Nu är det bevisat – AOC kan ta över

2021 05 09

Hon är USA:s progressiva stjärna och superpopulär i sociala medier. Men frågan är om hon har allt som krävs för att ta över på riktigt som Bernie Sanders arvtagerska inom Demokraternas vänsterfalang. Och nu har svaret kommit.

Som 28-åring blev Alexandria Ocasio-Cortez den yngsta kvinnan som någonsin valts till USA:s kongress när hon 2018 överraskande vann Demokraternas primärval i New Yorks 14:e valdistrikt över den erfarne kongressledamoten Joe Crowley som suttit i representanthuset i 20 år. När alla röster räknats hade hon fått 57% och vid slutvalet mot Republikanernas kandidat fick hon hela 78%.

Vid omvalet 2020 fick hon 71% och hon har blivit ett stort fenomen i sociala medier, ett så kallat ”Powerhouse”. Här är antalet följare:

2 miljoner på Facebook

9 miljoner på Instagram

13 miljoner på Twitter

Vid Demokraternas primärval inför USA:s presidentval 2020 gav hon sitt stöd till partiets vänsterikon Bernie Sanders vilket gav honom ett stort lyft i ett kritiskt skede av kampanjen. Bernie blev sedan Joe Bidens främsta utmanare och är idag inflytelserikare än någonsin i amerikansk politik.

Alexandra Ocasio Cortez, även kallad AOC, som är särskilt engagerad i klimatfrågor, sjukvård till alla, HBTQ, skattehöjningar för de rikaste, fattigdomsbekämpning och migration ses som en naturlig arvtagerska till Bernie Sanders och USA:s progressiva vänster inom Demokraterna.

Frågan är dock om hon har allt som krävs för att ta över facklan efter Bernie och nu tycks svaret på frågan ha levererats. Efter den svåra vinterstormen i Texas i februari drabbades många invånare av förstörda fastigheter och AOC beslutade sig då för att samla in pengar i sina sociala mediekanaler. På bara fyra dagar hade hon fått in 5 miljoner dollar.

– Det är otroligt att en så ung ledamot kan få in så mycket pengar på så kort tid. Många politiker kan inte få 5 miljoner dollar under en hel mandatperiod. Om du på fyra dagar kan få in så mycket pengar för ett ändamål som inte ens avser din egen hemstat – ja det är riktig makt, säger Chris Cillizza, politisk analytiker vid CNN.

[forminator_poll id="1269"]

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen