NY MÄTNING: Kraftigt lyft för Socialdemokraterna

2022 03 03

Socialdemokraterna ökar nu mycket kraftigt i opinionen.

Detta indikeras av Novus nya mätning som visar att Magdalena Anderssons (S) parti lyfter med hela 2,7 % i den nya marsmätningen.

Högsta på sex år

– Man behöver gå tillbaka till januari 2015 för att hitta samma väljarstöd för Socialdemokraterna som i dag, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Mätningen visar att Socialdemokraterna bland annat går starkt hos unga väljare.

Moderaterna

Förutom S så är det endast Moderaterna som ökar i mätningen. Alla andra partier backar. Särskilt problematiskt är det för Liberalerna som faller med 0,6 procentenheter ned till endast 2,1.

Även för Miljöpartiet är läget svagt och partiet har en bra bit kvar till 4-procentspärren.

Centerpartiet vågmästare

Trots att Centerpartiet tappar jämfört med förra mätningen så är Annie Lööfs parti vågmästare med sina 6,8 procent.

Här är Novus mätning för mars jämfört med februari:

Mars Feb

Vänsterpartiet 8,9 -0,9

Socialdemokraterna 32,0 +2,7

Miljöpartiet 3,2 -0,3

Centern 6,8 -0,6

Liberalerna 2,1 -0,6

Moderaterna 21,2 +0,7

Kristdemokraterna 5,1 -0,3

Sverigedemokraterna 19,4 -0,4

S+V+MP+C 50,9 +0,9

S+V+MP 44,1 +1,5

Centern 6,8 -0,6

M+KD+SD+L 47,8 -0,6

Mandatfördelning

S+V+MP+C 120 + 33 + 0 + 26 = 179

S+V+MP 120 + 33 + 0 = 153

Centern 26 = 26

M+KD+SD+L 79 + 19 + 72 + 0 = 170

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

ANALYS PARTI FÖR PARTI

V tappar nu tydligt i mätningen och ligger inte längre kvar på kring 10 procent. Partiet har tappat i flera mätningar sedan Magdalena Andersson tagit över Socialdemokraterna. Unga och kvinnor är starka grupper hos V och Andersson (S) har bättre förutsättningar att locka de två grupperna än vad Löfven hade.

S har en längre tid varit på kraftig frammarsch med sin nya partiledare Magdalena Andersson. I mätningar nyligen tappade dock partiet och Magdalena Andersson-effekten klingade av. Att partiet nu återigen ökar kraftigt har sannolikt koppling till Rysslands krig mot Ukraina. I sådana lägen ökar ofta den sittande regeringen.

Samtidigt har en stor del av mätningen gjorts innan kriget bröt ut.

MP befinner sig i en betydande kris och riskerar att falla ur riksdagen 2022. MP har dock lättare att få stödröster än Liberalerna har. Samtidigt har partiets båda språkrör ett svagt förtroendestöd hos väljarna vilket är ett klart problem för partiet.

C tappat efter regeringsturbulensen där partiet sade ja till Magdalena Andersson (S) som ny statsminister men nej till hennes nya budget. Det blev svårt för väljarna att hänga med på och många inom S-V-MP-sidan upplevde sannolikt att Centern var otydliga. Partiet har inte kommit tillbaka i opinionen sedan dess.

Samtidigt är Centern helt nödvändiga för Socialdemokraterna för att ha chans att styra landet. Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan och har en gyllene chans att befästa sin roll som vågmästarparti. Det är en kritisk fas för partiet framöver.

Liberalernas kris fördjupas desto närmare valet kommer om inget lyft inträffar. En ökning behöver komma före valets slutspurt om man ska öka chansen till stödröster. Partiet har varit mycket aktiva i debatten men lyftet har uteblivet. Partiet är i behov av en riktig gamechanger.

M är uppe på stabila nivåer och en fördel är att Ulf Kristersson uppvisar betydligt mer enighet inom sitt regeringsunderlag än vad motkandidaten Magdalena Andersson (S) gör. Men Andersson är en betydligt svårare utmanare än Stefan Löfven och moderata paradfrågor som brottsligheten och minskad invandring har kommit i skymundan senaste tiden i debatten.

KD befinner sig i ett stillsammare läge och fokuserar på sjukvården, landsbygden och tryggheten. För partiet är varje tiondel uppåt värdefull efter ett år av svajiga mätningar. Nato har blivit en profilfråga för partiet som ligger kvar över 5 procent.

SD har samordnat sig allt mer med M och KD och det projektet har på många sätt betydligt större betydelse än huruvida SD får 18 eller 22 % i valet 2022.

Mätningen är genomförd 31 januari till 27 februari.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen