NORGE: Vi kan lösa konflikten mellan Israel och Palestina

2023 11 06

Många bedömer att den är en av de mest komplexa och svårlösta konflikterna i världen – om inte den allra svåraste.

Sedan staten Israel ropades ut 1948 har krig i regionen brutit ut flera gånger och sammandrabbningar med dödlig utgång sker regelbundet, men eskalerade våldsamt 7 oktober i år då den terrorklassade organisationen Hamas genomförde en chockattack som dödade drygt 1 400 israeler.

Över 10 000 personer har dött i Gaza av israeliska motattacker sedan dess, enligt palestinska myndigheter.

En del har tappat hoppet om att en fredlig lösning skulle vara möjlig.

Men det har inte Norge.

Tvärtom anser norrmännen att landet kan spela en nyckelroll för att hitta en politisk lösning på konflikten, rapporterar Reuters.

Vill leda fredsprocessen

Beskedet kom idag från den norska utrikesminister Espen Barth Eide.

Norge vill återuppliva den diplomatiska roll man hade mellan de två sidorna i början av 1990-talet.

– Vi hör nu från väldigt många sidor – den amerikanska, den europeiska och de arabiska sidorna, och från många bland parterna i konflikten – som vill se om kanalen kan bli aktuell igen, säger Espen Barth Eide till norsk media.

Hoppas på "nytt" Osloavtal

Mellan 1992 och 1993 agerade Norge facilitator, en slags medlare, mellan Israel och den palestinska befrielseorganisationen PLO. 

Det ledde fram till Osloavtalet – ett tillfälligt fredsavtal.

Sedan dess har Norge haft ordföranderollen i AHLC, ett organ med 15 medlemmar som samordnar leveranser av internationellt bistånd till Palestina.

Det är den organisationen Bath Eide menar skulle kunna fungera som en möjlig diplomatisk kanal för båda parterna.

– Det här kriget har påmint alla om att det inte finns någon annan varaktig lösning på detta än att ha en tvåstatslösning, som man hade hoppats se efter Osloavtalet för 30 år sedan, säger den norska utrikesministern.

"Norge kommer stödja"

Enligt Espen Barth Eide hänger dock allting på att kriget i Gaza inte sprider sig till andra länder i Mellanöstern.

Om det inte sker kan en politisk process bli möjlig, säger han.

– Det är vad vi hoppas på, och om de inblandade vill det kommer Norge naturligtvis att stödja detta med vad vi kan.

Statsministerns besked

Norges statsminister Jonas Gahr Støre har också betonat vikten av att diskutera en tvåstatslösning.

Han lovar också ett fortsatt norskt engagemang i samtalen.

– Diplomatiska initiativ och lösningar är nödvändiga, säger Gahr Støre enligt Reuters.

Sedan tidigare är Norge inblandat i ett flertal fredsprocesser, bland annat i Colombia och Venezuela.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen