10okt2025

Ny kundfavorit på Coop – ökat med 25 procent

2025 10 10

En ny kundtrend syns i Coops butiker över hela Sverige.

I år pekades Coop ut som Sveriges dyraste matkedja av Matpriskollen.

Men mitt i de stora prisökningarna på livsmedel är det en favorit som stadigt slår nya rekord.

På Coop i Sverige ökade e-handeln med över tio procent under sommaren.

I vissa regioner nådde ökningen 25 procent, rapporterar Dagligvarunytt.

Här är ökningen störst

Den starka trenden för e-handel i matbutikerna syns över hela landet.

Men starkast är trenden på Gotland.

Coop Gotlands försäljning online ökade med hela 25 procent under sommarmånaderna juni, juli och augusti.

– Vi är väldigt glada över att e-handelsverksamhet utvecklas och att vi är en av de som ökar mest i Sverige. Vi har lagt fokus på plocket i butik och på att leverera bra kvalitet, det har drivit nya kunder, säger Coop Gotlands vd Frida Ganshed, rapporterar Dagligvarunytt.

Trenden fortsätter

Uppsvinget för e-handeln fortsätter även under hösten, med starka siffror i september.

– Vi håller oss kvar på den höga nivån fram till åtminstone september. Jag bedömer att vi fått med oss de nya kunderna som också behåller köpbeteendet och kan inte se att det dippar, säger Frida Ganshed.

År 2024 omsatte Coop Gotland över 650 miljoner kronor, med en rörelsevinst på 6 miljoner kronor.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

De viktigaste faktorerna

De viktigaste faktorerna när svenskar handlar sin mat online är pris, sortiment och kvalitet, visar en undersökning som Sifo gjorde 2022.

Enligt studien var yngre människor mest priskänsliga och kvinnor i högre utsträckning än män intresserade av ett brett sortiment med hög kvalitet.

Att leveranserna är i tid är det som svenskarna är nöjdast med.

Listan

Undersökningen listade de olika faktorerna som spelar in när svenskarna handlar online, och hur många som tyckte att det var viktigt.

Priserna: 62 procent
Ett brett sortiment: 52 procent
Kvalitén: 48 procent
Leveransen kommer i tid: 44 procent
Smidig navigering: 24 procent
Orderprocessen: 23 procent
Servicen vid leverans: 17 procent
Kundservicen: 14 procent
Hållbarhet (socialt och miljö): 9 procent

Källa: Sifo

LÄS MER: Många svenskar har gjort samma miss – riskerar ekonomisk smäll

Foto: Coop

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen