NY MÄTNING: Kraftig ökning för Natostödet bland S-väljarna

2022 04 29

Bland Socialdemokraternas väljare har viljan att gå med i Nato nästan fördubblats.

Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari skakade det säkerhetspolitiska läget i Europa i grunden. 

Inte minst i Sverige där frågan om att ansluta sig militäralliansen Nato blossat upp på allvar. Socialdemokraterna, som historiskt varit tydligt emot ett medlemskap, för just nu interna debatter som kan förändra den hållningen.

Fördubblat stöd

Nu visar en färsk mätning från DN/Ipsos en märkbar förändring bland Socialdemokraternas egna väljare i frågan, rapporterar Dagens Nyheter.

I december 2021 ansåg 21 procent av partiets väljare att Sverige ska gå med i Nato. När samma fråga ställs i april har den siffran nästan fördubblats och landar på 41 procent som vill se Sverige i Nato. 32 procent svarar i april att man inte vill att Sverige ansöker – en minskning med tio procentenheter.

“Från motstånd till acceptans”

På frågan om hur Sverige bör göra om Finland först går med i Nato växer samma stöd ytterligare bland S-väljarna – till 56 procent. Vid ett sådant scenario sjunker även motståndet till 23 procent, enligt DN.

– Vi ser en tydlig kantring från motstånd till acceptans bland de socialdemokratiska väljarna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

MP och V:s väljare emot

För övriga partier finns det en tydlig majoritet som vill gå med i Nato bland Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Även i Sverigedemokraterna återfinns en majoritet som är för medlemskap. I Centerpartiet är drygt 40 procent för Nato.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partier där ett motstånd till Natomedlemskap fortfarande dominerar, visar mätningen.

Vill se folkomröstning

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar talade i veckan om att hon vill se en folkomröstning om en svensk Natoansökan skulle bli verklighet.

– Sverige borde hålla en folkomröstning. Det här måste ske med en mycket bred förankring. Det är inte bara politikernas söner och döttrar som kan hamna på slagfältet på grund av Nato utan det är svenska folket, säger V-ledaren till SR.

Regeringen avfärdar

Ett argument som regeringen avfärdar.

– Jag tror inte alls på de här argumenten att vi inte skulle kunna medla eller jobba med nedrustning. Och vi behöver inte heller, som Vänsterledaren så populistiskt sa, ha kärnvapen på förskolorna. Det är ren desinformation och spelar Ryssland helt i händerna. Man kan precis som Tyskland, Danmark, Island och Norge bestämma om icke-stationering av kärnvapen i fredstid. Och dessutom har inte Nato några egna kärnvapen utan det är helt nationella beslut, säger Ann Linde till DN.

Lämnar besked senast 22 maj

Samtidigt pågår som sagt Socialdemokraternas interna dialog om säkerhetspolitiken. 22 maj är senast partiet ska lämna besked om sin analys, som förväntas innehålla ett beslut om Nato-ansökan.

– Dialogen ska vara klar den 12 maj och efter 12 maj inleder vi vår beslutandeprocess, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin enligt Expressen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Många hushåll har fått fel information om elpriset

2025 11 08

Råd om att använda el när priset är som lägst kan bli dyrt.

Nya effekttariffer träder i kraft nästa år, vilket innebär att kostnaden istället styrs av hur mycket el som används samtidigt.

Om flera apparater går på samma gång, som laddning av bilen och matlagning, kan räkningen bli hög trots lågt elpris, rapporterar DN.

Effektavgifter förändrar regler

Under de senaste åren har svenska hushåll ofta uppmanats att använda el när spotpriserna är låga, ofta mitt på dagen.

Men från årsskiftet införs effekttariffer, en typ av elnätsavgift som baseras på hur mycket el som används samtidigt, inte bara på totalförbrukningen.

Det betyder att även om elen verkar billig kan kostnaden bli hög om flera saker körs samtidigt, till exempel laddning av bilen, tvättmaskin, diskmaskin och matlagning.

LÄS MER: “Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

Råden är missvisande

Det är framför allt hushåll som laddar elbilar hemma som kan få obehagliga överraskningar på elräkningen.

Hittills är det främst villakunder hos Ellevio som redan har berörts, men fler elnätsbolag väntas införa liknande avgifter under hösten, och år 2027 ska systemet gälla för alla.

Många hushåll har följt råden att ladda bilen när elpriset är som lägst, men upplevt höga räkningar som ett resultat.

– Detta är obegripligt, att man ska straffas för att man laddar elbilen när priset är som lägst. Det är ologiskt att man inte använder elen när det är stor överskottsproduktion mitt på dagen, säger Roland Müller-Suur som är kund hos Ellevio, till DN.

Villaägarnas Riksförbund kallar systemet “ett dyrt experiment” menar att det inte är rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

Undvik dyra elräkningar

För att hålla kostnaderna nere bör hushåll sprida ut användningen av el över dygnet och undvika att flera stora apparater går samtidigt.

Smarta timers, automatiska styrsystem, nattladdning och kombination med solceller eller husbatteri kan hjälpa, men kräver planering och teknik.

– Elmarknaden är komplicerad just nu. Priserna kan vara låga samtidigt som effektavgifterna är höga. Det är svårt att fatta beslut, och dessutom är effekttarifferna uppbyggda på olika sätt, säger Thomas Björkström, talesperson på Konsumenternas Elmarknadsbyrå.

LÄS MER: Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Svenska kraftnät resp C. Patterson

Text: Redaktionen

Ryssland i krisläge – “ny front” från asiatiskt land

2025 11 08

Ryssland reagerar på ett grannlands växande band till Nato.

Azerbajdzjans närmande till Nato väcker oro i Moskva och skapar spänningar i södra Kaukasus, ett område Ryssland länge betraktat som sin bakgård, rapporterar Newsweek.

Band till Nato stärks

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har träffat en Nato-delegation för att diskutera militär modernisering och hur landets försvar kan anpassas till alliansens standarder.

– Moderniseringen av landets armé kommer att fortsätta, säger han efter mötet och menar att samarbetet med Nato är en del av den strategin.

Samarbetet mellan Azerbajdzjan och Nato är inte nytt – landet gick redan 1994 med i programmet Partnership for Peace, men de senaste månadernas intensifiering väcker nya geopolitiska frågor.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Moskva varnar

Reaktionerna i Moskva har varit starka.

Ryska militäranalytiker menar att utvecklingen hotar landets säkerhet och inflytande i regionen.

– Natos närvaro i södra Kaukasus skulle innebära att Kaspiska havet inte längre är ett hav av fred. Hoten – både terroristiska och militära – kommer öka kraftigt. Därför kräver Bakus agerande ett lämpligt svar från Moskva, säger Konstantin Sivkov, militärexpert, till den ryska tidningen Vzglyad.

Ryssland fruktar att Azerbajdzjans växande samarbete med väst kan leda till att Nato får fotfäste vid dess södra gräns, något som Kreml beskriver som en ”ny front”.

Flera ryska kommentatorer varnar för att Azerbajdzjan på sikt kan ersätta sovjettidens militära struktur med Nato-modeller och börja köpa västerländska vapen.

Oroligheterna förstärks av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, undertecknat i Washington i augusti.

Kraftig balansgång

Trots spänningarna vill Azerbajdzjan undvika en öppen konfrontation med Moskva.

Landet är en viktig handelspartner för Ryssland och kontrollerar en nyckelrutt i det internationella nord-sydliga transportnätet mellan Ryssland och Iran.

Men Baku stärker samtidigt banden till väst för att minska sitt beroende av Kreml.

– Azerbajdzjan ser sig självt som en betydande regional makt som står starkare när det är fritt från Kremls politiska bojor. Och det finns inte mycket Ryssland kan göra åt det, säger Emil Avdaliani, expert på internationella relationer.

LÄS MER: Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen