NY MÄTNING: Glatt besked för två av partierna

2022 07 02

Två av partierna har anledning att jubla åt Novus nya mätning som presenteras i dag.

Mätningen gäller partiledarnas förtroende och det är en allt viktigare fråga ju närmare valdagen man kommer.

Två tydliga flöten

Partiledarna utgör en central del av partiernas valkampanjer och en partiledare med starkt självförtroende som bärs fram av starka siffror i mätningarna skapar medvind åt hela sitt parti.

Novus nya mätning ger ett positivt besked åt i första hand Socialdemokraterna och Liberalerna.

Både Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L) är två stora så kallade flöten enligt mätningen samtidigt som andra partiledare snarast utgör sänken.

Historiskt starka siffror

Magdalena Andersson (S) kammar hem historiskt starka siffror och åtnjuter förtroende även hos en betydande andel borgerliga väljare.

Och detta är nu en av de största utmaningarna för M-KD-SD-L-sidans regeringsunderlag.

– Vi behöver gå tillbaka till moderatledaren Fredrik Reinfeldt för att se lika höga förtroendesiffror för en sittande statsminister, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Ökar mest

Magdalena Andersson (S) får hela 56 procent i förtroende hos svenska folket.
Se alla partiledares förtroendesiffror längst ned i texten.

Även Liberalerna får en bra start på helgen då L-ledaren Johan Pehrson är den som ökar mest.

Han lyfter hela 7 procentenheter i mätningen.

Därmed kör han förbi båda MP-ledarna med betydande marginal och närmar sig V-ledaren Nooshi Dadgostar – trots att han är så ny som partiledare.

Till stor del handlar det om att han blir allt mer känd hos fler väljare som dessutom gillar det de ser enligt mätningen.

En prövning

För Moderaternas väljare är mätningen en prövning.

Ulf Kristersson tappar 6 procentenheter i mätningen jämfört med maj månad och landar på 33 procents andel som har stort eller ganska stort förtroende för honom.

Det ger honom samtidigt en viktig andraplats efter statsministern men skillnaden mellan de båda partiledarna – 56 respektive 33 procent – är betydande.

– Detta är nog något som Moderaterna tar på stort allvar, säger Novuschefen Torbjörn Sjöström.

Alla tre partiledare längst till höger backar samtidigt som Annie Lööf (C) ökar.

Sammanfaller med misstroendehot

Undersökningen har genomförts mellan 16 och 21 juni och avser hur stor del av väljarna som har stort eller ganska stort förtroende för de olika partiledarna.

Mätningen sammanfaller med högerpartiernas misstroendehot mot Morgan Johansson (S) som ledde till risk för regeringskris.

Partiledarnas förtroende:

56 % (-1) Magdalena Andersson

33 % (-6) Ulf Kristersson

29 % (-2) Ebba Busch

27 % (-3) Jimmie Åkesson

22 % (+3) Annie Lööf

21 % (+1) Nooshi Dadgostar

18 % (+7) Johan Pehrson

10 % (+1) Märta Stenevi

9 % (+1) Per Bolund

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen