1 sep 2026

NY MÄTNING: Jubel hos M-KD-SD-L-sidan – Ökar kraftigt

2022 08 04

Nu ökar Liberalerna, KD och SD och vore det val idag skulle det bli ny regering i Sverige med Ulf Kristersson (M) som statsminister.

Det är beskedet i den första stora mätningen efter sommaren som nu kommer från mätbolaget Demoskop.

Största vinnaren i mätningen

I Demoskops augustimätning ökar Sverigedemokraterna mest av alla partier och kammar hem 17,7 procent vilket innebär en ökning med 1,4 procentenheter.

För Team Ulf Kristersson innebär mätningen ett stort glädjebesked eftersom tre av de fyra högerpartierna ökar samtidigt som Socialdemokraterna backar mest av alla partier.

Liberalerna som har fått en flygande start med sin nya partiledare Johan Pehrson ökar ytterligare och är nu nästan uppe i 6 procentenheter enligt den nya mätningen.

Moderaterna och KD

Även Ebba Busch och Kristdemokraterna har anledning att jubla. Partiet ökar med nästan en procentenhet och är bara 0,3 bakom Centern i den nya mätningen.

Moderaterna tappar i stöd men moderatledaren Ulf Kristersson har ändå anledning att vara glad. Tillsammans når hans regeringsunderlag inte bara upp i högre procentandel än det röda laget. Dessutom klättrar man över 50,0 procent.

S väntas lägga in högre växel

Samtidigt har S-ledaren tillika statsministern Magdalena Andersson historiskt höga förtroendesiffror och Demoskops vd tror att Socialdemokraterna kommer att lyckas prestera en stark slutspurt i valkampanjen.

– Socialdemokraterna tenderar att göra starka valspurter. Jag tror att vi kan förvänta oss att S kommer att stärka sin ställning i opinionen, säger Karin Nelsson.

Hon tror att valet kommer att bli en rysare framöver.

– Det är verkligen jämnt. Det blir spännande, säger hon.

Magdalena väntas växla upp

En högre växel är nu alldeles nödvändigt om S ska kunna ta hem spelet enligt Demoskops mätning då partiet nu tappar för femte mätningen i rad. Även Nooshi Dadgostars parti backar i mätningen.

Ett positivt besked för den rödgröna sidan är att Miljöpartiet klarar spärren med viss marginal i den nya mätningen.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för augusti jämfört med juli. 

                                                Augusti       

🔴Vänsterpartiet                    7,7        -0,7
🔴Socialdemokraterna     28,7        -1,6
🟢Miljöpartiet                          4,8        -0,1
🟢Centern                                  7,2        +0,1
🔵Liberalerna                           5,7        +1,0
🔵Moderaterna                     20,3        -0,7
🔵Kristdemokraterna           6,9       +0,8
🔵Sverigedemokraterna   17,7       +1,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48,4          -2,3
🔴🟢 S+V+MP                        41,2          -2,4
🟢      Centern                             7,2          +0,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              50,6          +2,5
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       101 + 27 + 17 + 25  = 170       
🔴🟢 S+V+MP              101 + 27 + 17 = 145
🟢      Centern                25 = 25
🔵🔵 M+KD+SD+L    74 + 22 + 57 + 17 = 179
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   24 juli – 2 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen