Norsk frustration över smeknamn på covidvariant

2023 01 07

Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten riktar kritik mot benämningen av den nya varianten.

Den nya undervarianten av omikron XBB.1.5 skapar oro i många länder efter att ha spridits i hög fart.

Undervarianten påträffades först i USA i oktober och är en muterad version av XBB som upptäcktes i Indien i augusti.

Nu är norska experter kritiska till att XBB.1.5 fått smeknamnet “Kraken” i internationella medier, och menar att benämningen är problematisk, uppger norska VG.

– Kraken är ett löjligt smeknamn som bara syftar till att skapa onödig rädsla, säger överläkare Preben Aavitsland vid FHI, Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Argumenterar emot namnet

Världshälsoorganisationen menar att den nya varianten inte ser ut att ge mer allvarlig sjukdom än tidigare varianter av omikron.

Däremot kan det leda till en ökning av covidfall i Europa den kommande tiden.

Norska experter menar att smeknamnet “Kraken” kan vara missledande i sammanhanget.

– Att kalla varianten ”Kraken” kan ge en felaktig bild av att vi vet att den är speciellt skrämmande eller farlig jämfört med andra varianter. Det är en av flera varianter vi håller koll på, men det är för tidigt att säga om den blir en dominerande eller särskilt allvarlig variant, säger Trygve Ottersen, chef vid FHI:s avdelning för infektionskontroll, till VG.

Ökar kraftigt

I USA, där undervarianten först påträffades, har spridningen ökat kraftigt.

Under december gick procentantalet av nya covidinfektioner orsakade av XBB.1.5 från 4 procent till 41 procent.

– Det är en oerhörd ökning, säger Vita Husets samordnade för hanteringen av covid-19, Ashish Jha.

“Väntar oss ytterligare vågor”

Maria van Kerkhove, epidemiolog hos världshälsoorganisationen, har uttryck viss oro över spridningen.

– Vi är oroade över fördelen den har vad gäller spridning, säger hon.

Den nya varianten har än så länge påträffats i åtminstone 29 länder.

– Vi väntar oss ytterligare infektionsvågor runt om i världen, men det innebär inte nödvändigtvis ytterligare vågor av dödsfall eftersom våra åtgärder fortsätter fungera, säger van Kerkhove.

Riskbedömning på väg

Under de kommande dagarna väntas världshälsoorganisationen publicera en riskbedömning av varianten.

Flera fall av XBB.1.5 har upptäckts även i Sverige.

Foto: M König

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen