Nödläge på passagerarflyg – 12 000 meter upp i luften

2025 01 13

En nödsituation uppstod på ett United Airlines-flyg under söndagskvällen.

Passagerarplanet var på väg till Chicago när varningslamporna plötsligt började blinka inne i cockpit.

Drygt 12 000 meter upp i luften visade det sig att kabintrycket höll på att sjunka – och det snabbt.

Omedelbart tvingades piloten till panikåtgärden att låta planet dyka 9 000 meter på blott sju minuter, rapporterar Detroit Free Press.

Enligt flygspårningssajten Flight Aware sjönk planet periodvis så fort som 1 600 meter per minut.

Orsak oklar

Syrgasmaskerna, som är till för nödsituationer, föll ned från taket i kabinen.

Inte förrän flygplanet började närma sig Detroit kunde kabinpersonalen bekräfta för flygledarna att situationen var under kontroll.

Tryckfall i en flygplanskabin kan få mycket allvarliga följder.

Enligt passagerare ombord hade besättningen ingen information om varför det hade uppstått, men ett tryckfall kan orsakas av fel på själva trycksystemet eller ett hål på flygplanskroppen.

Vid det sistnämnda exemplet rusar luften ut och trycket faller i mycket hög hastighet.

– Det uppstår en tät dimma i kabinen och cockpit. Man har normalt mellan 15 och 30 sekunder på sig att ta på sig syrgasmasken, har Hans Käll, då flygsäkerhetsanalytiker på Luftfartsstyrelsen, tidigare förklarat i en intervju med Aftonbladet.

Kan sluta med döden

Får man inte på sig masken förlorar man medvetandet. Den som har problem med hjärtat eller lider av lungsjukdom kan ett tryckfall i värsta fall sluta med döden.

– I värsta fall uppstår en cirkulationskollaps, enligt Hans Käll.

Så illa gick det lyckligtvis inte för United Airlines-flyget.

Planet nödlandade i Detroit och passagerarna kunde lämna planet. 

United Airlines har emellertid inte velat kommentera händelseförloppet eller uttala sig om vad som orsakade tryckfallet.

På sociala medier har dock en passagerare hyllat besättningens arbete ombord när nödsituationen blev ett faktum.

– Flygvärdinnorna gjorde ett fantastiskt jobb, framhåller resenären Chris Post på X.

Arkivfoto: D. Shapiro

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen