NY MÄTNING: Partiets succésiffror – Högsta stödet på åtta år

2022 03 11

Kriget i Ukraina och den rådande säkerhetskrisen påverkar de svenska väljarnas stöd för Socialdemokraterna. Regeringspartiet noterar det högsta stödet på åtta år.

Det visar Aftonbladets/Demoskops nya mätning.

Högsta stödet på åtta år

Magdalena Andersson (S) har all anledning att dra på smilbanden. Socialdemokraterna noterar 32,4 procent av väljarnas stöd i Demoskops nya mätning. Det är en ökning med 4,2 procentenheter sedan den förra mätningen, som gjordes i början av februari.

Siffran är det högsta stödet som Socialdemokraterna noterat sedan april 2014, då partiet befann sig i opposition, rapporterar Aftonbladet.

Dystra siffror för ytterkantspartierna

Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tappar i väljarstöd. Vänsterpartiet tappar hela 2,6 procentenheter och sjunker till, för deras del, låga 7,4 procent.

Även Sverigedemokraterna tappar väljarstöd. Sedan förra mätningen har de tappat 1,7 procentenheter och noterar ett stöd på 17,5 procent.

Fortfarande under spärren

Krispartierna Miljöpartiet och Liberalerna placerar sig fortfarande under spärren. Värst ser situationen ut för Nyamko Sabunis parti. Miljöpartiet noterar inga större förändringar, men Liberalerna faller med 1,0 procentenheter ner till endast 2,2 procent.

Här är Demoskops mätning för mars jämfört med februari:

Mars Feb

Vänsterpartiet 7,4 -2,6

Socialdemokraterna 32,4 +4,2

Miljöpartiet 2,9 +0,1

Centern 7,5 -0,4

Liberalerna 2,2 -1,0

Moderaterna 22,0 +0,0

Kristdemokraterna 6,5 +0,9

Sverigedemokraterna 17,5 -1,7

S+V+MP+C 50,2 +1,3

S+V+MP 42,7 +1,7

Centern 7,5 -0,4

M+KD+SD+L 48,2 -1,8

Mandatfördelning

S+V+MP+C 121 + 28 + 0 + 28 = 177

S+V+MP 121 + 28 + 0 = 149

Centern 28 = 28

M+KD+SD+L 82 + 24 + 66 + 0 = 172

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

ANALYS PARTI FÖR PARTI

V faller nu tungt i opinionen och man gör det på eget grepp. När Nooshi Dadgostar inte var med på mötet klubbade partiledningen som enda parti igenom ett nej till vapenstöd till Ukraina vilket fick svidande kritik.

Nooshi gick in och styrde upp så att partiet ändrade sig inför eventuellt kommande vapenleveranser men skadan var redan skedd. Det är mycket allvarligt för ett parti med kommunistiskt förflutet att svaja i stora utrikespolitiska frågor där svenska folket har ett brinnande engagemang.

Partiets stora uppgångunder 2021 riskerar nu att delvis raderas ut.

S fick ett lyft vid coronapandemin och får nu ett nytt lyft vid Ukrainakriget. Stora kriser och katastrofer brukar gynna sittande regeringar då väljarna sluter upp.

Magdalena Anderssons rakare stil jämfört med Stefan Löfven går hem i stugorna och särskilt vid allvarliga händelser som krig. Stora försvarssatsningar innebär sannolikt att S parerar högeroppositionen effektivt.

MP befinner sig med exakt 6 månader kvar till valet i en stor kris och riskerar att falla ur riksdagen 2022. Partiet är i behov av en stor kraftsamling men har svårt för att komma ut i media.

Skenande bränslepriser har försvårat partiets läge. Ett annat problem är de båda språkrörens låga förtroendesiffror.

C har haft svår att profilera sig i Ukrainafrågan då allt medialt fokus i stora kriser och katastrofer lätt hamnar på det styrande regeringspartiet.

Samtidigt är Centerns stöd helt nödvändigt för Socialdemokraternas möjlighet att styra landet.

Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan 2022 men partiet riskerar ändå att framstå som ett osäkert kort för väljarna som sannolikt vill veta vilken statsministerkandidat man stödjer. Samtidigt är det en gyllene chans för Centern att befästa sin roll som vågmästarparti. Det är en kritisk fas för partiet framöver.

L har försvarsfrågan som en av sina stora paradfrågor men har ändå mycket svårt att nå ut. Partiet har nu nått ett läge där nästan endast mycket stora utspel med betydande medial genomslagskraft har chans att lyfta partiet.

M står sig väl i den nya mätningen och befinner sig nu i ett slags stabiliserande läge. Samtidigt ger Natofrågan möjlighet för Moderaterna att profilera sig och plocka nya väljare.

En övervikt av svenska folket vill enligt flera nya mätningar gå med i Nato vilket även M vill – men inte S. Det ger ökad potential.

KD har en stark förvarsprofil och Natoprofil och partiet har nu ökat i flera olika mätningar. Det behövs dock fler ökningar för att kunna fastställa en säker trend. Prognosen ser dock god ut för Ebba Bush och partiet.

SD tappar rejält i mätningen och det kan ha att göra med partiledarens ovilja att välja mellan den ryska diktatorn Putin och USA:s demokratiskt valda president Biden i SVT:s 30 minuter nyligen.

Uttalandet gjordes med sämsta möjliga tajming och skadade partiet i opinionen. SD:s omsvängning i Natofrågan kan på sikt ha möjlighet att reparera skadan.

SD har samordnat sig allt mer med M och KD och det projektet har på många sätt betydligt större betydelse än huruvida SD får 18 eller 22 % i valet 2022.

Mätningen är genomförd 1 – 9 mars.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen