NY MÄTNING: Förtroenderas för partiledaren – Hon toppar listan

2022 03 24

Förtroendet för statsminister Magdalena Andersson (S) fortsätter att öka.

Det indikerar en ny undersökning från Novus.

Mot rekordsiffror

I undersökningen som berör väljarnas förtroende för partiledarna hamnar Magdalena Andersson återigen i topp.

59 procent av de tillfrågade uppger att de har ett ganska eller stort förtroende för statsministern. Andersson toppar mätningen med god marginal ner till tvåan Ulf Kristersson (M), som får ett resultat på 36 procent.

Förklaringen

Magdalena Anderssons nya förtroendesiffror är en ökning med sex procentenheter från den senaste mätningen av Novus i februari. Då nådde hon upp till 53 procent.

– Bakom de höga siffrorna ligger att även sympatisörer till oppositionspartierna i det andra blocket har förtroende för henne, vilket vi inte är vana vid. Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus, till SVT.

Hon tappar

En partiledare som uppvisar ett rejält tapp är Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Hennes förtroende hos väljarna har minskat med sju procentenheter sedan den förra mätningen. Från 30 procent till 23 procent.

Röstade nej till vapenleverans

En potentiell förklaring till vänsterledarens förtroenderas är hennes partis beslut att rösta nej till att leverera vapen till Ukraina. Även om Dadgostar backade från beslutet verkar det inte som att väljarna köpt ursäkten.

– Nooshi Dadgostar har haft en period av högt förtroende sedan regeringskrisen förra sommaren, men tappet nu är en varningsklocka för V, säger Torbjörn Sjöström, till SVT.

Glädjande nyheter

Krispartiet Liberalerna har inte alltför ofta så mycket att glädjas över. Men förtroende hos väljarna för partiledaren Nyamko Sabuni ökar i Novus nya mätning. Från sex procent till nio procent.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund och Märta Stenevi får fortsatt lägst förtroende av väljarna. Endast sex procent av de tillfrågade uppger att de har ett ganska eller stort förtroende för språkrören.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 59 procent (+6)

Ulf Kristersson (M): 36 procent (+3)

Jimmie Åkesson (SD): 28 procent (+2)

Ebba Busch (KD): 27 procent (-1)

Nooshi Dadgostar (V): 23 procent (-7)

Annie Lööf (C): 22 procent (+0)

Nyamko Sabuni (L): 9 procent (+3)

Per Bolund (MP): 6 procent (+0)

Märta Stenevi (MP): 6 procent (+0)

Foto: Moderaterna SD Annie Lööf FB resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen