Norsk frustration över smeknamn på covidvariant

2023 01 07

Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten riktar kritik mot benämningen av den nya varianten.

Den nya undervarianten av omikron XBB.1.5 skapar oro i många länder efter att ha spridits i hög fart.

Undervarianten påträffades först i USA i oktober och är en muterad version av XBB som upptäcktes i Indien i augusti.

Nu är norska experter kritiska till att XBB.1.5 fått smeknamnet “Kraken” i internationella medier, och menar att benämningen är problematisk, uppger norska VG.

– Kraken är ett löjligt smeknamn som bara syftar till att skapa onödig rädsla, säger överläkare Preben Aavitsland vid FHI, Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Argumenterar emot namnet

Världshälsoorganisationen menar att den nya varianten inte ser ut att ge mer allvarlig sjukdom än tidigare varianter av omikron.

Däremot kan det leda till en ökning av covidfall i Europa den kommande tiden.

Norska experter menar att smeknamnet “Kraken” kan vara missledande i sammanhanget.

– Att kalla varianten ”Kraken” kan ge en felaktig bild av att vi vet att den är speciellt skrämmande eller farlig jämfört med andra varianter. Det är en av flera varianter vi håller koll på, men det är för tidigt att säga om den blir en dominerande eller särskilt allvarlig variant, säger Trygve Ottersen, chef vid FHI:s avdelning för infektionskontroll, till VG.

Ökar kraftigt

I USA, där undervarianten först påträffades, har spridningen ökat kraftigt.

Under december gick procentantalet av nya covidinfektioner orsakade av XBB.1.5 från 4 procent till 41 procent.

– Det är en oerhörd ökning, säger Vita Husets samordnade för hanteringen av covid-19, Ashish Jha.

“Väntar oss ytterligare vågor”

Maria van Kerkhove, epidemiolog hos världshälsoorganisationen, har uttryck viss oro över spridningen.

– Vi är oroade över fördelen den har vad gäller spridning, säger hon.

Den nya varianten har än så länge påträffats i åtminstone 29 länder.

– Vi väntar oss ytterligare infektionsvågor runt om i världen, men det innebär inte nödvändigtvis ytterligare vågor av dödsfall eftersom våra åtgärder fortsätter fungera, säger van Kerkhove.

Riskbedömning på väg

Under de kommande dagarna väntas världshälsoorganisationen publicera en riskbedömning av varianten.

Flera fall av XBB.1.5 har upptäckts även i Sverige.

Foto: M König

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen