Nu är det bevisat – AOC kan ta över

2021 05 09

Hon är USA:s progressiva stjärna och superpopulär i sociala medier. Men frågan är om hon har allt som krävs för att ta över på riktigt som Bernie Sanders arvtagerska inom Demokraternas vänsterfalang. Och nu har svaret kommit.

Som 28-åring blev Alexandria Ocasio-Cortez den yngsta kvinnan som någonsin valts till USA:s kongress när hon 2018 överraskande vann Demokraternas primärval i New Yorks 14:e valdistrikt över den erfarne kongressledamoten Joe Crowley som suttit i representanthuset i 20 år. När alla röster räknats hade hon fått 57% och vid slutvalet mot Republikanernas kandidat fick hon hela 78%.

Vid omvalet 2020 fick hon 71% och hon har blivit ett stort fenomen i sociala medier, ett så kallat ”Powerhouse”. Här är antalet följare:

2 miljoner på Facebook

9 miljoner på Instagram

13 miljoner på Twitter

Vid Demokraternas primärval inför USA:s presidentval 2020 gav hon sitt stöd till partiets vänsterikon Bernie Sanders vilket gav honom ett stort lyft i ett kritiskt skede av kampanjen. Bernie blev sedan Joe Bidens främsta utmanare och är idag inflytelserikare än någonsin i amerikansk politik.

Alexandra Ocasio Cortez, även kallad AOC, som är särskilt engagerad i klimatfrågor, sjukvård till alla, HBTQ, skattehöjningar för de rikaste, fattigdomsbekämpning och migration ses som en naturlig arvtagerska till Bernie Sanders och USA:s progressiva vänster inom Demokraterna.

Frågan är dock om hon har allt som krävs för att ta över facklan efter Bernie och nu tycks svaret på frågan ha levererats. Efter den svåra vinterstormen i Texas i februari drabbades många invånare av förstörda fastigheter och AOC beslutade sig då för att samla in pengar i sina sociala mediekanaler. På bara fyra dagar hade hon fått in 5 miljoner dollar.

– Det är otroligt att en så ung ledamot kan få in så mycket pengar på så kort tid. Många politiker kan inte få 5 miljoner dollar under en hel mandatperiod. Om du på fyra dagar kan få in så mycket pengar för ett ändamål som inte ens avser din egen hemstat – ja det är riktig makt, säger Chris Cillizza, politisk analytiker vid CNN.

[forminator_poll id="1269"]

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen