NY MÄTNING: Rekordsiffror för ett av partierna – Högsta värdet på sju år

2022 03 29

Socialdemokraterna har nu det största stödet sedan 2015 då bland annat kriget i Ukraina påverkar svenska väljarkåren kraftigt.

Det framgår i den senaste mätningen från DN/Ipsos som presenteras i kväll.

En förändrad politisk agenda

Mycket har förändrats sedan den senaste mätningen. Konflikten i Ukraina har skakat om även svensk politik och bland annat resulterat i att gängbrottslighet och smittspridning inte längre är lika högt upp på den politiska agendan.

Kraftig ökning för S

Många väljare har precis som i starten av pandemin sökt sig till regeringspartiet. Socialdemokraterna ökar med hela 4 procentenheter och ligger nu på 33 procent – det är den högsta noteringen sedan 2015.

– Kriget har placerat regeringen i en ledarposition som gynnar Socialdemokraterna opinionsmässigt. Det förändrar spelplanen inför valet, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Även M ökar

Moderaterna har den senaste tiden försökt att balansera oppositionspolitik med att signalera nationell samling. De har dock varit tydliga i sin NATO-argumentation men detta har inte fått några stora effekter på väljarstödet. Ulf Kristerssons parti ökar en procentenhet och ligger nu på 22 procent.

V backar

Vänsterpartiet drabbats av det största tappet mellan två mätningar sedan 2009. Nooshi Dadgostars parti tappar drygt 2 procentenheter och ligger nu på 8 procent. Bakgrunden till tappet ligger sannolikt i de interna konflikterna gällande stödet till Ukraina, upprustningen av försvaret och klimatfrågan.

Efter ett mycket framgångsrikt år 2022 har partiet nu fått betydande problem i början av valåret.

Två partier under riksdagsspärren

Liberalerna har länge varit starka Natoförespråkare men de har trots det inte lyckats tjäna på att Natofrågan varit uppe på tapeten. De ligger nu på 2 procentenheter, vilket är i nivå med partiets lägsta notering någonsin under Ipsos 43-åroga historia, uppger DN.

Nyamko Sabunis parti har legat under riksdagsspärren de senaste 21 mätningarna från DN/Ipsos.

Miljöpartiet ligger också kvar under spärren, med 3 procentenheter. Vilket är samma som i den föregående mätningen.

Små förändringar för övriga partier

Kristdemokraterna ökar en procentenhet och ligger nu på 6 procent, vilket historiskt sett är ett bra resultat för partiet.

Sverigedemokraterna tappar en procentenhet och ligger nu på 19 procent. Centern ligger kvar på 7 procent.

Jämnt mellan blocken

Det är i nuläget inga stora skillnader mellan blocken. Högeroppositionen (M, KD, SD och L) har nu 48,5 procent av väljarstödet och partierna som står bakom Magdalena Andersson (S, V, MP och C) har 50 procent av väljarstödet.

Att de båda sannolika regeringsalternativens summeringsprocent inte motsvarar respektive partis procent exakt beror på avrundningar. Ipsos presenterar bara hela procenttal.

Hela mätningen

Inom parentes ses förra månadens mätning.

Socialdemokraterna 33 % +4

Moderaterna 22 % +1

SD 19 % -1

Vänsterpartiet 8 % -2

Centern 7 % +0

Kristdemokraterna 6 % +1

Miljöpartiet 3 % +0

Liberalerna 2 % -1

Centern kan bli vågmästare

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Undersökningen gjordes 15-27 mars.

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen