NY MÄTNING: Glatt besked för två av partierna

2022 07 02

Två av partierna har anledning att jubla åt Novus nya mätning som presenteras i dag.

Mätningen gäller partiledarnas förtroende och det är en allt viktigare fråga ju närmare valdagen man kommer.

Två tydliga flöten

Partiledarna utgör en central del av partiernas valkampanjer och en partiledare med starkt självförtroende som bärs fram av starka siffror i mätningarna skapar medvind åt hela sitt parti.

Novus nya mätning ger ett positivt besked åt i första hand Socialdemokraterna och Liberalerna.

Både Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L) är två stora så kallade flöten enligt mätningen samtidigt som andra partiledare snarast utgör sänken.

Historiskt starka siffror

Magdalena Andersson (S) kammar hem historiskt starka siffror och åtnjuter förtroende även hos en betydande andel borgerliga väljare.

Och detta är nu en av de största utmaningarna för M-KD-SD-L-sidans regeringsunderlag.

– Vi behöver gå tillbaka till moderatledaren Fredrik Reinfeldt för att se lika höga förtroendesiffror för en sittande statsminister, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Ökar mest

Magdalena Andersson (S) får hela 56 procent i förtroende hos svenska folket.
Se alla partiledares förtroendesiffror längst ned i texten.

Även Liberalerna får en bra start på helgen då L-ledaren Johan Pehrson är den som ökar mest.

Han lyfter hela 7 procentenheter i mätningen.

Därmed kör han förbi båda MP-ledarna med betydande marginal och närmar sig V-ledaren Nooshi Dadgostar – trots att han är så ny som partiledare.

Till stor del handlar det om att han blir allt mer känd hos fler väljare som dessutom gillar det de ser enligt mätningen.

En prövning

För Moderaternas väljare är mätningen en prövning.

Ulf Kristersson tappar 6 procentenheter i mätningen jämfört med maj månad och landar på 33 procents andel som har stort eller ganska stort förtroende för honom.

Det ger honom samtidigt en viktig andraplats efter statsministern men skillnaden mellan de båda partiledarna – 56 respektive 33 procent – är betydande.

– Detta är nog något som Moderaterna tar på stort allvar, säger Novuschefen Torbjörn Sjöström.

Alla tre partiledare längst till höger backar samtidigt som Annie Lööf (C) ökar.

Sammanfaller med misstroendehot

Undersökningen har genomförts mellan 16 och 21 juni och avser hur stor del av väljarna som har stort eller ganska stort förtroende för de olika partiledarna.

Mätningen sammanfaller med högerpartiernas misstroendehot mot Morgan Johansson (S) som ledde till risk för regeringskris.

Partiledarnas förtroende:

56 % (-1) Magdalena Andersson

33 % (-6) Ulf Kristersson

29 % (-2) Ebba Busch

27 % (-3) Jimmie Åkesson

22 % (+3) Annie Lööf

21 % (+1) Nooshi Dadgostar

18 % (+7) Johan Pehrson

10 % (+1) Märta Stenevi

9 % (+1) Per Bolund

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen