Nödläge på passagerarflyg – 12 000 meter upp i luften

2025 01 13

En nödsituation uppstod på ett United Airlines-flyg under söndagskvällen.

Passagerarplanet var på väg till Chicago när varningslamporna plötsligt började blinka inne i cockpit.

Drygt 12 000 meter upp i luften visade det sig att kabintrycket höll på att sjunka – och det snabbt.

Omedelbart tvingades piloten till panikåtgärden att låta planet dyka 9 000 meter på blott sju minuter, rapporterar Detroit Free Press.

Enligt flygspårningssajten Flight Aware sjönk planet periodvis så fort som 1 600 meter per minut.

Orsak oklar

Syrgasmaskerna, som är till för nödsituationer, föll ned från taket i kabinen.

Inte förrän flygplanet började närma sig Detroit kunde kabinpersonalen bekräfta för flygledarna att situationen var under kontroll.

Tryckfall i en flygplanskabin kan få mycket allvarliga följder.

Enligt passagerare ombord hade besättningen ingen information om varför det hade uppstått, men ett tryckfall kan orsakas av fel på själva trycksystemet eller ett hål på flygplanskroppen.

Vid det sistnämnda exemplet rusar luften ut och trycket faller i mycket hög hastighet.

– Det uppstår en tät dimma i kabinen och cockpit. Man har normalt mellan 15 och 30 sekunder på sig att ta på sig syrgasmasken, har Hans Käll, då flygsäkerhetsanalytiker på Luftfartsstyrelsen, tidigare förklarat i en intervju med Aftonbladet.

Kan sluta med döden

Får man inte på sig masken förlorar man medvetandet. Den som har problem med hjärtat eller lider av lungsjukdom kan ett tryckfall i värsta fall sluta med döden.

– I värsta fall uppstår en cirkulationskollaps, enligt Hans Käll.

Så illa gick det lyckligtvis inte för United Airlines-flyget.

Planet nödlandade i Detroit och passagerarna kunde lämna planet.

United Airlines har emellertid inte velat kommentera händelseförloppet eller uttala sig om vad som orsakade tryckfallet.

På sociala medier har dock en passagerare hyllat besättningens arbete ombord när nödsituationen blev ett faktum.

– Flygvärdinnorna gjorde ett fantastiskt jobb, framhåller resenären Chris Post på X.

Arkivfoto: D. Shapiro

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen