NY MÄTNING: Oppositionsledarnas dystra besked – tappar i förtroende

2022 05 06

Moderaternas Ulf Kristersson och Kristdemokraternas Ebba Busch tappar i förtroende hos de svenska väljarna.

Det indikerar Expressen/Sifos nya förtroendemätning för riksdagens partiledare.

Tappar flera procentenheter

Kristersson och Busch tappar flera procentenheter. Väljarnas förtroende för M-ledaren sjunker från 39 till 34 procent i mätningen och förtroendet för Ebba Busch minskar med fyra procentenheter – från 30 till 26 procent.

Oppositionsledarnas minskade förtroende hos väljarna är den enda statistisk säkerhetsställda förändringen sedan Sifos förra mätning i april.

Långt till botten

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch har varit i blåsvädret efter sitt uttalande om att polisen borde ha ”skjutit skarpt” i samband med påskupploppen i flera svenska städer.

– Det har varit en hel del diskussion om Ebba Busch. Sedan är nedgången för henne lite fram och tillbaka, hon låg ovanligt högt i aprilmätningen och är nu tillbaka på samma siffra som i mars. Hon är fortsatt nummer tre i toppen, tillsammans med SD-ledaren Jimmie Åkesson, så det är ännu långt till botten, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo till Expressen.

Toppar i överlägsen stil

Statsminister Magdalena Andersson (S) toppar mätningen i överlägsen stil – 24 procentenheter före Moderaternas Ulf Kristersson. Enligt mätningen har väljarnas förtroendet för statsministern sjunkit, men det är ingen statistisk säkerhetsställd minskning.

Stort medialt fokus

– Det har varit ett väldigt stort medialt fokus på statsministern och regeringspartiet på grund av diskussionen om Nato, som har blivit mer av en intern socialdemokratisk diskussion än ett samtal mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Allt hänger nu på vad S gör, och det gör att M kommer bort lite från de centrala frågorna. Sådant påverkar väljarförtroendet, säger Toivo Sjörén till Expressen.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 58 procent (-3)

Ulf Kristersson (M): 34 procent (-5)

Ebba Busch (KD): 26 procent (-4)

Jimmie Åkesson (SD): 26 procent (-2)

Nooshi Dadgostar (V): 23 procent (+0)

Annie Lööf (C): 21 procent (-2)

Johan Pehrson (L): 9 procent (+0)

Per Bolund (MP): 8 procent (+0)

Märta Stenevi (MP): 7 procent (+0)

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen