NY MÄTNING: Partiets succésiffror – Högsta stödet på åtta år

2022 03 11

Kriget i Ukraina och den rådande säkerhetskrisen påverkar de svenska väljarnas stöd för Socialdemokraterna. Regeringspartiet noterar det högsta stödet på åtta år.

Det visar Aftonbladets/Demoskops nya mätning.

Högsta stödet på åtta år

Magdalena Andersson (S) har all anledning att dra på smilbanden. Socialdemokraterna noterar 32,4 procent av väljarnas stöd i Demoskops nya mätning. Det är en ökning med 4,2 procentenheter sedan den förra mätningen, som gjordes i början av februari.

Siffran är det högsta stödet som Socialdemokraterna noterat sedan april 2014, då partiet befann sig i opposition, rapporterar Aftonbladet.

Dystra siffror för ytterkantspartierna

Både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna tappar i väljarstöd. Vänsterpartiet tappar hela 2,6 procentenheter och sjunker till, för deras del, låga 7,4 procent.

Även Sverigedemokraterna tappar väljarstöd. Sedan förra mätningen har de tappat 1,7 procentenheter och noterar ett stöd på 17,5 procent.

Fortfarande under spärren

Krispartierna Miljöpartiet och Liberalerna placerar sig fortfarande under spärren. Värst ser situationen ut för Nyamko Sabunis parti. Miljöpartiet noterar inga större förändringar, men Liberalerna faller med 1,0 procentenheter ner till endast 2,2 procent.

Här är Demoskops mätning för mars jämfört med februari:

Mars Feb

Vänsterpartiet 7,4 -2,6

Socialdemokraterna 32,4 +4,2

Miljöpartiet 2,9 +0,1

Centern 7,5 -0,4

Liberalerna 2,2 -1,0

Moderaterna 22,0 +0,0

Kristdemokraterna 6,5 +0,9

Sverigedemokraterna 17,5 -1,7

S+V+MP+C 50,2 +1,3

S+V+MP 42,7 +1,7

Centern 7,5 -0,4

M+KD+SD+L 48,2 -1,8

Mandatfördelning

S+V+MP+C 121 + 28 + 0 + 28 = 177

S+V+MP 121 + 28 + 0 = 149

Centern 28 = 28

M+KD+SD+L 82 + 24 + 66 + 0 = 172

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

ANALYS PARTI FÖR PARTI

V faller nu tungt i opinionen och man gör det på eget grepp. När Nooshi Dadgostar inte var med på mötet klubbade partiledningen som enda parti igenom ett nej till vapenstöd till Ukraina vilket fick svidande kritik.

Nooshi gick in och styrde upp så att partiet ändrade sig inför eventuellt kommande vapenleveranser men skadan var redan skedd. Det är mycket allvarligt för ett parti med kommunistiskt förflutet att svaja i stora utrikespolitiska frågor där svenska folket har ett brinnande engagemang.

Partiets stora uppgångunder 2021 riskerar nu att delvis raderas ut.

S fick ett lyft vid coronapandemin och får nu ett nytt lyft vid Ukrainakriget. Stora kriser och katastrofer brukar gynna sittande regeringar då väljarna sluter upp.

Magdalena Anderssons rakare stil jämfört med Stefan Löfven går hem i stugorna och särskilt vid allvarliga händelser som krig. Stora försvarssatsningar innebär sannolikt att S parerar högeroppositionen effektivt.

MP befinner sig med exakt 6 månader kvar till valet i en stor kris och riskerar att falla ur riksdagen 2022. Partiet är i behov av en stor kraftsamling men har svårt för att komma ut i media.

Skenande bränslepriser har försvårat partiets läge. Ett annat problem är de båda språkrörens låga förtroendesiffror.

C har haft svår att profilera sig i Ukrainafrågan då allt medialt fokus i stora kriser och katastrofer lätt hamnar på det styrande regeringspartiet.

Samtidigt är Centerns stöd helt nödvändigt för Socialdemokraternas möjlighet att styra landet.

Annie Lööfs parti har en nyckelposition avseende regeringsfrågan 2022 men partiet riskerar ändå att framstå som ett osäkert kort för väljarna som sannolikt vill veta vilken statsministerkandidat man stödjer. Samtidigt är det en gyllene chans för Centern att befästa sin roll som vågmästarparti. Det är en kritisk fas för partiet framöver.

L har försvarsfrågan som en av sina stora paradfrågor men har ändå mycket svårt att nå ut. Partiet har nu nått ett läge där nästan endast mycket stora utspel med betydande medial genomslagskraft har chans att lyfta partiet.

M står sig väl i den nya mätningen och befinner sig nu i ett slags stabiliserande läge. Samtidigt ger Natofrågan möjlighet för Moderaterna att profilera sig och plocka nya väljare.

En övervikt av svenska folket vill enligt flera nya mätningar gå med i Nato vilket även M vill – men inte S. Det ger ökad potential.

KD har en stark förvarsprofil och Natoprofil och partiet har nu ökat i flera olika mätningar. Det behövs dock fler ökningar för att kunna fastställa en säker trend. Prognosen ser dock god ut för Ebba Bush och partiet.

SD tappar rejält i mätningen och det kan ha att göra med partiledarens ovilja att välja mellan den ryska diktatorn Putin och USA:s demokratiskt valda president Biden i SVT:s 30 minuter nyligen.

Uttalandet gjordes med sämsta möjliga tajming och skadade partiet i opinionen. SD:s omsvängning i Natofrågan kan på sikt ha möjlighet att reparera skadan.

SD har samordnat sig allt mer med M och KD och det projektet har på många sätt betydligt större betydelse än huruvida SD får 18 eller 22 % i valet 2022.

Mätningen är genomförd 1 – 9 mars.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen