NY MÄTNING: Liberalernas glädjetjut – klarar spärren

2022 06 10

Liberalerna har för första gången på två år klättrat över riksdagsspärren.

Det visar Aftonbladet/Demoskop senaste opinionsundersökning.

– Det är jätteroligt och visar väl att många människor lyssnar extra mycket nu när det närmar sig val. Man känner att nu är det dags att ställa sig frågan ska vi byta regering och vilken tyngdpunkt ska den ha och då har vi ett erbjudande som några fler nu uppenbart gillar och det är jag jätteglad för, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till tidningen.

Stor ökning

På en månad har L ökat med 1,3 procentenheter i Demoskops mätning. Från 2,9 till 4,2 procent.

Enligt Johan Pehrson beror den markanta ökningen på ett gediget kampanjande och hög energi.

– Det beror på att vi har fått fart på vår kampanjorganisation, alla kandidater är ute och kampanjar mycket, det är skoldebatter, debatter lokalt, dörrknackningar, vi är ute mycket. Och sen är det väl så att det är klart att jag har lyckats då, enligt vissa mätningar efter partiledardebatter, föra fram vår politik om skolan, integrationen och klimatet på ett bra sätt, säger han till Aftonbladet.

Närmar sig spärren

Bottenkollegan Miljöpartiet tar även ett stort steg mot den åtråvärda fyraprocentspärren i Demoskops nya mätning. MP landar på 3,9 procent och är således endast en tiondels procentenhet från att nå riksdagsspärren.

Oppositionen i ledning

Liberalernas framfart innebär att oppositionen samlar ihop fler mandat än Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag.

M, SD, KD och L skrapar ihop 179 mandat. S, C och V landar på 170 mandat.

Om MP klarar spärren förändras dock mandatfördelningen drastiskt. Då blir Magdalena Anderssons regeringsunderlag återigen större.

- Med en skillnad på 1,2 procentenheter är det jämnt mellan blocken. Mycket kommer efter valet att bero på om Miljöpartiet kommer in eller inte, säger Karin Nelsson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är Demoskops mätning för juni jämfört med maj:

Juni Maj

Vänsterpartiet 7,6 +0,3

Socialdemokraterna 30,9 -0,3

Miljöpartiet 3,9 +0,9

Centern 7,7 -0,2

Liberalerna 4,2 +1,3

Moderaterna 22,1 -0,8

Kristdemokraterna 5,7 -0,7

Sverigedemokraterna 16,9 +0,0

S+V+MP+C 50,1 +0,7

S+V+MP 42,4 +0,9

Centern 7,7 -0,2

M+KD+SD+L 48,9 -0,2

Mandatfördelning

S+V+MP+C 114 + 28 + 0 + 28 = 170

S+V+MP 114 + 28 + 0 = 142

Centern 28 = 28

M+KD+SD+L 81 + 21 + 62 + 15 = 179

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

Mätningen är genomförd 31 maj – 9 juni.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen