NY ALKOHOLRAPPORT: Så många drinkar bör du max dricka i veckan

2023 01 18

Om du överhuvudtaget måste dricka så bör det stanna vid två drinkar i veckan.

Det hävdar en ny alkoholrapport framtagen av kanadensiska myndigheter, rapporterar BBC.

– Huvudsakliga budskapet från de här nya riktlinjerna är att ingen mängd alkohol är bra för din hälsa, säger forskaren Erin Hobin vid Public Health Ontario.

– Och ju mindre du dricker, desto bättre, tillägger hon.

"Väldigt ny information"

Rapporten är på 90 sidor och beskriver en mängd olika hälsorisker förknippade med, vad man tidigare slagit fast som, låg alkoholkonsumtion.

Allt mer än två standarddrinkar, motsvarande exempelvis en öl eller ett glas vin med alkoholhalt på fem respektive tolv procent, innebär en riskökning av negativa följder som exempelvis bröst- eller tjocktarmscancer. 

– De nya riktlinjerna är kanske lite chockerande, säger Erin Hobin till BBC.

– Jag tror att det är väldigt ny information för allmänheten att vid tre standarddrinkar per vecka ökar risken för cancer i huvud och hals med 15 procent och ökar ytterligare för varje extra drink.

Markant minskning

De nya råden är en markant minskning från när samma myndigheter 2011 gick ut med riktlinjer som tillät upp till tio drinkar i veckan för kvinnor och 15 för män,

Att man nu presenterar en radikal förändring är resultatet av bättre forskning över tid, anser Jacob Shelley, professor i hälsa och juridik vid Western University.

– Den insamlade datan förbättras i termer av hur och vad vi mäter, säger han till BBC.

I linje med annan ny studie

De kanadensiska studierna går i linje med en annan studie som publicerades i den brittiska och mycket ansedda medicinska tidskriften Lancet i somras, som då hade jämfört data från 204 olika länder.

Forskarna kom då fram till att tidigare teorier, som föreslagit att måttlig eller lite alkoholkonsumtion till och med skulle kunna vara nyttigt, kan ha spelat ut sin roll.

Studien visade nämligen att ingen alkohol alls är hälsosam överhuvudtaget för människor under 40 år, allra främst utifrån alkoholrelaterade dödsfall genom bilolyckor, skador eller mord, skriver CNN.

Ingen skyddande effekt upptäcktes för sjukdomar som exempelvis tuberkulos, högt blodtryck, förmaksflimmer, leversjukdom, epilepsi eller cancer.

Det är enbart för äldre personer, som fortfarande är friska, som små mängder alkohol kan ha enstaka fördelar för hälsan, till exempel att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Svensk forskare bekräftar

Holger Theobald, verksam inom allmänmedicin vid Karolinska institutet, kunde samtidigt som Lancet publicerade sin artikel bekräfta att små mängder alkohol visat sig vara skadliga även enligt andra studier.

Han har själv forskat i ämnet och skrivit en avhandling om alkoholkonsumtion.

– Vi kunde vid en första anblick se att de som drack lite alkohol hade lägre dödlighet än de som inte drack någon alls. Men det visade sig att det dolde sig en del högriskpersoner bland nykteristerna. Att högriskpersoner blivit nykterister gjorde att det såg farligare ut att vara nykterist än att dricka lite alkohol, sade Holger Theobald till Svenska Dagbladet i juli.

Inga hinder för ett glas

Docenten ville dock inte gå så långt som att uppmana till att hålla sig borta från att ta en öl eller ett glas vin då och då.

– Man får väga det mot andra risker i livet, som att åka bil eller gå över gatan. Man får ägna sig åt riskspridning. Man behöver inte dricka för hälsan. Men om man tycker det är gott kan man dricka det därför. Att äta viss mat är inte heller nyttigt, man får sprida riskerna.

Foto M. Benitez

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen