6 december 2025

Natoland hävdar: ”Då hade Ryssland inte attackerat”

2024 03 04

Natolandet Ungerns utrikesminister Peter Szijjártó är övertygad om att Ryssland inte skulle attackerat Ukraina 2022 om den fria världen haft en annan ledare.

Under ett besök i New York uppger Szijjártó att Ryssland inte skulle gått till attack om Donald Trump var USA:s president 2022.

– Konflikter i Ukraina och andra delar av världen hade kunnat undvikas om Donald Trump varit president.

– Namnet Donald Trump är synonymt med både fred och goda ungersk-amerikanska relationer, säger utrikesministern enligt Sky News.

Blockerar stöd

Peter Szijjártó upprepar USA:s före detta peresidents retorik. Donald Trump har vid upprepade tillfällen hävdat att Ryssland inte skulle invaderat Ukraina om han satt vid makten.

Kritiker menar dock att situationen för Ukraina skulle varit ännu värre om Trump innehaft presidentposten. Trump har uppmanat sina partikamrater att rösta nej till amerikanskt stöd till Ukraina och under sin tid vid makten intog Trump en välvillig hållning till odemokratiska stater och deras ledare.

Trump har även stått för flera kontroversiella uttalanden efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.  Ex-presidenten hyllade Rysslands diktator Valdimir Putin när hans trupper korsade den ukrainska gränsen i februari 2022.

– Det här är genialt. Putin förklarar en stor del av Ukraina självständigt, sa Donald Trump i ett uttalande i radio.

Trump hänvisade till att Putin beordrat ryska styrkor att ge sig in i regionerna Luhansk och Donetsk, som Putin tidigare utropat som självständiga.

– Så Putin säger nu att en stor del av Ukraina är självständigt. Jag säger: Hur smart är inte  det? Han kommer att gå in och vara en fredsbevarare, kommenterade Trump.

Valt sida

Den ungerska regeringen har länge upprätthållit en god relation med det republikanska partiet och Donald Trump.

Landets premiärminister Viktor Orbán har länge varit  en nära allierade till ex-presidenten. I likhet med Trump har Orbán vidhållit en vänlig inställning till Ryssland och Vladimir Putin.

Biden-administrationen fick nog 

David Pressman, USA:s ambasadör i Ungern, har tidigare kritiserat Ungern för att försöka blanda sig i det amerikanska presidentvalet.

Efter att Viktor Orbán öppet deklarerat sitt stöd för Donald Trump och uppmanat president Joe Biden att dra sig ur valet fick ambassadören nog.

– Det är inte sådant vi förväntar oss från allierade. Den bilaterala relationen mellan USA och Ungern är extremt pressad, sa Pressman till Financial Times.

LÄS MER HÄR: 

USA rasar mot Ungern 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


BESKEDET: Alla som jobbar får mer pengar

2026 03 11

Regeringen bekräftar ett glädjande besked för svenska arbetare.

På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen