NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato – Stor omsvängning

2022 03 04

Svenska folket säger tydligt ja till att gå med i försvarsalliansen Nato.

Det framgår av en helt ny mätning som Demoskop nu presenterar.

Kraftig ökning

JA-sidan ökar kraftigt i mätningen och får nästan dubbelt så stort stöd som NEJ-sidan. Mätinstitutet Demoskop konstaterar att det är den högsta siffran någonsin för JA-sidan i deras mätningar.

Ser vad som hänt med Ukraina

– Vårt eget säkerhetsläge är påverkat, och man ser vad som har hänt med Ukraina som inte är med i Nato, säger Demoskops vd Karin Nelsson till Aftonbladet.

Tusentals människor har dödats i Ukraina sedan den ryska diktaturen gått till anfallskrig med syfte att krossa landets demokrati och förvandla Ukraina till en rysk lydstat a la Belarus.

Majoritet för ja

Mätningen visar att nu vill en majoritet av svenska folket gå med i Nato. Mätningen som genomfördes 25 februari till 1 mars ger följande resultat med förra månadens utfall som förändringsvärde:

🟢 JA     51 %    (+9)

🔴 NEJ   27 %  (-10)

Partierna är delade

Frågan som ställdes var "Tycker du eller tycker du inte att Sverige ska vara medlem i försvarsalliansen NATO?".

De åtta svenska partierna är delade när det gäller svenskt Nato-medlemskap.

Fyra mot fyra

De partier som säger ja är Centern, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

På nej-sidan återfinns Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Nato-option het potatis

En het fråga har på sistone varit den så kallade Nato-optionen vilket är något som Finland redan har och som utgörs av möjligheten till ett snabbspår till Natomedlemskap om exempelvis situationen i omvärlden snabbt skulle förändras.

Förutom de fyra partier som redan säger ja till Nato så är även Sverigedemokraterna positiva till Nato-option.

Ökad information

Demoskops Karin Nelson bedömer att den ökade kunskapen kring Nato har fått JA-sidan att öka.

– Många ser vad som händer just nu, att ingen hjälper Ukraina militärt. Men många är rädda att vi inte är tillräckligt starka för att stå emot en rysk invasion, säger Karin Nelsson.

ANALYS

Ett av NEJ-sidans starkaste argument har nu till stora delar fallit och det är argumentet att det är bra för freden och säkerheten att hålla sig utanför Nato.

Läget i Ukraina indikerar att det är precis tvärtom. Hade Ukraina hunnit bli medlemmar i Nato så hade Putinregimen och Ryssland aldrig vågat anfalla. Men på grund av att Ukraina ännu inte gått med i Nato så gick Ryssland till anfall.

USA, Storbritannien och de andra Natoländerna är dessutom tydliga med att de säger nej till militärt ingripande i Ukraina just med anledning av att landet inte är medlem i Nato.

Tre länder

Förutom Ukraina så finns det ytterligare tre länder i Europa som inte är med i Nato och som dessutom gränsar till Ryssland eller till ett annat icke-Natoanslutet land som i sin tur gränsar till Ryssland – och det är Finland, Sverige och Moldavien.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Beskedet i regeringsfrågan – ”dörren är totalstängd”

2026 08 26

Ett parti ger ett skarpt besked i regeringsfrågan.

Flera partier ser en mittenregering som ett tänkbart alternativ efter valet.

Men ett av mittenpartierna meddelar nu att ”dörren är totalstängd”.

”Nyckeln är bortkastad”

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist vill se en mittenregering efter valet.

Även S håller sina dörrar öppna och kan tänka sig olika lösningar i regeringsfrågan.

Men mittenpartiet Liberalerna säger blankt nej till en mittenregering ledd av Magdalena Andersson (S).

Att L skulle stötta eller ingå i en sådan regering är ”helt uteslutet”, säger partiledaren Simona Mohamsson till DN.

– Dörren är totalstängd, låst, nyckeln är bortkastad. Det kommer aldrig att hända, säger L-ledaren, enligt tidningen.

Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist tycks heller inte hoppas på att få med sig L, som har legat under spärren i opinionsmätningar en längre tid.

Thand Ringqvist har istället nämnt Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och eventuellt Miljöpartiet som partier som skulle kunna ingå i en mittenregering, utöver C.

”Vi ökar”

L är alltså tydliga med att partiet vill se en Tidöregering och ingenting annat.

Frågan är dock om Mohamssons parti klarar 4-procentsspärren.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos får L förvisso sin högsta siffra sedan partiet meddelade att man öppnar för SD i regeringen: 2,3 procent.

Det är fortfarande långt under riksdagsspärren, men 1 procentenhet mer än i juni.

– Vi ökar, säger Simona Mohamsson i sitt valtal i Stockholm, rapporterar tidningen.

Men det ska mycket till för att partiet ska klara sig, och om L åker ur riksdagen är det också föga troligt att de återstående Tidöpartierna kan bilda regering.

LÄS OCKSÅ: Grannland säger nej - vägrar hjälpa Putin

Busch svar på C-inviten

Även KD-ledaren Ebba Busch har tidigare kommenterat Elisabeth Thand Ringqvists invit om samarbete.

Busch välkomnar att partier vill samarbeta med KD, men ifrågasätter om C är villiga att mötas i sakpolitiken, har Expressen rapporterat.

– Är ni beredda att diskutera och möta oss i frågan om hur vi får ordning på svensk sjukvård? säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Busch menar också att C istället borde kliva över blockgränsen och börja samarbeta med Tidöpartierna.

– Jag kan absolut tänka mig Centerpartiet i en någon slags blågul konstellation, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Putin - Indien stryper importen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen