18 aug 2026

NY MÄTNING: Rekordsiffror för ett av partierna – Högsta värdet på sju år

2022 03 29

Socialdemokraterna har nu det största stödet sedan 2015 då bland annat kriget i Ukraina påverkar svenska väljarkåren kraftigt.

Det framgår i den senaste mätningen från DN/Ipsos som presenteras i kväll.

En förändrad politisk agenda

Mycket har förändrats sedan den senaste mätningen. Konflikten i Ukraina har skakat om även svensk politik och bland annat resulterat i att gängbrottslighet och smittspridning inte längre är lika högt upp på den politiska agendan.

Kraftig ökning för S

Många väljare har precis som i starten av pandemin sökt sig till regeringspartiet. Socialdemokraterna ökar med hela 4 procentenheter och ligger nu på 33 procent – det är den högsta noteringen sedan 2015.

– Kriget har placerat regeringen i en ledarposition som gynnar Socialdemokraterna opinionsmässigt. Det förändrar spelplanen inför valet, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Även M ökar

Moderaterna har den senaste tiden försökt att balansera oppositionspolitik med att signalera nationell samling. De har dock varit tydliga i sin NATO-argumentation men detta har inte fått några stora effekter på väljarstödet. Ulf Kristerssons parti ökar en procentenhet och ligger nu på 22 procent.

V backar

Vänsterpartiet drabbats av det största tappet mellan två mätningar sedan 2009. Nooshi Dadgostars parti tappar drygt 2 procentenheter och ligger nu på 8 procent. Bakgrunden till tappet ligger sannolikt i de interna konflikterna gällande stödet till Ukraina, upprustningen av försvaret och klimatfrågan.

Efter ett mycket framgångsrikt år 2022 har partiet nu fått betydande problem i början av valåret.

Två partier under riksdagsspärren

Liberalerna har länge varit starka Natoförespråkare men de har trots det inte lyckats tjäna på att Natofrågan varit uppe på tapeten. De ligger nu på 2 procentenheter, vilket är i nivå med partiets lägsta notering någonsin under Ipsos 43-åroga historia, uppger DN.

Nyamko Sabunis parti har legat under riksdagsspärren de senaste 21 mätningarna från DN/Ipsos.

Miljöpartiet ligger också kvar under spärren, med 3 procentenheter. Vilket är samma som i den föregående mätningen.

Små förändringar för övriga partier

Kristdemokraterna ökar en procentenhet och ligger nu på 6 procent, vilket historiskt sett är ett bra resultat för partiet.

Sverigedemokraterna tappar en procentenhet och ligger nu på 19 procent. Centern ligger kvar på 7 procent.

Jämnt mellan blocken

Det är i nuläget inga stora skillnader mellan blocken. Högeroppositionen (M, KD, SD och L) har nu 48,5 procent av väljarstödet och partierna som står bakom Magdalena Andersson (S, V, MP och C) har 50 procent av väljarstödet.

Att de båda sannolika regeringsalternativens summeringsprocent inte motsvarar respektive partis procent exakt beror på avrundningar. Ipsos presenterar bara hela procenttal.

Hela mätningen

Inom parentes ses förra månadens mätning.

🔴 Socialdemokraterna      33 %   +4
🔵Moderaterna                      22 %   +1
🔵SD                                             19 %    -1
🔴 Vänsterpartiet                     8 %    -2
🟢Centern                                    7 %    +0
🔵Kristdemokraterna            6 %   +1
🟢Miljöpartiet                            3 %   +0
🔵Liberalerna                             2 %    -1
 

Centern kan bli vågmästare

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Undersökningen gjordes 15-27  mars.

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar. 

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

 Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen