NY ALKOHOLRAPPORT: Så många drinkar bör du max dricka i veckan

2023 01 18

Om du överhuvudtaget måste dricka så bör det stanna vid två drinkar i veckan.

Det hävdar en ny alkoholrapport framtagen av kanadensiska myndigheter, rapporterar BBC.

– Huvudsakliga budskapet från de här nya riktlinjerna är att ingen mängd alkohol är bra för din hälsa, säger forskaren Erin Hobin vid Public Health Ontario.

– Och ju mindre du dricker, desto bättre, tillägger hon.

"Väldigt ny information"

Rapporten är på 90 sidor och beskriver en mängd olika hälsorisker förknippade med, vad man tidigare slagit fast som, låg alkoholkonsumtion.

Allt mer än två standarddrinkar, motsvarande exempelvis en öl eller ett glas vin med alkoholhalt på fem respektive tolv procent, innebär en riskökning av negativa följder som exempelvis bröst- eller tjocktarmscancer. 

– De nya riktlinjerna är kanske lite chockerande, säger Erin Hobin till BBC.

– Jag tror att det är väldigt ny information för allmänheten att vid tre standarddrinkar per vecka ökar risken för cancer i huvud och hals med 15 procent och ökar ytterligare för varje extra drink.

Markant minskning

De nya råden är en markant minskning från när samma myndigheter 2011 gick ut med riktlinjer som tillät upp till tio drinkar i veckan för kvinnor och 15 för män,

Att man nu presenterar en radikal förändring är resultatet av bättre forskning över tid, anser Jacob Shelley, professor i hälsa och juridik vid Western University.

– Den insamlade datan förbättras i termer av hur och vad vi mäter, säger han till BBC.

I linje med annan ny studie

De kanadensiska studierna går i linje med en annan studie som publicerades i den brittiska och mycket ansedda medicinska tidskriften Lancet i somras, som då hade jämfört data från 204 olika länder.

Forskarna kom då fram till att tidigare teorier, som föreslagit att måttlig eller lite alkoholkonsumtion till och med skulle kunna vara nyttigt, kan ha spelat ut sin roll.

Studien visade nämligen att ingen alkohol alls är hälsosam överhuvudtaget för människor under 40 år, allra främst utifrån alkoholrelaterade dödsfall genom bilolyckor, skador eller mord, skriver CNN.

Ingen skyddande effekt upptäcktes för sjukdomar som exempelvis tuberkulos, högt blodtryck, förmaksflimmer, leversjukdom, epilepsi eller cancer.

Det är enbart för äldre personer, som fortfarande är friska, som små mängder alkohol kan ha enstaka fördelar för hälsan, till exempel att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Svensk forskare bekräftar

Holger Theobald, verksam inom allmänmedicin vid Karolinska institutet, kunde samtidigt som Lancet publicerade sin artikel bekräfta att små mängder alkohol visat sig vara skadliga även enligt andra studier.

Han har själv forskat i ämnet och skrivit en avhandling om alkoholkonsumtion.

– Vi kunde vid en första anblick se att de som drack lite alkohol hade lägre dödlighet än de som inte drack någon alls. Men det visade sig att det dolde sig en del högriskpersoner bland nykteristerna. Att högriskpersoner blivit nykterister gjorde att det såg farligare ut att vara nykterist än att dricka lite alkohol, sade Holger Theobald till Svenska Dagbladet i juli.

Inga hinder för ett glas

Docenten ville dock inte gå så långt som att uppmana till att hålla sig borta från att ta en öl eller ett glas vin då och då.

– Man får väga det mot andra risker i livet, som att åka bil eller gå över gatan. Man får ägna sig åt riskspridning. Man behöver inte dricka för hälsan. Men om man tycker det är gott kan man dricka det därför. Att äta viss mat är inte heller nyttigt, man får sprida riskerna.

Foto M. Benitez

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen