NORDEN: Kryssningsfartyg på grund – över 200 ombord

2023 09 13

Ett norskt kryssningsfartyg har gått på grund.

Det stora fartyget Ocean Explorer sitter fast.

206 personer befinner sig ombord och väntar desperat på att få hjälp, rapporterar The Guardian.

Men räddningen befaras att dröja flera dagar.

2 200 kilometer bort

Det var utanför nordöstra Grönland vid Alpefjord, världens största och nordligaste nationalpark, som fartyget gick på grund på måndagen.

Förhoppningen om att tidvattnet skulle få loss kryssningsfartyget av sig själv har gått förlorad och nu är man helt beroende av få hjälp av andra fartyg i närheten.

– Oavsett vilket är det viktigaste för oss att alla kommer i säkerhet, säger Brian Jensen från Danmarks Joint Arctic Command till The Guardian.

Närmast till hands är danska flottans fartyg – men det var i går kväll hela 2 200 kilometer bort och lär inte anlända till platsen förrän tidigast på fredag.

Vädret ställer till det

Det finns fler faktorer än avståndet som ställer till problem för räddningsinsatsen.

– Våra enheter är långt borta, och vädret kan vara mycket ogynnsamt, säger Brian Jensen.

Inga skador har hittills rapporterats och personerna ombord uppges vara fysiskt oskadda.

– Men tjänstemän tar denna incident på största allvar, framhåller Brian Jensen.

Stora isberg

Nationalparken där kryssningsfartyget befinner sig i är bland annat känd för sina massiva isberg.

Fartyget i fråga tillhör Ulstein Group i Ulsteinvik i södra Norge men färdas med Bahamas flagga.

Det är 104 meter långt och 18 meter brett.

– Myndigheterna har varit i kontakt med ett annat kryssningsfartyg i området och det har uppmanats att stanna i närheten för att hjälpa till beroende på hur situationen utvecklas, skriver The Guardian.

Det är inte klarlagt vilket kryssningsfartyg det handlar om.

Kontrollerar havsområdet

Joint Arctic Commands jobbar huvudsakligen med att säkerställa dansk suveränitet i form av att övervaka området kring Färöarna och Grönland.

Båda två är en del av den danska nationen men är oberoende Danmark på så sätt att det finns ett självstyre.

Arkivfoto: W. Bossen

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen