Natoland kommer med nytt besked – påverkar Sveriges ansökan

2022 11 24

Ungern kommer med nya uppgifter om hanteringen av Sveriges ansökan till Nato.

Ungerns parlament har för avsikt att acceptera Sveriges ansökan till organisationen.

Det meddelar landets premiärminister Viktor Orban, rapporterar Reuters.

– Ungern stöder de nordiska ländernas anslutning, säger Orban.

Landet vill även acceptera Finlands ansökan till Nato.

Avlagt löfte

Fram tills Orbans nya uttalande har Ungern och Turkiet varit de enda två länder som inte godkänt Sveriges ansökan.

De nya uppgifterna pekar på att Ungern vill få in både Sverige och Finland i Nato.

Även Polens premiärminister menar att han fått ett sådant löfte av Viktor Orban.

– Jag har bett Orban ratificera inträdet av Sverige och Finland till Nato så snart som möjligt, säger han.

Sker efter årsskiftet

Godkännandet av Sverige och Finland väntas ske under parlamentets första samling i januari nästa år, uppger Bloomberg.

Beskedet innebär att det efter Ungerns godkännande bara är Turkiet som inte accepterat Sveriges Natoansökan.

Turkiet har sedan tidigare ställt ett antal krav på Sverige som ska uppfyllas innan det att landet skriver under på Sveriges ansökan.

Regeringen hoppfull

Den nya regeringen har efter valet försäkrat svenska folket om att man kommer göra det som krävs för att accepteras in i Nato.

Bland annat har regeringen tagit avstånd från de kurdiska grupperna YPG och PYD.

– Vi ska inte ha politiska samarbeten med organisationer som står så nära PKK, sade Ulf Kristersson (M) tidigare under månaden i TV4 Nyhetsmorgon.

Lång process

Det var den 16 maj i år som den dåvarande regeringen fattade beslutet att ansöka om medlemskap i Nato.

Beslutet fattades med brett stöd i riksdagen och togs efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig i Ukraina.

Ukraina har gjort stora framsteg under de senaste månaderna och frigjorde staden Kherson fredagen den 11 november.

Frigörelsen av Kherson innebär en stor seger för Ukraina, men landet kämpar alltjämt med enorma strömavbrott och problem med infrastrukturen.

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen