NORGE: Här är valresultatet för alla partier

2021 09 14

Arbeiderpartiet siktar på att bilda regering med Vänsterpartiet och Senterpartiet efter valet i Norge som ledde till stora förluster för högerpartierna.

Valrörelsen har handlat en hel del om ekonomiska klyftor och klimatfrågan vilket har missgynnat högerpartierna som legat efter under hela valkampanjen. I slutspurten har de båda stora partierna Arbeiderpartiet och Höyre gått starkare än väntat och nästan alla övriga partier fick klart lägre än opinionsmätningarna visade.

Katastrof för KrF

För Kristelig Folkeparti blev resultaten en katastrof och partiet som är Norges motsvarighet till Kristdemokraterna misslyckas för första gången sedan andra världskriget med att uppnå 4 % och får därmed inga nationella utjämningsmandat.

Besvikelse för MP

För Miljöpartiet De Gröna blev valet en stor besvikelse. Trots att partiet ökade så nådde man inte upp till 4%-spärren. Partiet ökar dock från 1 till 3 mandat med hjälp av starka resultat i vissa valdistrikt vilket ger så kallade direktmandat i enskilda valdistrikt.

Med 99,7 % av rösterna räknade har man fått ett i stort sett klart valresultat vilket är följande:

4,7 % (+2,3) Rödt Vänstersoc. 8 (+7)

7,5 % (+1,4) Vänsterpartiet SV 13 (+2)

26,4 % (-1,0) Arbeiderpartiet 48 (-1)

13,6 % (+3,3) Senterpartiet 28 (+9)

3,8 % (+0,6) Miljöpartiet 3 (+2)

Totalt 100 mandat

4,5 % (+0,1) Liberala Venstre 8 (+0)

3,8 % (-0,4) Kristelig Folkeparti 3 (-5)

20,5 % (-4,6) Höyre 36 (-9)

11,7 % (-3,5) Fremskrittspartiet 21 (-6)

Totalt 68 mandat

ANALYS

Även om norska Socialdemokraterna gör sitt näst sämsta val någonsin så är partiet Norges största parti och den stora vinnaren då partiet väntas få statsministerposten och leda landets nästa regering.

Senterpartiet gör sitt bästa val på 28 år och väntas få flera ministerposter i Regeringen Gahr Støre. Partiet är tveksamt till att släppa in Norges vänsterparti Socialistisk Venstre i regeringen men SV:s stöd krävs för att kunna bilda regering och därför pekar mycket på att det blir en trepartiregering med Arbeiderpartiet, Sentern och SV.

Foto: Arbeiderpartiet Buskerud

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen