NY MÄTNING: Jubel hos M-KD-SD-L-sidan – Ökar kraftigt

2022 08 04

Nu ökar Liberalerna, KD och SD och vore det val idag skulle det bli ny regering i Sverige med Ulf Kristersson (M) som statsminister.

Det är beskedet i den första stora mätningen efter sommaren som nu kommer från mätbolaget Demoskop.

Största vinnaren i mätningen

I Demoskops augustimätning ökar Sverigedemokraterna mest av alla partier och kammar hem 17,7 procent vilket innebär en ökning med 1,4 procentenheter.

För Team Ulf Kristersson innebär mätningen ett stort glädjebesked eftersom tre av de fyra högerpartierna ökar samtidigt som Socialdemokraterna backar mest av alla partier.

Liberalerna som har fått en flygande start med sin nya partiledare Johan Pehrson ökar ytterligare och är nu nästan uppe i 6 procentenheter enligt den nya mätningen.

Moderaterna och KD

Även Ebba Busch och Kristdemokraterna har anledning att jubla. Partiet ökar med nästan en procentenhet och är bara 0,3 bakom Centern i den nya mätningen.

Moderaterna tappar i stöd men moderatledaren Ulf Kristersson har ändå anledning att vara glad. Tillsammans når hans regeringsunderlag inte bara upp i högre procentandel än det röda laget. Dessutom klättrar man över 50,0 procent.

S väntas lägga in högre växel

Samtidigt har S-ledaren tillika statsministern Magdalena Andersson historiskt höga förtroendesiffror och Demoskops vd tror att Socialdemokraterna kommer att lyckas prestera en stark slutspurt i valkampanjen.

– Socialdemokraterna tenderar att göra starka valspurter. Jag tror att vi kan förvänta oss att S kommer att stärka sin ställning i opinionen, säger Karin Nelsson.

Hon tror att valet kommer att bli en rysare framöver.

– Det är verkligen jämnt. Det blir spännande, säger hon.

Magdalena väntas växla upp

En högre växel är nu alldeles nödvändigt om S ska kunna ta hem spelet enligt Demoskops mätning då partiet nu tappar för femte mätningen i rad. Även Nooshi Dadgostars parti backar i mätningen.

Ett positivt besked för den rödgröna sidan är att Miljöpartiet klarar spärren med viss marginal i den nya mätningen.

Hela mätningen 

Här är Demoskops nya mätning för augusti jämfört med juli. 

                                                Augusti       

🔴Vänsterpartiet                    7,7        -0,7
🔴Socialdemokraterna     28,7        -1,6
🟢Miljöpartiet                          4,8        -0,1
🟢Centern                                  7,2        +0,1
🔵Liberalerna                           5,7        +1,0
🔵Moderaterna                     20,3        -0,7
🔵Kristdemokraterna           6,9       +0,8
🔵Sverigedemokraterna   17,7       +1,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48,4          -2,3
🔴🟢 S+V+MP                        41,2          -2,4
🟢      Centern                             7,2          +0,1
🔵🔵 M+KD+SD+L              50,6          +2,5
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       101 + 27 + 17 + 25  = 170       
🔴🟢 S+V+MP              101 + 27 + 17 = 145
🟢      Centern                25 = 25
🔵🔵 M+KD+SD+L    74 + 22 + 57 + 17 = 179
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   24 juli – 2 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen