NY MÄTNING: Förtroenderas för partiledaren – Hon toppar listan

2022 03 24

Förtroendet för statsminister Magdalena Andersson (S) fortsätter att öka.

Det indikerar en ny undersökning från Novus.

Mot rekordsiffror

I undersökningen som berör väljarnas förtroende för partiledarna hamnar Magdalena Andersson återigen i topp.

59 procent av de tillfrågade uppger att de har ett ganska eller stort förtroende för statsministern. Andersson toppar mätningen med god marginal ner till tvåan Ulf Kristersson (M), som får ett resultat på 36 procent.

Förklaringen

Magdalena Anderssons nya förtroendesiffror är en ökning med sex procentenheter från den senaste mätningen av Novus i februari. Då nådde hon upp till 53 procent.

– Bakom de höga siffrorna ligger att även sympatisörer till oppositionspartierna i det andra blocket har förtroende för henne, vilket vi inte är vana vid. Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus, till SVT.

Hon tappar

En partiledare som uppvisar ett rejält tapp är Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Hennes förtroende hos väljarna har minskat med sju procentenheter sedan den förra mätningen. Från 30 procent till 23 procent.

Röstade nej till vapenleverans

En potentiell förklaring till vänsterledarens förtroenderas är hennes partis beslut att rösta nej till att leverera vapen till Ukraina. Även om Dadgostar backade från beslutet verkar det inte som att väljarna köpt ursäkten.

– Nooshi Dadgostar har haft en period av högt förtroende sedan regeringskrisen förra sommaren, men tappet nu är en varningsklocka för V, säger Torbjörn Sjöström, till SVT.

Glädjande nyheter

Krispartiet Liberalerna har inte alltför ofta så mycket att glädjas över. Men förtroende hos väljarna för partiledaren Nyamko Sabuni ökar i Novus nya mätning. Från sex procent till nio procent.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi får fortsatt lägst förtroende av väljarna. Endast sex procent av de tillfrågade uppger att de har ett ganska eller stort förtroende för språkrören.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 59 procent (+6)

Ulf Kristersson (M): 36 procent (+3)

Jimmie Åkesson (SD): 28 procent (+2)

Ebba Busch (KD): 27 procent (-1)

Nooshi Dadgostar (V): 23 procent (-7)

Annie Lööf (C): 22 procent (+0)

Nyamko Sabuni (L): 9 procent (+3)

Per Bolund (MP): 6 procent (+0)

Märta Stenevi (MP): 6 procent (+0)

Foto: Moderaterna SD Annie Lööf FB resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen