NORDEN: Kryssningsfartyg på grund – över 200 ombord

2023 09 13

Ett norskt kryssningsfartyg har gått på grund.

Det stora fartyget Ocean Explorer sitter fast.

206 personer befinner sig ombord och väntar desperat på att få hjälp, rapporterar The Guardian.

Men räddningen befaras att dröja flera dagar.

2 200 kilometer bort

Det var utanför nordöstra Grönland vid Alpefjord, världens största och nordligaste nationalpark, som fartyget gick på grund på måndagen.

Förhoppningen om att tidvattnet skulle få loss kryssningsfartyget av sig själv har gått förlorad och nu är man helt beroende av få hjälp av andra fartyg i närheten.

– Oavsett vilket är det viktigaste för oss att alla kommer i säkerhet, säger Brian Jensen från Danmarks Joint Arctic Command till The Guardian.

Närmast till hands är danska flottans fartyg – men det var i går kväll hela 2 200 kilometer bort och lär inte anlända till platsen förrän tidigast på fredag.

Vädret ställer till det

Det finns fler faktorer än avståndet som ställer till problem för räddningsinsatsen.

– Våra enheter är långt borta, och vädret kan vara mycket ogynnsamt, säger Brian Jensen.

Inga skador har hittills rapporterats och personerna ombord uppges vara fysiskt oskadda. 

– Men tjänstemän tar denna incident på största allvar, framhåller Brian Jensen.

Stora isberg

Nationalparken där kryssningsfartyget befinner sig i är bland annat känd för sina massiva isberg.

Fartyget i fråga tillhör Ulstein Group i Ulsteinvik i södra Norge men färdas med Bahamas flagga. 

Det är 104 meter långt och 18 meter brett.

– Myndigheterna har varit i kontakt med ett annat kryssningsfartyg i området och det har uppmanats att stanna i närheten för att hjälpa till beroende på hur situationen utvecklas, skriver The Guardian.

Det är inte klarlagt vilket kryssningsfartyg det handlar om.

Kontrollerar havsområdet

Joint Arctic Commands jobbar huvudsakligen med att säkerställa dansk suveränitet i form av att övervaka området kring Färöarna och Grönland.

Båda två är en del av den danska nationen men är oberoende Danmark på så sätt att det finns ett självstyre.

Arkivfoto: W. Bossen

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen