NY MÄTNING: Magdalena-Effekt

2021 11 19

Första mätningen efter att Magdalena Andersson (S) valdes till partiledare ger Socialdemokraterna ett rejält lyft

I vad som ser ut att vara något av en Magdalena-Effekt klättrar Socialdemokraterna med hela 2,3 procentenheter i Sifos nya mätning för november månad. Mätningen är gjord efter partiets byte av partiledare på S-kongressen i Göteborg.

Kvinnor strömmar till Socialdemokraterna

Socialdemokraterna tar väljare från flera olika håll.

– Det handlar både om de som kommer från Vänsterpartiet men också väljare som kommer över blockgränsen, ungefär lika mycket. Framför allt handlar det om kvinnor under 50 år, säger Sifos opinionschef Toivo Sjörén till SvD.

Katastrofnivå för Liberalerna

Sifomätningen visar också att Liberalerna dyker ned till katastrofala 2,3 % vilket är en av de lägsta nivåerna partiet haft under mandatperioden.

– Det skapar säkert stora problem i partiet att det går så dåligt, säger Sifos opinionschef som samtidigt ser vissa positiva öppningar för partiet i valets slutspurt.

En möjlig ljusglimt för L

– Det är många väljare som bestämmer sig sent, framför allt om det är jämnt mellan blocken. Då ökar chansen för stödröstande, för moderater och andra som ändå vill ändå få med de 2–3 procent som nu finns i sitt regeringsunderlag. 

Vänsterpartiet tappar tydligt i denna mätning och partiet är inne i ett känsligt skede i samband med de pågående statsministeromröstningsförhandlingarna.

Glad nyhet för Ulf Kristersson

Ett positivt besked för Moderaterna i denna mätning är att trots S-lyftet så skulle Ulf Kristersson (M) bli statsminister om denna Sifomätning skulle bli valresultat. Eftersom MP inte klarar spärren samlar M-KD-SD-L-sidan 1 mandat mer än andra sidan och får 175 mandat vilket är exakt vad som krävs för majoritet.

Här är Sifos mätning för november jämfört med oktober:

                                                       Nov     Okt

🔴Vänsterpartiet                    9,3         -1,2
🔴Socialdemokraterna     28,9         +2,3
🟢Miljöpartiet                          3,6         -0,1
🟢Centern                                  8,1         +0,1
🔵Liberalerna                           2,3         -0,5
🔵Moderaterna                    21,0         -0,9
🔵Kristdemokraterna         4,6         -0,4
🔵SD                                           20,3         +0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                49,9        +1,1
🔵🔵 M+KD+SD+L            48,2         -1,4
 
Mandatfördelning
🔴🟢 S+V+MP+C                174 varav 0 till MP
🔵🔵 M+KD+SD+L            175 varav 0 till L
 
Mandatfördelning per parti
🔴Vänsterpartiet                    35
🔴Socialdemokraterna     109
🟢Miljöpartiet                            0
🟢Centern                                 30
🔵Liberalerna                             0
🔵Moderaterna                     80
🔵Kristdemokraterna        18
🔵SD                                            77
 

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val. Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

ANALYS PARTI FÖR PARTI

🔴 V tappar i denna mätning och det handlar om att V-väljarna nu får ökat intresse för S när S har bytt partiledare. Sifos uppgifter indikerar att inte minst yngre kvinnliga väljare i V kan tänkas snegla  på S nu när Andersson kommit och Löfven gått. V har dock möjlighet att stärka sina kort i den pågående statsministerförhandlingen med S-ledaren Magdalena Andersson. Läget är ovisst.

🔴 S får ett rejält lyft och det handlar om en Magdalena-Effekt. Magdalena Andersson är vassare som partiledare och har kapacitet att lyfta S till högre höjder än Stefan Löfven. Hennes raka och tydliga sätt lär uppskattas av väljarna och min bedömning är att S kan komma att öka ytterligare den närmaste tiden. 

🟢 MP ligger illa till i denna mätning och kammar hem 0 mandat. Partiet är i behov av betydligt tydligare medial profilering. Partiet befinner sig under ständig attack från M-KD-SD och har en rejält uppgift att hävda sig i debatten.

🟢 C rör sig nästan inte alls i denna mätning. Samtidigt har Annie Löfs parti en nyckelposition i de pågående förhandlingarna mellan V och S och det är oklart hur partiet kommer att agera framöver. För C är de sannolikt viktigt att ro i land de överenskommelser man har med MP om strandskyddet och skogen så mycket talar ändå för att partiet vill stödja Magdalena Andersson som statsminister.

🔵 L har ökat i en rad mätningar den senaste tiden men i denna mätning går det tvärtom utför. Min bedömning är fortsatt att Liberalerna har en viss uppåtgående trend just nu och det behövs ytterligare någon mätning för att kunna konstatera om den är bruten. Just nu pågår partiets landsmöte och efter helgen kommer det klarna vad mötet landat i för färdväg framåt.

🔵 M tappar lite grann i denna mätning och partiet är sannolikt en aning sårbart med anledning av den nya S-ledaren. Liberala moderata väljare kan komma att gå över till S och i enlighet med Sifos uppgifter kan det handla om kvinnliga moderatväljare i storstäderna. Tappet är i nuläget dock relativt litet.

🔵 KD har ännu inte fåt någon positiv effekt av att husbråket mellan Ebba och 82-årige Esbjörn nu tycks klinga av - i alla fall inte i denna mätning. Partiet vill nu i stället fokusera på sjukvården, äldreomsorgen, brottsligheten och landsbygden inför valet 2022 och det krävs ytterligare några mätningar för att se om partiet kan lyfta till säkrare opinionsmark eller om uppförsbacken består.

🔵 SD är det enda partiet inom M-KD-SD-L-regeringsunderlaget som ökar i denna mätning. För SD är det nu viktigt att ha en fungerande och god relation till M och KD vilket har utvecklat sig positivt för partiet. SD har nyligen bytt ut flera talespersoner och bland annat har Adam Marttinen försvunnit som rättspolitisk talesperson.

◾Mätningen är genomförd 8 – 18 november.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen