NATOLAND: Inför flygförbud över Ukraina

2022 03 14

I söndags upprepade Ukrainas president sin uppmaning till Natoländerna.

– Jag upprepar det igen. Om ni inte inför flygförbud är det bara en tidsfråga innan ryska robotar slår ner på er egen mark. På mark i Natoländer och på bostäder i Natoländer, sade Zelensky i ett direktsänt tal.

Och nu får han medhåll från det första Natolandet som ändrar sig och nu vill införa flygförbudszon.

Vill stänga himlen

EU- och Natomedlemslandet Estland vill upprätta en så kallad ”no-fly-zone” över Ukraina. Syftet är att undvika massiva civila offer till följd av de intensifierade ryska attackerna. Estländska parlamentet (Riigikoku) lade fram förslaget via ett pressmeddelande, signerat av parlamentets ordförande Jüri Ratas.

– Riigikogu ber FN:s medlemsländer att vidta omedelbara åtgärder för att upprätta en flygförbudszon för att förhindra massiva civila offer i Ukraina, skriver estländska parlamentet i pressmeddelandet.  

Påskynda EU-ansökan

Utöver flygförbudet framhåller Estland att landet vill se en snabbare hantering av Ukrainas ansökan till EU och öppnar även för ett ukrainskt medlemskap i Nato:

– Riigikogu uppmanar medlemsländerna att stödja Ukrainas officiella ansökan omstatus som en EU-kandidatstat och uppmanar till att ge Ukraina en färdplan för medlemskap iNATO. 

Nato har avisat flygförbud

Nato och USA har tidigare svarat på president Zelenskys krav på ett flygförbud över Ukraina.

– Enda sättet att verkligen få till en flygfri zon är att skicka dit Nato-plan och skjuta ner ryska plan. Det skulle kunna leda till ett fullskaligt krig i Europa. President Biden har varit tydlig med att vi inte ska hamna i krig med Ryssland, sade USA:s utrikesminister Anthony Blinken till CNN när han fick en frågan gällande möjligheten att införa ett flygförbud.

FN: Minst 636 civila dödsfall

Samtidigt fortsätter de ryska flygbombningarna och raketbeskjutningarna av ukrainska städer. Sedan den ryska invasionen inleddes har 636 civila dödsfall rapporterats, inklusive 46 barn, enligt nya uppgifter från FN:s kontor för mänskliga rättigheter, OHCHR. Organisationen befarar dock att den verkliga siffran är betydligt högre.

Foto: T. Burke

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen