07mars26

NY MÄTNING: Frågan som kan avgöra valet

2022 07 26

Väljarna rankar brottsligheten som den viktigaste frågan inför höstens val. 

Det indikerar en studie från SOM-institutet på Göteborgs universitet.

Hela 41 procent av de tillfrågade uppger att brottsfrågor är ett av de viktigaste samhällsproblemen och politiska frågorna i Sverige i dag.  

Det är första gången som kategoring lag och ordning hamnar högst upp på listan sedan SOM-institutets mätningar startade 1979.

Unik placering

– Det har förekommit saker som tillfälligt ruckat på stabiliteten, men det finns liksom ett grundackord i vad väljare tycker är viktigt. Brottsbekämpning, lag och ordning har däremot aldrig någonsin legat så högt inför ett val så långt mätningarna går tillbaka, säger professor Henrik Ekengren Oscarsson till DN.

Tillsammans med kollegan Johan Martinsson har han publicerat en forskningsartikel om rapporten.

Utanför toppen

Noterbart är att två stora frågor, som tidigare varit viktiga för svenska väljare, hamnar utanför topp fem.

Arbetslöshet/arbetsmarknaden och Sveriges ekonomi nedprioriteras av väljarna inför höstens val. 

– Ämnen som närmast prenumererat på förstaplatserna i många val under de gångna tjugo-trettio åren. Båda har nu dock fallit i skymundan. Det är således en, i ett historiskt perspektiv, tämligen ovanlig dagordning som väljarna förhåller sig till i valrörelsen 2022, framhåller författarna i sin forskningsartikel.

Topp tio-listan

De tio viktigaste frågorna enligt svenska väljare:

Lag och ordning 41 %

Sjukvård 33 %

Integration 31 %

Miljö 26 %

 Utbildning 24 %

Sociala frågor 14 %

Äldrefrågor 13 %

Arbetsmarknad 6 %

Demokrati 5 %

Ekonomi 4 %

Källa: SOM-institutet

Läs forskningsartikeln här

Foto: Försvarsmakten, P. Guillaume resp M. Förtsch

Text: Redaktionen


3 april 2026

JÄTTEHÖJNING: Så högt blir bensinpriset i Sverige nästa vecka

2026 04 04

Bensinpriset förväntas skjuta i höjden.

Bensinpriset väntas stiga kraftigt inom de närmaste dagarna.

Redan nästa vecka kan pris vid pump passera 20 kronor litern, rapporterar TV4.

Dramatisk ökning

Oroligheterna i Mellanöstern, och framför allt kriget i Iran, har fått oljepriset att rusa till nivåer som inte setts sedan 2008.

Råoljan har klättrat över 140 dollar per fat – en dramatisk ökning jämfört med drygt 70 dollar innan konflikten bröt ut.

Bakom uppgången ligger bland annat störningar i transporterna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljepassager.

Samtidigt räcker inte ökad produktion från andra länder för att väga upp bortfallet.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Snabb effekt vid pump

Prisökningarna väntas nå konsumenterna mycket snabbt – inom bara några dagar.

Och enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer är en kraftig höjning i Sverige mycket nära.

Kopfer räknar med en kraftig prisuppgång redan under nästa vecka och bedömer att bensinpriset kan passera 20 kronor per liter.

– Det är jag helt säker på. Det är bara dagar bort, säger han till TV4.

Kontinuerlig höjning

Sedan konflikten bröt ut för en månad sedan har dieselpriset stigit med omkring sju kronor per liter, medan bensinen har blivit cirka 3,60 kronor dyrare per liter.

Såväl dieseln som bensinen höjdes på nytt för endast fem dagar sedan.

Då kom beskedet att höjningen gick över 24 kronor litern för diesel och 19 kronor för bensinen.

– Det är bland annat Circle-K som uppger att listpriserna för företagskunder höjs med 30 öre per liter diesel till 24,14 kronor per liter, rapporterar Dagens industri.

Bensinen höjdes då med 35 öre till 19,14 kronor per liter.

Enligt Kopfer krävs det inte ens en ytterligare upptrappning av konflikten för att priserna ska fortsätta uppåt.

Han menar att det räcker med att läget är oförändrat i Mellanöstern för att priserna ska fortsätta att stiga.

LÄS MER: Anstormning idag torsdag: Ica Maxi tror på rekord

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Tungt besked för folk som hyr bostad

2026 04 04

Det kan bli dyrare att hyra bostad.

Regeringen har presenterat ett nytt förslag om att göra det enklare att hyra ut i andra hand.

Nu varnar kritiker för att förändringarna kan leda till högre hyror för många bostadssökande, rapporterar Sveriges Radio.

Lättare att hyra ut

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition som innebär förändringar på andrahandsmarknaden.

Förslaget gör det svårare för bostadsrättsföreningar att neka medlemmar att hyra ut sina lägenheter.

Dessutom föreslås att uthyrning ska kunna ske under längre perioder än idag.

Syftet är att göra marknaden mer flexibel och öka rörligheten.

För många som äger en bostad kan det bli enklare att hyra ut utan att behöva oroa sig för att få avslag.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad. När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga. Det är en viktig målsättning för regeringen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Risk för högre hyror

Samtidigt innehåller förslaget förändringar i hur hyror sätts.

Hyressättningen ska bli friare, vilket enligt kritiker kan få tydliga konsekvenser för hyresgäster.

Flera varnar för att detta kan pressa upp priserna, särskilt i storstäder där efterfrågan redan är hög.

För den som hyr i andra hand kan det innebära att boendekostnaderna ökar märkbart.

– Andrahandsmarknaden i dag präglas av oskäliga hyror och om det nu tillkommer lägenheter med det här förslaget är risken stor att det också kommer vara oskäliga hyror i de lägenheterna, sade Niclas Sundell, förbundsjurist på Hyresgäst­föreningen, till Sveriges Radio Plånboken, när förslaget presenterades, uppger Hyresgästföreningen.

Fler bostäder på marknaden

Andra bedömare ser dock positivt på förändringarna.

De menar att lättare regler kan göra att fler väljer att hyra ut sina bostäder, vilket i sin tur kan öka utbudet.

– Det vi ser är att det har en potential att leda till en ganska stor utbudsökning på marknaden, säger Maria Björkander, vd på uthyrningsajten Qasa, till SR.

Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli men inget beslut har fattats än av riksdagen.  

LÄS MER: Framgång för Zelenskyj – fiasko för Ryssland

Foto: Gustav Karlsson

Text: Redaktionen