1 sep 2026

NY MÄTNING: Jubel hos M-KD-SD-L-sidan – Ökar kraftigt

2022 08 04

Nu ökar Liberalerna, KD och SD och vore det val idag skulle det bli ny regering i Sverige med Ulf Kristersson (M) som statsminister.

Det är beskedet i den första stora mätningen efter sommaren som nu kommer från mätbolaget Demoskop.

Största vinnaren i mätningen

I Demoskops augustimätning ökar Sverigedemokraterna mest av alla partier och kammar hem 17,7 procent vilket innebär en ökning med 1,4 procentenheter.

För Team Ulf Kristersson innebär mätningen ett stort glädjebesked eftersom tre av de fyra högerpartierna ökar samtidigt som Socialdemokraterna backar mest av alla partier.

Liberalerna som har fått en flygande start med sin nya partiledare Johan Pehrson ökar ytterligare och är nu nästan uppe i 6 procentenheter enligt den nya mätningen.

Moderaterna och KD

Även Ebba Busch och Kristdemokraterna har anledning att jubla. Partiet ökar med nästan en procentenhet och är bara 0,3 bakom Centern i den nya mätningen.

Moderaterna tappar i stöd men moderatledaren Ulf Kristersson har ändå anledning att vara glad. Tillsammans når hans regeringsunderlag inte bara upp i högre procentandel än det röda laget. Dessutom klättrar man över 50,0 procent.

S väntas lägga in högre växel

Samtidigt har S-ledaren tillika statsministern Magdalena Andersson historiskt höga förtroendesiffror och Demoskops vd tror att Socialdemokraterna kommer att lyckas prestera en stark slutspurt i valkampanjen.

– Socialdemokraterna tenderar att göra starka valspurter. Jag tror att vi kan förvänta oss att S kommer att stärka sin ställning i opinionen, säger Karin Nelsson.

Hon tror att valet kommer att bli en rysare framöver.

– Det är verkligen jämnt. Det blir spännande, säger hon.

Magdalena väntas växla upp

En högre växel är nu alldeles nödvändigt om S ska kunna ta hem spelet enligt Demoskops mätning då partiet nu tappar för femte mätningen i rad. Även Nooshi Dadgostars parti backar i mätningen.

Ett positivt besked för den rödgröna sidan är att Miljöpartiet klarar spärren med viss marginal i den nya mätningen.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för augusti jämfört med juli. 

                                                Augusti       

🔴Vänsterpartiet                    7,7        -0,7
🔴Socialdemokraterna     28,7        -1,6
🟢Miljöpartiet                          4,8        -0,1
🟢Centern                                  7,2        +0,1
🔵Liberalerna                           5,7        +1,0
🔵Moderaterna                     20,3        -0,7
🔵Kristdemokraterna           6,9       +0,8
🔵Sverigedemokraterna   17,7       +1,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48,4          -2,3
🔴🟢 S+V+MP                        41,2          -2,4
🟢      Centern                             7,2          +0,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              50,6          +2,5
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       101 + 27 + 17 + 25  = 170       
🔴🟢 S+V+MP              101 + 27 + 17 = 145
🟢      Centern                25 = 25
🔵🔵 M+KD+SD+L    74 + 22 + 57 + 17 = 179
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   24 juli – 2 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen