NY MÄTNING: Liberalernas glädjetjut – klarar spärren

2022 06 10

Liberalerna har för första gången på två år klättrat över riksdagsspärren.

Det visar Aftonbladet/Demoskop senaste opinionsundersökning.

– Det är jätteroligt och visar väl att många människor lyssnar extra mycket nu när det närmar sig val. Man känner att nu är det dags att ställa sig frågan ska vi byta regering och vilken tyngdpunkt ska den ha och då har vi ett erbjudande som några fler nu uppenbart gillar och det är jag jätteglad för, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson till tidningen.

Stor ökning

På en månad har L ökat med 1,3 procentenheter i Demoskops mätning. Från 2,9 till 4,2 procent.

Enligt Johan Pehrson beror den markanta ökningen på ett gediget kampanjande och hög energi.

– Det beror på att vi har fått fart på vår kampanjorganisation, alla kandidater är ute och kampanjar mycket, det är skoldebatter, debatter lokalt, dörrknackningar, vi är ute mycket. Och sen är det väl så att det är klart att jag har lyckats då, enligt vissa mätningar efter partiledardebatter, föra fram vår politik om skolan, integrationen och klimatet på ett bra sätt, säger han till Aftonbladet.

Närmar sig spärren

Bottenkollegan Miljöpartiet tar även ett stort steg mot den åtråvärda fyraprocentspärren i Demoskops nya mätning. MP landar på 3,9 procent och är således endast en tiondels procentenhet från att nå riksdagsspärren.

Oppositionen i ledning

Liberalernas framfart innebär att oppositionen samlar ihop fler mandat än Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag.

M, SD, KD och L skrapar ihop 179 mandat. S, C och V landar på 170 mandat.

Om MP klarar spärren förändras dock mandatfördelningen drastiskt. Då blir Magdalena Anderssons regeringsunderlag återigen större.

- Med en skillnad på 1,2 procentenheter är det jämnt mellan blocken. Mycket kommer efter valet att bero på om Miljöpartiet kommer in eller inte, säger Karin Nelsson, vd på Demoskop, till Aftonbladet.

Hela mätningen

Här är Demoskops mätning för juni jämfört med maj:

Juni Maj

Vänsterpartiet 7,6 +0,3

Socialdemokraterna 30,9 -0,3

Miljöpartiet 3,9 +0,9

Centern 7,7 -0,2

Liberalerna 4,2 +1,3

Moderaterna 22,1 -0,8

Kristdemokraterna 5,7 -0,7

Sverigedemokraterna 16,9 +0,0

S+V+MP+C 50,1 +0,7

S+V+MP 42,4 +0,9

Centern 7,7 -0,2

M+KD+SD+L 48,9 -0,2

Mandatfördelning

S+V+MP+C 114 + 28 + 0 + 28 = 170

S+V+MP 114 + 28 + 0 = 142

Centern 28 = 28

M+KD+SD+L 81 + 21 + 62 + 15 = 179

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

Mätningen är genomförd 31 maj – 9 juni.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen