NY MÄTNING: Liberalernas glädjetjut – klarar spärren

2022 06 10

Liberalerna har för första gången på två år klättrat över riksdagsspärren.

Det visar Aftonbladet/Demoskop senaste opinionsundersökning.

– Det är jätteroligt och visar väl att många människor lyssnar extra mycket nu när det närmar sig val. Man känner att nu är det dags att ställa sig frågan ska vi byta regering och vilken tyngdpunkt ska den ha och då har vi ett erbjudande som några fler nu uppenbart gillar och det är jag jätteglad för, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till tidningen.

Stor ökning

På en månad har L ökat med 1,3 procentenheter i Demoskops mätning. Från 2,9 till 4,2 procent.

Enligt Johan Pehrson beror den markanta ökningen på ett gediget kampanjande och hög energi.

– Det beror på att vi har fått fart på vår kampanjorganisation, alla kandidater är ute och kampanjar mycket, det är skoldebatter, debatter lokalt, dörrknackningar, vi är ute mycket. Och sen är det väl så att det är klart att jag har lyckats då, enligt vissa mätningar efter partiledardebatter, föra fram vår politik om skolan, integrationen och klimatet på ett bra sätt, säger han till Aftonbladet.

Närmar sig spärren

Bottenkollegan Miljöpartiet tar även ett stort steg mot den åtråvärda fyraprocentspärren i Demoskops nya mätning. MP landar på 3,9 procent och är således endast en tiondels procentenhet från att nå riksdagsspärren.

Oppositionen i ledning

Liberalernas framfart innebär att oppositionen samlar ihop fler mandat än Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag.

M, SD, KD och L skrapar ihop 179 mandat. S, C och V landar på 170 mandat.

Om MP klarar spärren förändras dock mandatfördelningen drastiskt. Då blir Magdalena Anderssons regeringsunderlag återigen större.

- Med en skillnad på 1,2 procentenheter är det jämnt mellan blocken. Mycket kommer efter valet att bero på om Miljöpartiet kommer in eller inte, säger Karin Nelsson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är Demoskops mätning för juni jämfört med maj:

Juni Maj

Vänsterpartiet 7,6 +0,3

Socialdemokraterna 30,9 -0,3

Miljöpartiet 3,9 +0,9

Centern 7,7 -0,2

Liberalerna 4,2 +1,3

Moderaterna 22,1 -0,8

Kristdemokraterna 5,7 -0,7

Sverigedemokraterna 16,9 +0,0

S+V+MP+C 50,1 +0,7

S+V+MP 42,4 +0,9

Centern 7,7 -0,2

M+KD+SD+L 48,9 -0,2

Mandatfördelning

S+V+MP+C 114 + 28 + 0 + 28 = 170

S+V+MP 114 + 28 + 0 = 142

Centern 28 = 28

M+KD+SD+L 81 + 21 + 62 + 15 = 179

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

Mätningen är genomförd 31 maj – 9 juni.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen