NY MÄTNING: Kraftigt lyft för Socialdemokraterna

2022 03 03

Detta indikeras av Novus nya mätning som visar att Magdalena Anderssons (S) parti lyfter med hela 2,7 %  i den nya marsmätningen. 

Högsta på sex år

– Man behöver gå tillbaka till januari 2015 för att hitta samma väljarstöd för Socialdemokraterna som i dag, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Mätningen visar att Socialdemokraterna bland annat går starkt hos unga väljare.

Moderaterna

Förutom S så är det endast Moderaterna som ökar i mätningen. Alla andra partier backar. Särskilt problematiskt är det för Liberalerna som faller med 0,6 procentenheter ned till endast 2,1.

Även för Miljöpartiet är läget svagt och partiet har en bra bit kvar till 4-procentspärren.

Centerpartiet vågmästare

Trots att Centerpartiet tappar jämfört med förra mätningen så är Annie Lööfs parti vågmästare med sina 6,8 procent.

Här är Novus mätning för mars jämfört med februari:

                                                       Mars      Feb

 V tappar nu tydligt i mätningen och ligger inte längre kvar på kring 10 procent. Partiet har tappat i flera mätningar sedan Magdalena Andersson tagit över Socialdemokraterna. Unga och kvinnor är starka grupper hos V och Andersson (S) har bättre förutsättningar att locka de två grupperna än vad Löfven hade.

S har en längre tid varit på kraftig frammarsch med sin nya partiledare Magdalena Andersson. I mätningar nyligen tappade dock partiet och Magdalena Andersson-effekten klingade av. Att partiet nu återigen ökar kraftigt har sannolikt koppling till Rysslands krig mot Ukraina. I sådana lägen ökar ofta den sittande regeringen.

Samtidigt har en stor del av mätningen gjorts innan kriget bröt ut. 

MP befinner sig i en betydande kris och riskerar att falla ur riksdagen 2022. MP har dock lättare att få stödröster än Liberalerna har. Samtidigt har partiets båda språkrör ett svagt förtroendestöd hos väljarna vilket är ett klart problem för partiet. 

C tappat efter regeringsturbulensen där partiet sade ja till Magdalena Andersson (S) som ny statsminister men nej till hennes nya budget. Det blev svårt för väljarna att hänga med på och många inom S-V-MP-sidan upplevde sannolikt att Centern var otydliga. Partiet har inte kommit tillbaka i opinionen sedan dess.

Samtidigt är Centern helt nödvändiga för Socialdemokraterna för att ha chans att styra landet. Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan och har en gyllene chans att befästa sin roll som vågmästarparti. Det är en kritisk fas för partiet framöver.

Liberalernas kris fördjupas desto närmare valet kommer om inget lyft inträffar. En ökning behöver komma före valets slutspurt om man ska öka chansen till stödröster. Partiet har varit mycket aktiva i debatten men lyftet har uteblivet. Partiet är i behov av en riktig gamechanger.

M är uppe på stabila nivåer och en fördel är att Ulf Kristersson uppvisar betydligt mer enighet inom sitt regeringsunderlag än vad motkandidaten Magdalena Andersson (S) gör. Men Andersson är en betydligt svårare utmanare än Stefan Löfven och moderata paradfrågor som brottsligheten och minskad invandring har kommit i skymundan senaste tiden i debatten.

KD befinner sig i ett stillsammare läge och fokuserar på sjukvården, landsbygden och tryggheten. För partiet är varje tiondel uppåt värdefull efter ett år av svajiga mätningar. Nato har blivit en profilfråga för partiet som ligger kvar över 5 procent.

SD har samordnat sig allt mer med M och KD och det projektet har på många sätt betydligt större betydelse än huruvida SD får 18 eller 22 % i valet 2022.  

Mätningen är genomförd  31 januari till 27 februari.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen