NORDEN: Kryssningsfartyg på grund – över 200 ombord

2023 09 13

Ett norskt kryssningsfartyg har gått på grund.

Det stora fartyget Ocean Explorer sitter fast.

206 personer befinner sig ombord och väntar desperat på att få hjälp, rapporterar The Guardian.

Men räddningen befaras att dröja flera dagar.

2 200 kilometer bort

Det var utanför nordöstra Grönland vid Alpefjord, världens största och nordligaste nationalpark, som fartyget gick på grund på måndagen.

Förhoppningen om att tidvattnet skulle få loss kryssningsfartyget av sig själv har gått förlorad och nu är man helt beroende av få hjälp av andra fartyg i närheten.

– Oavsett vilket är det viktigaste för oss att alla kommer i säkerhet, säger Brian Jensen från Danmarks Joint Arctic Command till The Guardian.

Närmast till hands är danska flottans fartyg – men det var i går kväll hela 2 200 kilometer bort och lär inte anlända till platsen förrän tidigast på fredag.

Vädret ställer till det

Det finns fler faktorer än avståndet som ställer till problem för räddningsinsatsen.

– Våra enheter är långt borta, och vädret kan vara mycket ogynnsamt, säger Brian Jensen.

Inga skador har hittills rapporterats och personerna ombord uppges vara fysiskt oskadda. 

– Men tjänstemän tar denna incident på största allvar, framhåller Brian Jensen.

Stora isberg

Nationalparken där kryssningsfartyget befinner sig i är bland annat känd för sina massiva isberg.

Fartyget i fråga tillhör Ulstein Group i Ulsteinvik i södra Norge men färdas med Bahamas flagga. 

Det är 104 meter långt och 18 meter brett.

– Myndigheterna har varit i kontakt med ett annat kryssningsfartyg i området och det har uppmanats att stanna i närheten för att hjälpa till beroende på hur situationen utvecklas, skriver The Guardian.

Det är inte klarlagt vilket kryssningsfartyg det handlar om.

Kontrollerar havsområdet

Joint Arctic Commands jobbar huvudsakligen med att säkerställa dansk suveränitet i form av att övervaka området kring Färöarna och Grönland.

Båda två är en del av den danska nationen men är oberoende Danmark på så sätt att det finns ett självstyre.

Arkivfoto: W. Bossen

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen