Nederländerna: Ungern bör lämna EU – eller backa från anti-HBTQ-lagen

2021 06 25

– Ungern har inget att göra i EU längre, säger Nederländernas premiärminister Mark Rutte.

Nederländernas ledare som representerar högerpartiet VVD klargjorde vid det pågående EU-toppmötet i Bryssel att han inte kunde tvinga bort Ungern från EU på egen hand utan det måste göras steg för steg, rapporterar BBC News. Ruttes förstahandsalternativ är dock inte att utesluta Ungern ur EU.

– Det långsiktiga målet är att få Ungern att backa, säger han till BBC.

Ungerns premiärminister som leder Ungerns nationalkonservativa parti Fidesz, Viktor Orban, framhöll att han blivit missförstådd – men backade inte i sakfrågan.

– Det är inte mot homosexualitet. Det handlar om barnens och föräldrarnas rättigheter, sa Orban vid det pågående EU-mötet i Bryssel.

Sexundervisning påverkas

Orban får mycket hård kritik från en rad EU-ledare efter landets nya anti-HBTQ-lagar som diskriminerar HBTQ-personer och förbjuder skildringar av homosexuella för personer under 18 år. Det innebär bland annat att TV-serier som Vänner stoppas från att visas på TV före klockan 22 och TV-serien Modern Family förbjuds helt, enligt ungerska storkanalen RTL Klub. Det påverkar även utbildningar i skolan, marknadsföring och reklam för att inte nämna hälsa och psykiskt lidande för landets HBTQ-befolkning. Vidare kommer endast personer som godkänts särskilt av regeringen att få undervisa i sex och samlevnad i landets skolor, enligt BBC.

Flera EU-ledare reagerar starkt.

Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel som själv är homosexuell betonade att Orban har fel och att han inte vaknade upp en morgon och hade blivit homosexuell för att han hade sett något på TV kvällen innan.

Belgiens premiärminister Alexander De Croo bar en regnbågsbild på kavajen och sa att det nu gått för långt.

– Det börjar med HBTQ-diskriminering och slutar med att man tystar personer som man inte håller med, säger han.

Frankrikes president Emmanuel Macron sa att lagen inte går ihop med EU:s värderingar.

Sverige hör till de länder som protesterat länge mot Ungern och S-MP-regeringen protesterar även denna gång.

– Att sammankoppla sexuell läggning med pedofili, det är så groteskt att man undrar var de har fått de här idéerna ifrån. Det här är ju ett tydligt exempel på hur man absolut inte får göra, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) som menar att Ungern bryter mot EU:s grundläggande rättigheter..

Tysklands kansler Angela Merkel har redan fördömt lagen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppger att åtgärder ska vidtas mot Ungern.

Polen gav dock sitt stöd till Ungern.

Foto: Minister-president, Mark Rutte, FB

[yop_poll id="268"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen