NY MÄTNING: Liberalernas glädjetjut – klarar spärren

2022 06 10

Liberalerna har för första gången på två år klättrat över riksdagsspärren.

Det visar Aftonbladet/Demoskop senaste opinionsundersökning.

– Det är jätteroligt och visar väl att många människor lyssnar extra mycket nu när det närmar sig val. Man känner att nu är det dags att ställa sig frågan ska vi byta regering och vilken tyngdpunkt ska den ha och då har vi ett erbjudande som några fler nu uppenbart gillar och det är jag jätteglad för, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till tidningen.

Stor ökning

På en månad har L ökat med 1,3 procentenheter i Demoskops mätning. Från 2,9 till 4,2 procent.

Enligt Johan Pehrson beror den markanta ökningen på ett gediget kampanjande och hög energi.

– Det beror på att vi har fått fart på vår kampanjorganisation, alla kandidater är ute och kampanjar mycket, det är skoldebatter, debatter lokalt, dörrknackningar, vi är ute mycket. Och sen är det väl så att det är klart att jag har lyckats då, enligt vissa mätningar efter partiledardebatter, föra fram vår politik om skolan, integrationen och klimatet på ett bra sätt, säger han till Aftonbladet.

Närmar sig spärren

Bottenkollegan Miljöpartiet tar även ett stort steg mot den åtråvärda fyraprocentspärren i Demoskops nya mätning. MP landar på 3,9 procent och är således endast en tiondels procentenhet från att nå riksdagsspärren.

Oppositionen i ledning

Liberalernas framfart innebär att oppositionen samlar ihop fler mandat än Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag.

M, SD, KD och L skrapar ihop 179 mandat. S, C och V landar på 170 mandat.

Om MP klarar spärren förändras dock mandatfördelningen drastiskt. Då blir Magdalena Anderssons regeringsunderlag återigen större.

- Med en skillnad på 1,2 procentenheter är det jämnt mellan blocken. Mycket kommer efter valet att bero på om Miljöpartiet kommer in eller inte, säger Karin Nelsson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är Demoskops mätning för juni jämfört med maj:

Juni Maj

Vänsterpartiet 7,6 +0,3

Socialdemokraterna 30,9 -0,3

Miljöpartiet 3,9 +0,9

Centern 7,7 -0,2

Liberalerna 4,2 +1,3

Moderaterna 22,1 -0,8

Kristdemokraterna 5,7 -0,7

Sverigedemokraterna 16,9 +0,0

S+V+MP+C 50,1 +0,7

S+V+MP 42,4 +0,9

Centern 7,7 -0,2

M+KD+SD+L 48,9 -0,2

Mandatfördelning

S+V+MP+C 114 + 28 + 0 + 28 = 170

S+V+MP 114 + 28 + 0 = 142

Centern 28 = 28

M+KD+SD+L 81 + 21 + 62 + 15 = 179

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

Mätningen är genomförd 31 maj – 9 juni.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen