NY MÄTNING: Rejäla lyft och stora tapp

2022 06 30

Liberalerna såg länge ut att gå mot ett ödesdigert val i september.

Men efter Johan Pehrsons intåg som ny partiledare har väljarstödet skjutit i höjden.

SVT/Novus senaste mätning är inget undantag.

Liberalerna är återigen  över riksdagsspärren. Partiet noterar ett väljarstöd på fem procent. En ökning med 1,5 procentenheter sedan Novus senaste mätning.

Närmar sig Centern

Johan Pehrson (L) kan nu vända blicken mot Annie Lööf (C) och Centerpartiet.

Centern fortsätter att tappa i opinionen. Endast 0,4 procentenheter skiljer C från L i Novus mätning.

– Jag tror att man haft svårt att positionera sig under den här mandatperioden och visa för väljarna vad en röst på Centerpartiet innebär. Man har fokuserat mycket på vad andra partier gör och tycker, i stället för på den egna politiken, säger den liberala skribenten Elin Larsson, tidigare vice ordförande för Centerstudenter, till SVT Nyheter.

Moderaterna tappar i toppen

Socialdemokraterna befäster sin position som Sveriges största parti och ökar med 1,5 procentenheter i Novus nya mätning.

Det går tyngre för landets näst största parti. Väljarstödet för Moderaterna sjunker från 21,5 till 19,6 procent.

Högeroppositionen har, trots Moderaternas tapp, fler mandat än Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag. 

Miljöpartiet hamnar återigen under spärren. MP:s vara eller icke vara blir direkt avgörande för valutgången 2022. 

Hela mätningen 

Här är Novus mätning för juni jämfört med maj. 

                                                       Juni        Maj

Vänsterpartiet                    8,8       -0,6

Socialdemokraterna     31,7       +1,5

Miljöpartiet                          3,5       +0,2

Centern                                  5,4        -0,5

Liberalerna                           5,0       +1,5

Moderaterna                     19,6       -1,9

Kristdemokraterna           6,7       +0,4

Sverigedemokraterna   17,4       -0,6

 

S+V+MP+C                  49,4         +0,6

S+V+MP                        44,0         +1,1

      Centern                             5,4          -0,5

M+KD+SD+L              48,7          -0,6

 

Mandatfördelning

 

S+V+MP+C       117 + 32 + 0 + 20  = 169       

S+V+MP              117 + 32 + 0 = 149

      Centern                20 = 20

M+KD+SD+L    72 + 25 + 64 + 19 = 180

 

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Mätningen är genomförd   6 – 26 juni.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen