NY MÄTNING: Rekordsiffror för ett av partierna – Högsta värdet på sju år

2022 03 29

Socialdemokraterna har nu det största stödet sedan 2015 då bland annat kriget i Ukraina påverkar svenska väljarkåren kraftigt.

Det framgår i den senaste mätningen från DN/Ipsos som presenteras i kväll.

En förändrad politisk agenda

Mycket har förändrats sedan den senaste mätningen. Konflikten i Ukraina har skakat om även svensk politik och bland annat resulterat i att gängbrottslighet och smittspridning inte längre är lika högt upp på den politiska agendan.

Kraftig ökning för S

Många väljare har precis som i starten av pandemin sökt sig till regeringspartiet. Socialdemokraterna ökar med hela 4 procentenheter och ligger nu på 33 procent – det är den högsta noteringen sedan 2015.

– Kriget har placerat regeringen i en ledarposition som gynnar Socialdemokraterna opinionsmässigt. Det förändrar spelplanen inför valet, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Även M ökar

Moderaterna har den senaste tiden försökt att balansera oppositionspolitik med att signalera nationell samling. De har dock varit tydliga i sin NATO-argumentation men detta har inte fått några stora effekter på väljarstödet. Ulf Kristerssons parti ökar en procentenhet och ligger nu på 22 procent.

V backar

Vänsterpartiet drabbats av det största tappet mellan två mätningar sedan 2009. Nooshi Dadgostars parti tappar drygt 2 procentenheter och ligger nu på 8 procent. Bakgrunden till tappet ligger sannolikt i de interna konflikterna gällande stödet till Ukraina, upprustningen av försvaret och klimatfrågan.

Efter ett mycket framgångsrikt år 2022 har partiet nu fått betydande problem i början av valåret.

Två partier under riksdagsspärren

Liberalerna har länge varit starka Natoförespråkare men de har trots det inte lyckats tjäna på att Natofrågan varit uppe på tapeten. De ligger nu på 2 procentenheter, vilket är i nivå med partiets lägsta notering någonsin under Ipsos 43-åroga historia, uppger DN.

Nyamko Sabunis parti har legat under riksdagsspärren de senaste 21 mätningarna från DN/Ipsos.

Miljöpartiet ligger också kvar under spärren, med 3 procentenheter. Vilket är samma som i den föregående mätningen.

Små förändringar för övriga partier

Kristdemokraterna ökar en procentenhet och ligger nu på 6 procent, vilket historiskt sett är ett bra resultat för partiet.

Sverigedemokraterna tappar en procentenhet och ligger nu på 19 procent. Centern ligger kvar på 7 procent.

Jämnt mellan blocken

Det är i nuläget inga stora skillnader mellan blocken. Högeroppositionen (M, KD, SD och L) har nu 48,5 procent av väljarstödet och partierna som står bakom Magdalena Andersson (S, V, MP och C) har 50 procent av väljarstödet.

Att de båda sannolika regeringsalternativens summeringsprocent inte motsvarar respektive partis procent exakt beror på avrundningar. Ipsos presenterar bara hela procenttal.

Hela mätningen

Inom parentes ses förra månadens mätning.

Socialdemokraterna 33 % +4

Moderaterna 22 % +1

SD 19 % -1

Vänsterpartiet 8 % -2

Centern 7 % +0

Kristdemokraterna 6 % +1

Miljöpartiet 3 % +0

Liberalerna 2 % -1

Centern kan bli vågmästare

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Undersökningen gjordes 15-27 mars.

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen