18 aug 2026

NY MÄTNING: Glatt besked för två av partierna

2022 07 02

Två av partierna har anledning att jubla åt Novus nya mätning som presenteras i dag.

Mätningen gäller partiledarnas förtroende och det är en allt viktigare fråga ju närmare valdagen man kommer.

Två tydliga flöten

Partiledarna utgör en central del av partiernas valkampanjer och en partiledare med starkt självförtroende som bärs fram av starka siffror i mätningarna skapar medvind åt hela sitt parti.

Novus nya mätning ger ett positivt besked åt i första hand Socialdemokraterna och Liberalerna.

Både Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L) är två stora så kallade flöten enligt mätningen samtidigt som andra partiledare snarast utgör sänken.

Historiskt starka siffror

Magdalena Andersson (S) kammar hem historiskt starka siffror och åtnjuter förtroende även hos en betydande andel borgerliga väljare.

Och detta är nu en av de största utmaningarna för M-KD-SD-L-sidans regeringsunderlag.

– Vi behöver gå tillbaka till moderatledaren Fredrik Reinfeldt för att se lika höga förtroendesiffror för en sittande statsminister, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Ökar mest

Magdalena Andersson (S) får hela 56 procent i förtroende hos svenska folket.
Se alla partiledares förtroendesiffror längst ned i texten.

Även Liberalerna får en bra start på helgen då L-ledaren Johan Pehrson är den som ökar mest.

Han lyfter hela 7 procentenheter i mätningen.

Därmed kör han förbi båda MP-ledarna med betydande marginal och närmar sig V-ledaren Nooshi Dadgostar – trots att han är så ny som partiledare.

Till stor del handlar det om att han blir allt mer känd hos fler väljare som dessutom gillar det de ser enligt mätningen.

En prövning

För Moderaternas väljare är mätningen en prövning.

Ulf Kristersson tappar 6 procentenheter i mätningen jämfört med maj månad och landar på 33 procents andel som har stort eller ganska stort förtroende för honom.

Det ger honom samtidigt en viktig andraplats efter statsministern men skillnaden mellan de båda partiledarna – 56 respektive 33 procent – är betydande.

– Detta är nog något som Moderaterna tar på stort allvar, säger Novuschefen Torbjörn Sjöström.

Alla tre partiledare längst till höger backar samtidigt som Annie Lööf (C) ökar.

Sammanfaller med misstroendehot

Undersökningen har genomförts mellan 16 och 21 juni och avser hur stor del av väljarna som har stort eller ganska stort förtroende för de olika partiledarna.

Mätningen sammanfaller med högerpartiernas misstroendehot mot Morgan Johansson (S) som ledde till risk för regeringskris.

Partiledarnas förtroende:

56 % (-1) Magdalena Andersson

33 % (-6) Ulf Kristersson

29 % (-2) Ebba Busch

27 % (-3) Jimmie Åkesson

22 % (+3) Annie Lööf

21 %  (+1) Nooshi Dadgostar

18 % (+7) Johan Pehrson

10 % (+1) Märta Stenevi

9 % (+1) Per Bolund

Text: Redaktionen


Jätteras för ett parti – ny mätning är här

2026 08 21

Med bara några veckor kvar till valet nås Tidöpartierna av ett oroväckande besked.

Sannolikheten för att Liberalerna klarar riksdagsspärren har störtdykt.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen är unik i sitt slag och bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren har minskat kraftigt. På bara en vecka har sannolikheten sjunkit från 44 till 29 procent.

Samtidigt bedöms sannolikheten för en Tidöseger i valet till mindre än 10 procent.

– Det är fortfarande en väldigt kännbar skillnad mellan blocken, och Liberalernas läge ser allt sämre ut. Allra mest troligt är att det blir ett maktskifte, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

”Ingen tendens till spurt”

I juni visade samma modell att Liberalerna hade 50 procents sannolikhet att klara fyraprocentsspärren.

Men den senaste veckan har situationen förändrats drastiskt. L har hamnat långt under spärren i flera opinionsundersökningar, vilket Newsworthy tagit hänsyn till.

– Det finns ingen tendens till spurt i datan så därför börjar det sjunka ned. Nu säger modellen: Okej, det är för lite tid kvar för att något ska hända, säger statistikern Jonas Wallin till tidningen.

Utan Liberalerna kommer Tidöpartierna få mycket svårt att samla en majoritet i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Svenskt Näringsliv: Tung smäll hotar Sverige efter valet 

Utesluter stödröster

Kräftgången fortsätter för Liberalerna.

Och partiet kan inte räkna med någon hjälp från Sverigedemokraterna.

Det fastslår SD-ledaren Jimmie Åkesson. Han uppmanar SD-väljare att inte stödrösta på L, trots att partiets överlevnad är avgörande för högersidan.

–  Jag uppmanar ingen att på något sätt stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna, säger han till TV4 och beskriver L som SD:s ”motpol” i Tidösamarbetet.

– Liberalernas förhandlingsposition kanske inte är den som sverigedemokratiska väljare vill ska vara den starka. 

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svante Rinalder Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Historisk förändring i Putins Ryssland – första gången någonsin

2026 08 21

För första gången under Vladimir Putins tid vid makten har missnöjet bland den ryska befolkningen stigit till nivåer som förknippas med Sovjettiden.

Det visar en färsk mätning från FOM – ett av Rysslands största och äldsta opinionsinstitut.

Enligt undersökningen har andelen ryssar som upplever att deras levnadsstandard försämrats stigit till den högsta nivå på två decennier, rapporterar Iltalehti.

Samtidigt uppger 50 procent av ryssarna att de är missnöjda med tillvaron i en mätning från det statliga opinionsinstitutet VTsIOM. I samma undersökning svarar åtta procent att de är ”väldigt missnöjda” – den högsta andelen sedan mätningarna inleddes för 36 år sedan.

Rekordmånga

Siffrorna bör samtidigt tolkas mot bakgrund av det repressiva samhällsklimatet i Ryssland, där öppen kritik mot Krem kan få konsekvenser. Många ryssar drar sig för att utrycka sitt missnöje av rädsla för repressalier.

Trots det uppger alltså rekordmånga ryska medborgare att de är missnöjda med tillvaron. Den kraftiga ökningen kopplas till ekonomiska problem, bränslebrist, strömavbrott, internetrestriktioner samt trötthet och osäkerhet kopplat till det utdragna kriget i Ukraina.

Men än så länge hotas inte Putins maktställning, enligt experter vid den internationella tankesmedjan Carnegie Center.

– Administrationen har omfattande repressiva verktyg till sitt förfogande, däribland censurlagar, AI-baserade övervakningssystem och starka säkerhetsorgan som slår ned på uttryck för missnöje, framhåller dem.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget 

Förbereder extremt impopulär åtgärd

Kreml har reagerat på det folkliga missnöjet genom att skärpa kontrollen. Nedstängningar av internet har blivit vardagsmat och Ukrainakriget fortsätter i oförändrat styrka.

Dessutom rapporteras det om att Putin bestämt sig för att utlysa en fullskalig mobilisering efter Rysslands parlamentsval i september.

Ett sådant beslut väntas utlösa stora protester och beskrivs som ett politiskt riskabelt drag för diktatorn.

– Om Ryssland utlyser en militär mobilisering är det ett tecken på att regimen är under enorm press, säger Max Bergmann, analytiker vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, till Kyiv Independent.

För att slå ned oroligheterna planerar Putinregimen att vidta en nödåtgärd i hela landet.

–  Kreml verkar skapa förutsättningar för att tillkännage en formell mobilisering och potentiellt införa undantagstillstånd i Ryssland för att förebygga civila oroligheter. Mobilisering är fortfarande extremt impopulärt i det ryska samhället, rapporterar tankesmedjan Institutet for the Study of War.

LÄS OCKSÅ: USA varnar för ekonomiskt krig

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen