NY MÄTNING: Förtroenderas för partiledaren – Hon toppar listan

2022 03 24

Förtroendet för statsminister Magdalena Andersson (S) fortsätter att öka.

Det indikerar en ny undersökning från Novus.

Mot rekordsiffror

I undersökningen som berör väljarnas förtroende för partiledarna hamnar Magdalena Andersson återigen i topp.

59 procent av de tillfrågade uppger att de har ett ganska eller stort förtroende för statsministern. Andersson toppar mätningen med god marginal ner till tvåan Ulf Kristersson (M), som får ett resultat på 36 procent.

Förklaringen

Magdalena Anderssons nya förtroendesiffror är en ökning med sex procentenheter från den senaste mätningen av Novus i februari. Då nådde hon upp till 53 procent.

– Bakom de höga siffrorna ligger att även sympatisörer till oppositionspartierna i det andra blocket har förtroende för henne, vilket vi inte är vana vid. Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus, till SVT.

Hon tappar

En partiledare som uppvisar ett rejält tapp är Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Hennes förtroende hos väljarna har minskat med sju procentenheter sedan den förra mätningen. Från 30 procent till 23 procent.

Röstade nej till vapenleverans

En potentiell förklaring till vänsterledarens förtroenderas är hennes partis beslut att rösta nej till att leverera vapen till Ukraina. Även om Dadgostar backade från beslutet verkar det inte som att väljarna köpt ursäkten.

– Nooshi Dadgostar har haft en period av högt förtroende sedan regeringskrisen förra sommaren, men tappet nu är en varningsklocka för V, säger Torbjörn Sjöström, till SVT.

Glädjande nyheter

Krispartiet Liberalerna har inte alltför ofta så mycket att glädjas över. Men förtroende hos väljarna för partiledaren Nyamko Sabuni ökar i Novus nya mätning. Från sex procent till nio procent.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi får fortsatt lägst förtroende av väljarna. Endast sex procent av de tillfrågade uppger att de har ett ganska eller stort förtroende för språkrören.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 59 procent (+6)

Ulf Kristersson (M): 36 procent (+3)

Jimmie Åkesson (SD): 28 procent (+2)

Ebba Busch (KD): 27 procent (-1)

Nooshi Dadgostar (V): 23 procent (-7)

Annie Lööf (C): 22 procent (+0)

Nyamko Sabuni (L): 9 procent (+3)

Per Bolund (MP): 6 procent (+0)

Märta Stenevi (MP): 6 procent (+0)

Foto: Moderaterna SD Annie Lööf FB resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen