NY MÄTNING: Jubel hos M-KD-SD-L-sidan – Ökar kraftigt

2022 08 04

Det är beskedet i den första stora mätningen efter sommaren som nu kommer från mätbolaget Demoskop.

Största vinnaren i mätningen

I Demoskops augustimätning ökar Sverigedemokraterna mest av alla partier och kammar hem 17,7 procent vilket innebär en ökning med 1,4 procentenheter.

För Team Ulf Kristersson innebär mätningen ett stort glädjebesked eftersom tre av de fyra högerpartierna ökar samtidigt som Socialdemokraterna backar mest av alla partier.

Liberalerna som har fått en flygande start med sin nya partiledare Johan Pehrson ökar ytterligare och är nu nästan uppe i 6 procentenheter enligt den nya mätningen.

Moderaterna och KD

Även Ebba Busch och Kristdemokraterna har anledning att jubla. Partiet ökar med nästan en procentenhet och är bara 0,3 bakom Centern i den nya mätningen.

Moderaterna tappar i stöd men moderatledaren Ulf Kristersson har ändå anledning att vara glad. Tillsammans når hans regeringsunderlag inte bara upp i högre procentandel än det röda laget. Dessutom klättrar man över 50,0 procent.

S väntas lägga in högre växel

Samtidigt har S-ledaren tillika statsministern Magdalena Andersson historiskt höga förtroendesiffror och Demoskops vd tror att Socialdemokraterna kommer att lyckas prestera en stark slutspurt i valkampanjen.

– Socialdemokraterna tenderar att göra starka valspurter. Jag tror att vi kan förvänta oss att S kommer att stärka sin ställning i opinionen, säger Karin Nelsson.

Hon tror att valet kommer att bli en rysare framöver.

– Det är verkligen jämnt. Det blir spännande, säger hon.

Magdalena väntas växla upp

En högre växel är nu alldeles nödvändigt om S ska kunna ta hem spelet enligt Demoskops mätning då partiet nu tappar för femte mätningen i rad. Även Nooshi Dadgostars parti backar i mätningen.

Ett positivt besked för den rödgröna sidan är att Miljöpartiet klarar spärren med viss marginal i den nya mätningen.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för augusti jämfört med juli. 

                                                Augusti       

Vänsterpartiet                    7,7        -0,7

Socialdemokraterna     28,7        -1,6

Miljöpartiet                          4,8        -0,1

Centern                                  7,2        +0,1

Liberalerna                           5,7        +1,0

Moderaterna                     20,3        -0,7

Kristdemokraterna           6,9       +0,8

Sverigedemokraterna   17,7       +1,4

 

S+V+MP+C                  48,4          -2,3

S+V+MP                        41,2          -2,4

      Centern                             7,2          +0,1

M+KD+SD+L              50,6          +2,5

 

Mandatfördelning

 

S+V+MP+C       101 + 27 + 17 + 25  = 170       

S+V+MP              101 + 27 + 17 = 145

      Centern                25 = 25

M+KD+SD+L    74 + 22 + 57 + 17 = 179

 

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.

 

Mätningen är genomförd   24 juli – 2 augusti.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen