NY MÄTNING: Frågan som kan avgöra valet

2022 07 26

Väljarna rankar brottsligheten som den viktigaste frågan inför höstens val.

Det indikerar en studie från SOM-institutet på Göteborgs universitet.

Hela 41 procent av de tillfrågade uppger att brottsfrågor är ett av de viktigaste samhällsproblemen och politiska frågorna i Sverige i dag.

Det är första gången som kategoring lag och ordning hamnar högst upp på listan sedan SOM-institutets mätningar startade 1979.

Unik placering

– Det har förekommit saker som tillfälligt ruckat på stabiliteten, men det finns liksom ett grundackord i vad väljare tycker är viktigt. Brottsbekämpning, lag och ordning har däremot aldrig någonsin legat så högt inför ett val så långt mätningarna går tillbaka, säger professor Henrik Ekengren Oscarsson till DN.

Tillsammans med kollegan Johan Martinsson har han publicerat en forskningsartikel om rapporten.

Utanför toppen

Noterbart är att två stora frågor, som tidigare varit viktiga för svenska väljare, hamnar utanför topp fem.

Arbetslöshet/arbetsmarknaden och Sveriges ekonomi nedprioriteras av väljarna inför höstens val.

– Ämnen som närmast prenumererat på förstaplatserna i många val under de gångna tjugo-trettio åren. Båda har nu dock fallit i skymundan. Det är således en, i ett historiskt perspektiv, tämligen ovanlig dagordning som väljarna förhåller sig till i valrörelsen 2022, framhåller författarna i sin forskningsartikel.

Topp tio-listan

De tio viktigaste frågorna enligt svenska väljare:

Lag och ordning 41 %

Sjukvård 33 %

Integration 31 %

Miljö 26 %

Utbildning 24 %

Sociala frågor 14 %

Äldrefrågor 13 %

Arbetsmarknad 6 %

Demokrati 5 %

Ekonomi 4 %

Källa: SOM-institutet

Läs forskningsartikeln här

Foto: Försvarsmakten, P. Guillaume resp M. Förtsch

Text: Redaktionen

JUST NU: Släpp inte in dem – Svenska kyrkan går ut med skarp uppmaning

2025 11 29

Svenska kyrkan går ut med en uppmaning till alla sina församlingar.

Församlingarna uppmanas att inte välkomna en grupp med nunnor, som är på besök i Sverige.

Nunnorna är hemmahörande i ett kloster i Belarus huvudstad Minsk.

Svenska kyrkan menar att de samarbetar med den ryska staten, och tar därför avstånd från deras arbete.

– De stödjer den ryska regimen indirekt och vi vill inte medverka det, säger Svenska kyrkans chef för civil beredskap, Lisa-Gun Bernerstedt, till SR.

Var på besök förra veckan

Redan i förra veckan var nunnorna från Minsk på besök i Tibble kyrka i Täby.

Där sålde de hantverksprodukter.

Syftet med försäljningen är att samla inte pengar till behövande och äldre, framhåller klostret och förnekar att man på något sätt stödjer den ryska regimen, rapporterar radiokanalen.

Men Svenska kyrkan tror inte på den versionen.

– Det vi inte vill är att de ska få den här plattformen. Man söker sig ofta till sammanhang som vi inte vill att den ryska regimen ska ha tillgång till på något sätt, säger Lisa-Gun Bernerstedt.

Ryska kyrkor i Sverige

Ryssland är känt för att utföra olika former av spionage och hybridkrigsföring i Europa, så också i Sverige.

Den senaste tiden har exempelvis en rysk-ortodox kyrka, som byggts nära Västerås flygplats, väckt stor uppståndelse.

Anledningen är kyrkans nära band till den ryska staten.

Kommunstyrelsen vill att regeringen ska ta över fastigheten och tvinga församlingen att flytta.

– Säkerhetsläget är ett annat och det finns militära ändamål som måste skyddas, säger Staffan Jansson (S) som är ordförande i kommunstyrelsen i Västerås, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Fakta Svenska kyrkan

- Svenska kyrkan har drygt 5,4 miljoner medlemmar.

- Kyrkan är indelad i 13 stift.

- I stiften finns 1 271 församlingar i Sverige och 26 församlingar utomlands.

- Svenska kyrkan har 3 400 invigda kyrkor, varav 2 951 var skyddade enligt kulturmiljölagen.

- Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet.

- Tillsammans med andra arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer.

Källa: Svenska kyrkan

LÄS MER: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Foto: Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen