Nordea går ut med oväntad varning – “Kan behöva börja fundera”

2024 04 28

De senaste åren har inflationen i Sverige varit mycket problematisk.

De höga priserna på varor och tjänster har urholkat hushållens plånböcker, och därför är de signalerade räntesänkningarna efterlängtade för många.

Nu går dock Nordeas chefsekonom Annika Winsth ut med en oväntad varning gällande inflationen.

Det gör hon i en krönika i Affärsvärlden.

Kan gå åt andra hållet

Under de senaste åren har orosmolnen handlat om för hög inflation, vilket slår mot köpkraften.

Nu menar Winsth att situationen kan gå åt det andra hållet, nämligen för låg inflation.

– Inflationstakten varierar mycket från månad till månad och det är inte uteslutet att den kan komma närmare noll någon enstaka månad, förklarar hon.

“Kan behöva fundera”

Winst förklarar vidare att räntesänkningar kan behöva snabbas på vid ett sådant scenario.

– Riksbanken kan därmed inom kort behöva fundera på om inflationen är för låg. 

– Sannolikt kan den en tid leva med en inflationstakt något under målet, med tanke på att inflationen länge legat mycket över målet. Men i ett svagt konjunkturläge kommer påtryckningar om att räntan i så fall bör sänkas i snabb takt.

Är inte heller bra

Riksbanken förklarar att en för låg inflation inte heller är bra.

– Alltför låg inflation kan också vara problematiskt eftersom en viss inflation fungerar som ett smörjmedel i ekonomin, meddelar Riksbanken.

– Med en inflation på 2 procent kan exempelvis lönebildningen lättare se till att arbetskraften fördelas på ett bra sätt i ekonomin. Det är svårt att sänka löner eftersom detta inte anses acceptabelt.

Blir svårare

Vidare förklarar Riksbanken att det kan orsaka stora problem.

– Om inflationen är mycket låg och lönerna inte kan sänkas blir det svårare att anpassa löneförhållandena, de relativa lönerna mellan olika yrken, företag och branscher. 

– Detta gör det svårare att locka arbetskraft till de delar av ekonomin där de gör störst nytta. I förlängningen kan detta medföra både högre arbetslöshet och sämre produktivitetsutveckling.

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen