NY MÄTNING: Liberalernas glädjetjut – klarar spärren

2022 06 10

Liberalerna har för första gången på två år klättrat över riksdagsspärren.

Det visar Aftonbladet/Demoskop senaste opinionsundersökning.

– Det är jätteroligt och visar väl att många människor lyssnar extra mycket nu när det närmar sig val. Man känner att nu är det dags att ställa sig frågan ska vi byta regering och vilken tyngdpunkt ska den ha och då har vi ett erbjudande som några fler nu uppenbart gillar och det är jag jätteglad för, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till tidningen.

Stor ökning

På en månad har L ökat med 1,3 procentenheter i Demoskops mätning. Från 2,9 till 4,2 procent.

Enligt Johan Pehrson beror den markanta ökningen på ett gediget kampanjande och hög energi.

– Det beror på att vi har fått fart på vår kampanjorganisation, alla kandidater är ute och kampanjar mycket, det är skoldebatter, debatter lokalt, dörrknackningar, vi är ute mycket. Och sen är det väl så att det är klart att jag har lyckats då, enligt vissa mätningar efter partiledardebatter, föra fram vår politik om skolan, integrationen och klimatet på ett bra sätt, säger han till Aftonbladet.

Närmar sig spärren

Bottenkollegan Miljöpartiet tar även ett stort steg mot den åtråvärda fyraprocentspärren i Demoskops nya mätning. MP landar på 3,9 procent och är således endast en tiondels procentenhet från att nå riksdagsspärren.

Oppositionen i ledning

Liberalernas framfart innebär att oppositionen samlar ihop fler mandat än Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag.

M, SD, KD och L skrapar ihop 179 mandat. S, C och V landar på 170 mandat.

Om MP klarar spärren förändras dock mandatfördelningen drastiskt.  Då blir Magdalena Anderssons regeringsunderlag återigen större.

- Med en skillnad på 1,2 procentenheter är det jämnt mellan blocken. Mycket kommer efter valet att bero på om Miljöpartiet kommer in eller inte, säger Karin Nelsson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är Demoskops mätning för juni jämfört med maj:

                                                       Juni        Maj

🔴Vänsterpartiet                    7,6       +0,3
🔴Socialdemokraterna     30,9       -0,3
🟢Miljöpartiet                          3,9       +0,9
🟢Centern                                  7,7        -0,2
🔵Liberalerna                           4,2       +1,3
🔵Moderaterna                     22,1       -0,8
🔵Kristdemokraterna           5,7       -0,7
🔵Sverigedemokraterna   16,9      +0,0
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  50,1        +0,7
🔴🟢 S+V+MP                        42,4         +0,9
🟢      Centern                             7,7         -0,2
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,9         -0,2
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       114 + 28 + 0 + 28  = 170
🔴🟢 S+V+MP              114 + 28 + 0 = 142
🟢      Centern                28 = 28
🔵🔵 M+KD+SD+L    81 + 21 + 62 + 15 = 179
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.
 
Extra val möjligt
Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.
 

◾Mätningen är genomförd  31 maj – 9 juni.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.


JUST NU: Har vunnit 220 miljoner kronor – vinnaren söks

2025 12 03

En lycklig privatperson har kammat hem en makalös summa i Eurojackpot.

Eurojackpot är det stora och klassiska spelet där deltagare från 17 länder, däribland Sverige, har chans att vinna stora pengar.

Vid några få tillfällen har det handlat om nästan ofattbara vinster. Särskilt uppmärksammat blev den svensk som i våras vann 1,25 miljarder på Eurojackpot – efter att ha fått sju rätt.

Det var då och är fortfarande den högsta vinsten i Sverige någonsin.

"Helt otroligt"

Varje tisdag och fredag är det dragning i Eurojackpot.

Och efter att gårdagens vinnande nummer drogs kan en lycklig vinnare nu få sitt liv förändrat i grunden.

Den här gången är det en dansk som kammat hem storvinsten på knappt 150 miljoner danska kronor, motsvarande 220 miljoner svenska kronor, rapporterar Ekstra Bladet.

Danske Spil kallar utfallet för “helt otroligt”.

Det är ett belopp som verkligen kan förändra människors liv, och det är därför vi alltid erbjuder våra kostnadsfria miljonärråd till de stora vinnarna, så att de får en bra start på livet som mångmiljonärer, säger Malene Mølgaard, direktör för Danske Lotteri Spil.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Vinnaren söks

Vinsten, som exakt ligger på 149 420 552 danska kronor, är den sjätte största någonsin i Danmark. Det skulle även ha varit sjätte största genom tiderna i Sverige, om lotten sålts i en svensk kiosk. Just den här lotten såldes dock i Rudersdal på Själland.

Enligt Danske Spil har man än så länge inte fått tag på vinnaren för att meddela den stora nyheten.

Eurojackpot har funnits sedan 2012.

Topp 10 största svenska vinsterna i Eurojackpot

1

1 254 052 648 kr

25 mars 2025, Västra Götaland 

2

561 942 260 kr

15 mars 2019, Örebro 

3

409 505 916 kr

8 augusti 2025, Stockholm

4

257 985 846 kr

20 juli 2018, Göteborg

5

250 951 363 kr

26 juli 2024, Kristianstad

6

173 234 853 kr

23 februari 2024, Gislaved 

7

141 236 222 kr

8 maj 2020, Ludvika 

8

139 294 502 kr

22 januari 2021, Jönköping 

9

114 452 257 kr

27 november 2020, Kalmar 

10

107 668 057 kr

22 oktober 2021, Huskvarna 

Källa: Svenska spel

LÄS OCKSÅ: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Svenska spel

Text: Redaktionen


3dec2025

Nya skatteregler för svenskar med lån – ”gäller att ha koll”

2025 12 03

Skatteverket går ut och informerar om de nya reglerna för ränteavdrag i deklarationen.

Från och med inkomståret 2025 ändras reglerna för hur mycket avdrag som privatpersoner får göra i deklarationen för sin betalda låneränta.

– Nya reglerna om ränteavdrag påverkar 5,8 miljoner, uppger Skatteverket.

– Men i år är det nya regler som gäller för hur stort avdrag som får göras beroende på vilka lån man har.

Beror på vilket typ av lån

De nya reglerna gör en skillnad på vilken typ av lån som räntan betalts på.

För de lån där det finns en säkerhet får man också i fortsättningen göra avdrag för hela den betalade ränteavgiften.

Men för de som har lån som saknar säkerhet gäller nya regler.

Då gäller avdraget bara för halva ränteutgiften, för inkomståret 2025.

– Det gäller att alla som skickar in kontrolluppgifter för både dig och mig har koll på om räntan avser ett lån med eller utan säkerhet så att det blir rätt i deklarationen. Viktigt är också att komma ihåg att hela ränteutgiften ska fyllas i oavsett om det är ett lån som ger rätt till helt eller halvt avdrag, säger Skatteverkets deklarationsexpert Johan Schauman.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Ändras ytterligare inför inkomståret 2026

De nya reglerna gäller redan för inkomståret 2025, men kommer förändras ytterligare från inkomståret 2026.

Och det är också viktigt för kommuner, regioner och ideella föreningar att ha koll på de nya reglerna när de lämnar in uppgifter till Skatteverket.

– Reglerna har ändrats för lån utan säkerhet så kallade blancolån, till exempel sms-lån, kontokrediter och avbetalningsköp, efter beslut från riksdagen, säger Johan Schauman på Skatteverket.

– Beslutet innebär att möjligheten till avdrag för ränteutgifter vid lån utan säkerhet trappas av på två år. Inkomstår 2025 får man avdrag för hälften av ränteutgiften och för inkomstår 2026 får man inget avdrag alls om lånet saknar säkerhet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen