NY MÄTNING: Rekordsiffror för ett av partierna – Högsta värdet på sju år

2022 03 29

Socialdemokraterna har nu det största stödet sedan 2015 då bland annat kriget i Ukraina påverkar svenska väljarkåren kraftigt.

Det framgår i den senaste mätningen från DN/Ipsos som presenteras i kväll.

En förändrad politisk agenda

Mycket har förändrats sedan den senaste mätningen. Konflikten i Ukraina har skakat om även svensk politik och bland annat resulterat i att gängbrottslighet och smittspridning inte längre är lika högt upp på den politiska agendan.

Kraftig ökning för S

Många väljare har precis som i starten av pandemin sökt sig till regeringspartiet. Socialdemokraterna ökar med hela 4 procentenheter och ligger nu på 33 procent – det är den högsta noteringen sedan 2015.

– Kriget har placerat regeringen i en ledarposition som gynnar Socialdemokraterna opinionsmässigt. Det förändrar spelplanen inför valet, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Även M ökar

Moderaterna har den senaste tiden försökt att balansera oppositionspolitik med att signalera nationell samling. De har dock varit tydliga i sin NATO-argumentation men detta har inte fått några stora effekter på väljarstödet. Ulf Kristerssons parti ökar en procentenhet och ligger nu på 22 procent.

V backar

Vänsterpartiet drabbats av det största tappet mellan två mätningar sedan 2009. Nooshi Dadgostars parti tappar drygt 2 procentenheter och ligger nu på 8 procent. Bakgrunden till tappet ligger sannolikt i de interna konflikterna gällande stödet till Ukraina, upprustningen av försvaret och klimatfrågan.

Efter ett mycket framgångsrikt år 2022 har partiet nu fått betydande problem i början av valåret.

Två partier under riksdagsspärren

Liberalerna har länge varit starka Natoförespråkare men de har trots det inte lyckats tjäna på att Natofrågan varit uppe på tapeten. De ligger nu på 2 procentenheter, vilket är i nivå med partiets lägsta notering någonsin under Ipsos 43-åroga historia, uppger DN.

Nyamko Sabunis parti har legat under riksdagsspärren de senaste 21 mätningarna från DN/Ipsos.

Miljöpartiet ligger också kvar under spärren, med 3 procentenheter. Vilket är samma som i den föregående mätningen.

Små förändringar för övriga partier

Kristdemokraterna ökar en procentenhet och ligger nu på 6 procent, vilket historiskt sett är ett bra resultat för partiet.

Sverigedemokraterna tappar en procentenhet och ligger nu på 19 procent. Centern ligger kvar på 7 procent.

Jämnt mellan blocken

Det är i nuläget inga stora skillnader mellan blocken. Högeroppositionen (M, KD, SD och L) har nu 48,5 procent av väljarstödet och partierna som står bakom Magdalena Andersson (S, V, MP och C) har 50 procent av väljarstödet.

Att de båda sannolika regeringsalternativens summeringsprocent inte motsvarar respektive partis procent exakt beror på avrundningar. Ipsos presenterar bara hela procenttal.

Hela mätningen

Inom parentes ses förra månadens mätning.

Socialdemokraterna 33 % +4

Moderaterna 22 % +1

SD 19 % -1

Vänsterpartiet 8 % -2

Centern 7 % +0

Kristdemokraterna 6 % +1

Miljöpartiet 3 % +0

Liberalerna 2 % -1

Centern kan bli vågmästare

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Undersökningen gjordes 15-27 mars.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen