NY MÄTNING: Rekordsiffror för ett av partierna – Högsta värdet på sju år

2022 03 29

Socialdemokraterna har nu det största stödet sedan 2015 då bland annat kriget i Ukraina påverkar svenska väljarkåren kraftigt.

Det framgår i den senaste mätningen från DN/Ipsos som presenteras i kväll.

En förändrad politisk agenda

Mycket har förändrats sedan den senaste mätningen. Konflikten i Ukraina har skakat om även svensk politik och bland annat resulterat i att gängbrottslighet och smittspridning inte längre är lika högt upp på den politiska agendan.

Kraftig ökning för S

Många väljare har precis som i starten av pandemin sökt sig till regeringspartiet. Socialdemokraterna ökar med hela 4 procentenheter och ligger nu på 33 procent – det är den högsta noteringen sedan 2015.

– Kriget har placerat regeringen i en ledarposition som gynnar Socialdemokraterna opinionsmässigt. Det förändrar spelplanen inför valet, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Även M ökar

Moderaterna har den senaste tiden försökt att balansera oppositionspolitik med att signalera nationell samling. De har dock varit tydliga i sin NATO-argumentation men detta har inte fått några stora effekter på väljarstödet. Ulf Kristerssons parti ökar en procentenhet och ligger nu på 22 procent.

V backar

Vänsterpartiet drabbats av det största tappet mellan två mätningar sedan 2009. Nooshi Dadgostars parti tappar drygt 2 procentenheter och ligger nu på 8 procent. Bakgrunden till tappet ligger sannolikt i de interna konflikterna gällande stödet till Ukraina, upprustningen av försvaret och klimatfrågan.

Efter ett mycket framgångsrikt år 2022 har partiet nu fått betydande problem i början av valåret.

Två partier under riksdagsspärren

Liberalerna har länge varit starka Natoförespråkare men de har trots det inte lyckats tjäna på att Natofrågan varit uppe på tapeten. De ligger nu på 2 procentenheter, vilket är i nivå med partiets lägsta notering någonsin under Ipsos 43-åroga historia, uppger DN.

Nyamko Sabunis parti har legat under riksdagsspärren de senaste 21 mätningarna från DN/Ipsos.

Miljöpartiet ligger också kvar under spärren, med 3 procentenheter. Vilket är samma som i den föregående mätningen.

Små förändringar för övriga partier

Kristdemokraterna ökar en procentenhet och ligger nu på 6 procent, vilket historiskt sett är ett bra resultat för partiet.

Sverigedemokraterna tappar en procentenhet och ligger nu på 19 procent. Centern ligger kvar på 7 procent.

Jämnt mellan blocken

Det är i nuläget inga stora skillnader mellan blocken. Högeroppositionen (M, KD, SD och L) har nu 48,5 procent av väljarstödet och partierna som står bakom Magdalena Andersson (S, V, MP och C) har 50 procent av väljarstödet.

Att de båda sannolika regeringsalternativens summeringsprocent inte motsvarar respektive partis procent exakt beror på avrundningar. Ipsos presenterar bara hela procenttal.

Hela mätningen

Inom parentes ses förra månadens mätning.

Socialdemokraterna 33 % +4

Moderaterna 22 % +1

SD 19 % -1

Vänsterpartiet 8 % -2

Centern 7 % +0

Kristdemokraterna 6 % +1

Miljöpartiet 3 % +0

Liberalerna 2 % -1

Centern kan bli vågmästare

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Undersökningen gjordes 15-27 mars.

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen