Nederländerna: Ungern bör lämna EU – eller backa från anti-HBTQ-lagen

2021 06 25

– Ungern har inget att göra i EU längre, säger Nederländernas premiärminister Mark Rutte.

Nederländernas ledare som representerar högerpartiet VVD klargjorde vid det pågående EU-toppmötet i Bryssel att han inte kunde tvinga bort Ungern från EU på egen hand utan det måste göras steg för steg, rapporterar BBC News. Ruttes förstahandsalternativ är dock inte att utesluta Ungern ur EU.

– Det långsiktiga målet är att få Ungern att backa, säger han till BBC.

Ungerns premiärminister som leder Ungerns nationalkonservativa parti Fidesz, Viktor Orban, framhöll att han blivit missförstådd – men backade inte i sakfrågan.

– Det är inte mot homosexualitet. Det handlar om barnens och föräldrarnas rättigheter, sa Orban vid det pågående EU-mötet i Bryssel.

Sexundervisning påverkas

Orban får mycket hård kritik från en rad EU-ledare efter landets nya anti-HBTQ-lagar som diskriminerar HBTQ-personer och förbjuder skildringar av homosexuella för personer under 18 år. Det innebär bland annat att TV-serier som Vänner stoppas från att visas på TV före klockan 22 och TV-serien Modern Family förbjuds helt, enligt ungerska storkanalen RTL Klub. Det påverkar även utbildningar i skolan, marknadsföring och reklam för att inte nämna hälsa och psykiskt lidande för landets HBTQ-befolkning. Vidare kommer endast personer som godkänts särskilt av regeringen att få undervisa i sex och samlevnad i landets skolor, enligt BBC.

Flera EU-ledare reagerar starkt.

Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel som själv är homosexuell betonade att Orban har fel och att han inte vaknade upp en morgon och hade blivit homosexuell för att han hade sett något på TV kvällen innan.

Belgiens premiärminister Alexander De Croo bar en regnbågsbild på kavajen och sa att det nu gått för långt.

– Det börjar med HBTQ-diskriminering och slutar med att man tystar personer som man inte håller med, säger han.

Frankrikes president Emmanuel Macron sa att lagen inte går ihop med EU:s värderingar.

Sverige hör till de länder som protesterat länge mot Ungern och S-MP-regeringen protesterar även denna gång.

– Att sammankoppla sexuell läggning med pedofili, det är så groteskt att man undrar var de har fått de här idéerna ifrån. Det här är ju ett tydligt exempel på hur man absolut inte får göra, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) som menar att Ungern bryter mot EU:s grundläggande rättigheter..

Tysklands kansler Angela Merkel har redan fördömt lagen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppger att åtgärder ska vidtas mot Ungern.

Polen gav dock sitt stöd till Ungern.

Foto: Minister-president, Mark Rutte, FB

[yop_poll id="268"]

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen