18 aug 2026

NY MÄTNING: Jubel hos M-KD-SD-L-sidan – Ökar kraftigt

2022 08 04

Nu ökar Liberalerna, KD och SD och vore det val idag skulle det bli ny regering i Sverige med Ulf Kristersson (M) som statsminister.

Det är beskedet i den första stora mätningen efter sommaren som nu kommer från mätbolaget Demoskop.

Största vinnaren i mätningen

I Demoskops augustimätning ökar Sverigedemokraterna mest av alla partier och kammar hem 17,7 procent vilket innebär en ökning med 1,4 procentenheter.

För Team Ulf Kristersson innebär mätningen ett stort glädjebesked eftersom tre av de fyra högerpartierna ökar samtidigt som Socialdemokraterna backar mest av alla partier.

Liberalerna som har fått en flygande start med sin nya partiledare Johan Pehrson ökar ytterligare och är nu nästan uppe i 6 procentenheter enligt den nya mätningen.

Moderaterna och KD

Även Ebba Busch och Kristdemokraterna har anledning att jubla. Partiet ökar med nästan en procentenhet och är bara 0,3 bakom Centern i den nya mätningen.

Moderaterna tappar i stöd men moderatledaren Ulf Kristersson har ändå anledning att vara glad. Tillsammans når hans regeringsunderlag inte bara upp i högre procentandel än det röda laget. Dessutom klättrar man över 50,0 procent.

S väntas lägga in högre växel

Samtidigt har S-ledaren tillika statsministern Magdalena Andersson historiskt höga förtroendesiffror och Demoskops vd tror att Socialdemokraterna kommer att lyckas prestera en stark slutspurt i valkampanjen.

– Socialdemokraterna tenderar att göra starka valspurter. Jag tror att vi kan förvänta oss att S kommer att stärka sin ställning i opinionen, säger Karin Nelsson.

Hon tror att valet kommer att bli en rysare framöver.

– Det är verkligen jämnt. Det blir spännande, säger hon.

Magdalena väntas växla upp

En högre växel är nu alldeles nödvändigt om S ska kunna ta hem spelet enligt Demoskops mätning då partiet nu tappar för femte mätningen i rad. Även Nooshi Dadgostars parti backar i mätningen.

Ett positivt besked för den rödgröna sidan är att Miljöpartiet klarar spärren med viss marginal i den nya mätningen.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för augusti jämfört med juli. 

                                                Augusti       

🔴Vänsterpartiet                    7,7        -0,7
🔴Socialdemokraterna     28,7        -1,6
🟢Miljöpartiet                          4,8        -0,1
🟢Centern                                  7,2        +0,1
🔵Liberalerna                           5,7        +1,0
🔵Moderaterna                     20,3        -0,7
🔵Kristdemokraterna           6,9       +0,8
🔵Sverigedemokraterna   17,7       +1,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48,4          -2,3
🔴🟢 S+V+MP                        41,2          -2,4
🟢      Centern                             7,2          +0,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              50,6          +2,5
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       101 + 27 + 17 + 25  = 170       
🔴🟢 S+V+MP              101 + 27 + 17 = 145
🟢      Centern                25 = 25
🔵🔵 M+KD+SD+L    74 + 22 + 57 + 17 = 179
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   24 juli – 2 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar. 

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

 Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen