NY MÄTNING: Här är partiet som ökar mest

2022 09 04

I dag är det en vecka till valet och Moderaterna är det parti som ökar mest. Samtidigt knappar den rödgröna sidan in och det är mycket jämnt mellan de två regeringsunderlagen.

Det visar en ny mätning som presenteras i dag söndag exakt en vecka före valet. Det är Sifos nya mätning som indikerar att valet blir en riktig rysare.

M spurtar starkast

Moderaterna är det parti som går allra starkast i valspurten just nu enligt Sifo. Partiet med partiledare Ulf Kristersson i spetsen ökar med 0,8 procentenheter och är därmed det parti som ökar mest i mätningen.

Partiet når därmed upp till över 18 procent och närmar sig Sverigedemokraterna som fortfarande är största parti inom den blå sidan. SD:s tidigare ledning med flera procentenheter före Moderaterna har emellertid krympt till bara 1,3 procentenheter i nya Sifomätningen.

Vänsterpartiet ökar

Det parti som går näst starkast är nu Vänsterpartiet enligt den nya mätningen. Nooshi Dadgostars parti klättar med 0,3 procentenheter vilket bidrar till att Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag knappar in på M-KD-SD-L-sidan.

Sifo indikerar att opinionsläget för närvarande kan vara relativt stabilt då det är marginella förändringar för flera av partierna.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet ligger helt still i nya mätningen samtidigt som Kristdemokraterna tappar nästan en halv procentenhet.

Har gått upp i ledningen

Moderaternas regeringsunderlag låg rejält efter den rödgröna sidan i Sifo under stora delar av augusti månad men vid månadsskiftet till september har nu det blå laget ökat.

Med bara en vecka till valdagen väntas de kommande sammandrabbningarna i TV kunna få en avgörande effekt på valet.

Måndag - Partiledarutfrågning 1 av 2 i TV4

Tisdag - Partiledarutfrågning 2 av 2 i TV4

Onsdag- Statsministerduell i SVT

Torsdag - Partiledarutfrågning i TV4

Fredag- Partiledarutfrågning i SVT

Lördag - Statsministerduell i TV4

Här är Sifos nya mätning för i dag söndag jämfört med mätningen i går lördag:

Vänsterpartiet 7,7 +0,3

Socialdemokraterna 28,5 +0,0

Miljöpartiet 4,8 +0,0

Centern 7,6 -0,2

Liberalerna 5,9 +0,1

Moderaterna 18,1 +0,8

Kristdemokraterna 6,2 -0,4

Sverigedemokraterna 19,4 -0,7

S+V+MP+C 48,6 +0,1

M+KD+SD+L 49,6 -0,2

Skiljer bara 3 mandat

Sammantaget knappar nu de rödgröna in men det blå blocket leder fortfarande. Ledningen minskar dock från fem mandat till bara tre mandat till fördel för Ulf Kristerssons regeringsalternativ.

S+V+MP+C = 102 + 27 + 17 + 27 = 173

S+V+MP = 102 + 27 + 17 = 146

M+KD+SD+L = 64 + 22 + 69 + 21 = 176

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen