NATOLAND: Inför flygförbud över Ukraina

2022 03 14

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har länge vädjat till Väst och Nato om att införa ett flygförbud över Ukraina.

I söndags upprepade Ukrainas president sin uppmaning till Natoländerna.

– Jag upprepar det igen. Om ni inte inför flygförbud är det bara en tidsfråga innan ryska robotar slår ner på er egen mark. På mark i Natoländer och på bostäder i Natoländer, sade Zelensky i ett direktsänt tal.

Och nu får han medhåll från det första Natolandet som ändrar sig och nu vill införa flygförbudszon.

Vill stänga himlen

EU- och Natomedlemslandet Estland vill upprätta en så kallad ”no-fly-zone” över Ukraina. Syftet är att undvika massiva civila offer till följd av de intensifierade ryska attackerna. Estländska parlamentet (Riigikoku) lade fram förslaget via ett pressmeddelande, signerat av parlamentets ordförande Jüri Ratas.

– Riigikogu ber FN:s medlemsländer att vidta omedelbara åtgärder för att upprätta en flygförbudszon för att förhindra massiva civila offer i Ukraina, skriver estländska parlamentet i pressmeddelandet.  

Påskynda EU-ansökan

Utöver flygförbudet framhåller Estland att landet vill se en snabbare hantering av Ukrainas ansökan till EU och öppnar även för ett ukrainskt medlemskap i Nato:

– Riigikogu uppmanar medlemsländerna att stödja Ukrainas officiella ansökan omstatus som en EU-kandidatstat och uppmanar till att ge Ukraina en färdplan för medlemskap iNATO. 

Nato har avisat flygförbud

Nato och USA har tidigare svarat på president Zelenskys krav på ett flygförbud över Ukraina.

– Enda sättet att verkligen få till en flygfri zon är att skicka dit Nato-plan och skjuta ner ryska plan. Det skulle kunna leda till ett fullskaligt krig i Europa. President Biden har varit tydlig med att vi inte ska hamna i krig med Ryssland, sade USA:s utrikesminister Anthony Blinken till CNN när han fick en frågan gällande möjligheten att införa ett flygförbud.

FN: Minst 636 civila dödsfall

Samtidigt fortsätter de ryska flygbombningarna och raketbeskjutningarna av ukrainska städer. Sedan den ryska invasionen inleddes har 636 civila dödsfall rapporterats, inklusive 46 barn, enligt nya uppgifter från FN:s kontor för mänskliga rättigheter, OHCHR. Organisationen befarar dock att den verkliga siffran är betydligt högre.

Foto: T. Burke

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen