NY MÄTNING: Partiets nya skräcksiffra – Lägst acceptans

2022 02 21

Svenska folket har sagt sitt – MP är partiet som väljarna inte vill se i en regering.

Det visar en ny mätning från SVD/Sifo.

Sämst av alla

Acceptansen för Miljöpartiet är lägst av samtliga partier. Endast 27 procent av väljarna kan tänka sig att se MP i en regering.

Lämnade regeringen

Dystra besked för Miljöpartiet, som valde att lämna regeringen som de utgjorde tillsammans med Socialdemokraterna i samband med att Magdalena Andersson (S) tillträdde som statsminister. Sju år i regeringsställning verkar ha gjort mer skada än nytta hos de gröna, som återigen hamnade under riksdagsspärren i senaste opinionsundersökningen från Sifo.

Mindre acceptans än ytterkantspartierna

De två partier som ligger på respektive kant på den så kallade höger-vänsterskalan i svensk politik – Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, får lågt stöd hos svenska folket i Sifos senaste mätning, som ställer följande fråga till väljarna:

”Vilka partier skulle du acceptera i en regering?”

De hamnar i botten

Mätningen visar att svenska folket även har låg acceptans för V och SD i en regering. Partierna har lika lågt stöd bland väljarna enligt mätningen, 33 procent. Liberalerna har ännu lägre stöd. Endast 31 procent av de tillfrågade vill se Nyamko Sabunis parti i en regering.

Högst acceptans

Socialdemokraterna, med Moderaterna hack i hälen, är det parti som flest av väljarna accepterar i en regering. Båda partierna får siffror på över 50 procent i undersökningen.

Centerpartiet och Kristdemokraterna noterar en siffra på runt 40 procent.

Moderatväljare om SD

En stor fråga inför och efter valet 2022 är om Sverigedemokraterna kommer att ingå i en M-regering vid en valvinst. Acceptansen för ett sådant scenario är fortsatt delad hos M-väljarna. Ungefär hälften (47 procent) av väljare som röstar på Moderaterna vill se SD i en regering.

Hela mätningen

Socialdemokraterna 55 %

Moderaterna 53 %

Centern 42 %

Kristdemokraterna 39 %

SD 33 %

Vänsterpartiet 33 %

Liberalerna 31 %

Miljöpartiet 27 %

Undersökningen gjordes mellan den 18 februari och 21 februari.

Text: Redaktionen

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Tvärvändning i USA – försöker övertala Europa

2026 11 02

USA ökar pressen på Europa.

Återställ ryska gasleveranser till de europeiska länderna via ledningar genom Ukraina.

Så lyder det förslag som de amerikanska specialsändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner lagt på bordet för att få Vladimir Putin att gå med på en vapenvila inom energiområdet innan vintern, uppger The Wall Street Journal.

– Det skulle innebära att rysk gas säljs via en amerikansk mellanhand för att kringgå europeiska sanktioner, erfar den amerikanska tidningen.

En tvärvändning

Att släppa in rysk gas i Europa skulle innebära “lukrativa möjligheter för amerikanska investerare”, uppger WSJ.

Inom EU jublas det dock inte över idén. Sedan tidigare har Sverige och resten av EU beslutat att fasa ut rysk gas senast 2027 och flera länder och ledare uppges aktivt motsätta sig förslaget.

– Tjänstemän i Vita huset har försökt sälja in idén till europeiska ledare som ett sätt att sänka energipriserna före vintern, skriver Iltalehti som också rapporterar om uppgifterna.

Påtryckningarna representerar också en “fullständig omvändning" från Donald Trumps sida i frågan, konstaterar den finländska tidningen. Under den amerikanska presidentens första mandatperiod riktade republikanen återkommande kritik mot Tyskland för att ha byggt gasledningen Nord Stream 2 som enligt Trump skulle göra landet till “en rysk fånge”.

Andra läser: Jackpot för Ukraina

Brådskande plan

För knappt två veckor sedan rapporterade The Economist om liknande uppgifter. Enligt tidningen förbereder Trumpadministrationen ett massivt erbjudande med målet att få Ryssland att avsluta kriget i Ukraina. I erbjudandet skulle det utöver ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa även finnas utökade handelsförbindelser med amerikanska företag, lättnader i sanktioner och en normalisering av de politiska relationerna mellan USA och Ryssland.

Angelägenheten att få planen godtagen har nu ökat, bland annat efter Ukrainas senaste attacker mot ryska oljeraffinaderier, erfar WSJ.

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian resp President of Russia Office resp Magnus Liljegren/Regeringkansliet

Text: Redaktionen