NY ALKOHOLRAPPORT: Så många drinkar bör du max dricka i veckan

2023 01 18

Om du överhuvudtaget måste dricka så bör det stanna vid två drinkar i veckan.

Det hävdar en ny alkoholrapport framtagen av kanadensiska myndigheter, rapporterar BBC.

– Huvudsakliga budskapet från de här nya riktlinjerna är att ingen mängd alkohol är bra för din hälsa, säger forskaren Erin Hobin vid Public Health Ontario.

– Och ju mindre du dricker, desto bättre, tillägger hon.

"Väldigt ny information"

Rapporten är på 90 sidor och beskriver en mängd olika hälsorisker förknippade med, vad man tidigare slagit fast som, låg alkoholkonsumtion.

Allt mer än två standarddrinkar, motsvarande exempelvis en öl eller ett glas vin med alkoholhalt på fem respektive tolv procent, innebär en riskökning av negativa följder som exempelvis bröst- eller tjocktarmscancer. 

– De nya riktlinjerna är kanske lite chockerande, säger Erin Hobin till BBC.

– Jag tror att det är väldigt ny information för allmänheten att vid tre standarddrinkar per vecka ökar risken för cancer i huvud och hals med 15 procent och ökar ytterligare för varje extra drink.

Markant minskning

De nya råden är en markant minskning från när samma myndigheter 2011 gick ut med riktlinjer som tillät upp till tio drinkar i veckan för kvinnor och 15 för män,

Att man nu presenterar en radikal förändring är resultatet av bättre forskning över tid, anser Jacob Shelley, professor i hälsa och juridik vid Western University.

– Den insamlade datan förbättras i termer av hur och vad vi mäter, säger han till BBC.

I linje med annan ny studie

De kanadensiska studierna går i linje med en annan studie som publicerades i den brittiska och mycket ansedda medicinska tidskriften Lancet i somras, som då hade jämfört data från 204 olika länder.

Forskarna kom då fram till att tidigare teorier, som föreslagit att måttlig eller lite alkoholkonsumtion till och med skulle kunna vara nyttigt, kan ha spelat ut sin roll.

Studien visade nämligen att ingen alkohol alls är hälsosam överhuvudtaget för människor under 40 år, allra främst utifrån alkoholrelaterade dödsfall genom bilolyckor, skador eller mord, skriver CNN.

Ingen skyddande effekt upptäcktes för sjukdomar som exempelvis tuberkulos, högt blodtryck, förmaksflimmer, leversjukdom, epilepsi eller cancer.

Det är enbart för äldre personer, som fortfarande är friska, som små mängder alkohol kan ha enstaka fördelar för hälsan, till exempel att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Svensk forskare bekräftar

Holger Theobald, verksam inom allmänmedicin vid Karolinska institutet, kunde samtidigt som Lancet publicerade sin artikel bekräfta att små mängder alkohol visat sig vara skadliga även enligt andra studier.

Han har själv forskat i ämnet och skrivit en avhandling om alkoholkonsumtion.

– Vi kunde vid en första anblick se att de som drack lite alkohol hade lägre dödlighet än de som inte drack någon alls. Men det visade sig att det dolde sig en del högriskpersoner bland nykteristerna. Att högriskpersoner blivit nykterister gjorde att det såg farligare ut att vara nykterist än att dricka lite alkohol, sade Holger Theobald till Svenska Dagbladet i juli.

Inga hinder för ett glas

Docenten ville dock inte gå så långt som att uppmana till att hålla sig borta från att ta en öl eller ett glas vin då och då.

– Man får väga det mot andra risker i livet, som att åka bil eller gå över gatan. Man får ägna sig åt riskspridning. Man behöver inte dricka för hälsan. Men om man tycker det är gott kan man dricka det därför. Att äta viss mat är inte heller nyttigt, man får sprida riskerna.

Foto M. Benitez

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen