Ny lag ska införas – pensionärer kan andas ut

2026 03 21

Under flera års tid har i synnerhet äldre människor behövt ta emot vilseledande och direkt lögnaktiga samtal på telefon.

Nu ska det bli ett slut på bedrägerierna.

Det framhåller regeringen när man nu går fram med en ny lag som ämnar att ge operatörer bättre möjlighet att stoppa bluffsamtal och sms innan de ens hinner nå fram.

– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

"Inte värdigt Sverige"

Regeringen beskriver bedrägerier över bland annat telefon och sms som ett omfattande problem. För tre år sedan uppskattades bedragarna totalt ha kammat hem över 700 miljoner kronor på lurendrejerierna. Drygt 29 000 polisanmälningar gjordes samma år.

Sådana siffror ska inte upprepas, betonar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

– Jag accepterar inte att äldre, de som byggt vårt land, jagas av kriminella som livnär sig på lögner och bedrägerier. Det är inte värdigt Sverige. Därför går vi nu fram med skarpa lagförslag som stoppar bluffsamtal och bedrägeri-sms redan innan de når fram.

– Vi stryper en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor och sätter tryggheten för äldre först.

ANDRA LÄSER: Konsumenter varnas – succébolag lurar sina kunder

"Ytterligare steg"

Under 2023 beärknas den här typen av bedrägerier ha kostat näringslivet uppemot 4,5 miljarder kronor.

Den lagrådsremiss som regeringen förbereder innehåller bland annat ett förslag om att operatörerna ska bli skyldig att stoppa samtal och meddelanden om de kan misstänkas användas i bedrägliga syften.

Bedömningen ska baseras på teknisk information, till exempel avvikande trafikmönster eller anmälda avsändaruppgifter.

– Nu tar regeringen ytterligare ett steg för att stoppa telefon- och sms-bedrägerier. Med det här förslaget kommer vi åt sms-bedrägerier, slår mot de kriminella gängen och ökar tryggheten, särskilt för alla dem som drabbas hårdast av bedragarnas hänsynslöshet, säger Martin Melin, rättspolitisk talesperson, Liberalerna.

Lagen föreslås träda i kraft 1 augusti 2026.

ANDRA LÄSER: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen