Vallokalerna stänger kl 21 ikväll

2021 03 17

Mark Rutte kan bli den längst sittande premiärministern i Nederländernas historia.

I kväll kl 21.00 stänger vallokalerna i Nederländerna som håller parlamentsval idag. Liberalkonservativa Mark Rutte har varit premiärminister sedan valet 2010 och har nu chans att bli historisk genom att bli den första att vinna fyra val. Då passerar han kristdemokraten Ruud Lubbers 12-åriga CDA-styre 1982-1994.

Rutte har setts som en stabil ledare under pandemin även om irritationen från näringslivet avseende coronarestriktionerna har tilltagit. Dessutom har oron för den brittiska virusvarianten ökat.

– Enigheten kring Rutte har börjat avta, säger Tom van der Meer, professor i statskunskap vid Amsterdam University till AP.

ANALYS

Här är partiernas resultat i % de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti 2012 2017 idag

Folkpartiet VVD, liberalkonserv. 27 21 25

Frihetspartiet PVV, nationalister 10 13 11

Kristdemokraterna CDA 9 12 11

D66, socialliberala 8 12 9

Gröna Vänstern GL 2 9 8

Socialistpartiet SP 10 9 8

Labour Socialdemokr. PvdA 25 6 8

Kristna Unionen CU, konservativ 3 3 4

Djurens Parti, PvdD 2 3 4

50 Plus 50+, pensionärspartiet 2 3 2

En stor fördel för Ruttes och hans liberalkonservativa Folkpartiet För Frihet och Demokrati (VVD) är att oppositionen är splittrad. Frihetspartiet PVV är ett av de två största oppositionspartierna men då få andra partier vill samarbeta med Frihetspartiet är det svårt för oppositionen att formera sig.

Istället för en 4%-spärr räcker det att erhålla 0,67% för att få mandat i parlamentet vilket motsvarar 1/150-del baserat på att parlamentet har 150 platser. Nederländerna har därmed bland de lägsta spärrgränserna i världen i nationella val vilket ytterligare bidrar till en splittrad opposition.

Socialdemokratiska Labours ledare Lilianne Ploumen har vädjat om att vänsterpartierna ska samarbeta.

– Om vi inte gör det så blir den enda vinnaren VVD, säger hon till AP.

[forminator_poll id="1371"]

Sverige gör tvärtom – nej till ny regel på internet

2025 11 25

Regeringen kommer inte att gå vidare med en grundlagsändring för att begränsa söktjänster som Ratsit och MrKoll.

Det meddelade bland annat justitieminister Gunnar Strömmer (M) under gårdagen.

Frågan hamnade under utredning i oktober 2023, vilket ledde till rekommendationen att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

I praktiken: att de skulle omfattas av GDPR.

Men Sverige säger nej till rekommendationen, som föreslogs träda i kraft 1 januari 2027.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, skriver Gunnar Strömmer tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di.

Tvärsemot Europa

Beskedet får kritik.

Villaägarnas Riksförbund har drivit frågan i fem år och menar att söktjänster som Ratsit och MrKoll är “ultimata verktyg för kriminella”.

– På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund, i ett uttalande

Hon påtalar att Sverige därmed går emot Europa, då motsvarande söktjänster i övriga unionen inte erbjuder samma mängd känslig information.

– I andra europeiska länder är det inte fritt fram att publicera den här typen av känsliga personuppgifter. Sverige är unikt, och det gör människor mer utsatta, säger Lena Södersten.

Inväntar EU-dom

Regeringen understryker att det för närvarande pågår en rättslig prövning i EU gällande ett svenskt fall som kan få “avgörande betydelse för hur vi kan utforma vår reglering på området”.

Av det skälet vill Sverige avvakta innan några beslut tas i frågan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

20 år gamla regler

Reglerna som möjliggör fri publicering av personuppgifter skrevs 2003. Då såg internet helt annorlunda ut, menar Lena Södersten.

– Sverige är ett helt annat land i dag. Brottsligheten är mer systematisk och söktjänster används av organiserad brottslighet. Att låtsas som om 2003 års lagstiftning fortfarande duger är naivt.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp John

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris.

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen