Norsk frustration över smeknamn på covidvariant

2023 01 07

Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten riktar kritik mot benämningen av den nya varianten.

Den nya undervarianten av omikron XBB.1.5 skapar oro i många länder efter att ha spridits i hög fart.

Undervarianten påträffades först i USA i oktober och är en muterad version av XBB som upptäcktes i Indien i augusti.

Nu är norska experter kritiska till att XBB.1.5 fått smeknamnet “Kraken” i internationella medier, och menar att benämningen är problematisk, uppger norska VG.

– Kraken är ett löjligt smeknamn som bara syftar till att skapa onödig rädsla, säger överläkare Preben Aavitsland vid FHI, Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Argumenterar emot namnet

Världshälsoorganisationen menar att den nya varianten inte ser ut att ge mer allvarlig sjukdom än tidigare varianter av omikron.

Däremot kan det leda till en ökning av covidfall i Europa den kommande tiden.

Norska experter menar att smeknamnet “Kraken” kan vara missledande i sammanhanget.

– Att kalla varianten ”Kraken” kan ge en felaktig bild av att vi vet att den är speciellt skrämmande eller farlig jämfört med andra varianter. Det är en av flera varianter vi håller koll på, men det är för tidigt att säga om den blir en dominerande eller särskilt allvarlig variant, säger Trygve Ottersen, chef vid FHI:s avdelning för infektionskontroll, till VG.

Ökar kraftigt

I USA, där undervarianten först påträffades, har spridningen ökat kraftigt.

Under december gick procentantalet av nya covidinfektioner orsakade av XBB.1.5 från 4 procent till 41 procent.

– Det är en oerhörd ökning, säger Vita Husets samordnade för hanteringen av covid-19, Ashish Jha.

“Väntar oss ytterligare vågor”

Maria van Kerkhove, epidemiolog hos världshälsoorganisationen, har uttryck viss oro över spridningen.

– Vi är oroade över fördelen den har vad gäller spridning, säger hon.

Den nya varianten har än så länge påträffats i åtminstone 29 länder.

– Vi väntar oss ytterligare infektionsvågor runt om i världen, men det innebär inte nödvändigtvis ytterligare vågor av dödsfall eftersom våra åtgärder fortsätter fungera, säger van Kerkhove.

Riskbedömning på väg

Under de kommande dagarna väntas världshälsoorganisationen publicera en riskbedömning av varianten.

Flera fall av XBB.1.5 har upptäckts även i Sverige.

Foto: M König

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen