NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato – Stor omsvängning

2022 03 04

Svenska folket säger tydligt ja till att gå med i försvarsalliansen Nato.

Det framgår av en helt ny mätning som Demoskop nu presenterar.

Kraftig ökning

JA-sidan ökar kraftigt i mätningen och får nästan dubbelt så stort stöd som NEJ-sidan. Mätinstitutet Demoskop konstaterar att det är den högsta siffran någonsin för JA-sidan i deras mätningar.

Ser vad som hänt med Ukraina

– Vårt eget säkerhetsläge är påverkat, och man ser vad som har hänt med Ukraina som inte är med i Nato, säger Demoskops vd Karin Nelsson till Aftonbladet.

Tusentals människor har dödats i Ukraina sedan den ryska diktaturen gått till anfallskrig med syfte att krossa landets demokrati och förvandla Ukraina till en rysk lydstat a la Belarus.

Majoritet för ja

Mätningen visar att nu vill en majoritet av svenska folket gå med i Nato. Mätningen som genomfördes 25 februari till 1 mars ger följande resultat med förra månadens utfall som förändringsvärde:

🟢 JA     51 %    (+9)

🔴 NEJ   27 %  (-10)

Partierna är delade

Frågan som ställdes var "Tycker du eller tycker du inte att Sverige ska vara medlem i försvarsalliansen NATO?".

De åtta svenska partierna är delade när det gäller svenskt Nato-medlemskap.

Fyra mot fyra

De partier som säger ja är Centern, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

På nej-sidan återfinns Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Nato-option het potatis

En het fråga har på sistone varit den så kallade Nato-optionen vilket är något som Finland redan har och som utgörs av möjligheten till ett snabbspår till Natomedlemskap om exempelvis situationen i omvärlden snabbt skulle förändras.

Förutom de fyra partier som redan säger ja till Nato så är även Sverigedemokraterna positiva till Nato-option.

Ökad information

Demoskops Karin Nelson bedömer att den ökade kunskapen kring Nato har fått JA-sidan att öka.

– Många ser vad som händer just nu, att ingen hjälper Ukraina militärt. Men många är rädda att vi inte är tillräckligt starka för att stå emot en rysk invasion, säger Karin Nelsson.

ANALYS

Ett av NEJ-sidans starkaste argument har nu till stora delar fallit och det är argumentet att det är bra för freden och säkerheten att hålla sig utanför Nato.

Läget i Ukraina indikerar att det är precis tvärtom. Hade Ukraina hunnit bli medlemmar i Nato så hade Putinregimen och Ryssland aldrig vågat anfalla. Men på grund av att Ukraina ännu inte gått med i Nato så gick Ryssland till anfall.

USA, Storbritannien och de andra Natoländerna är dessutom tydliga med att de säger nej till militärt ingripande i Ukraina just med anledning av att landet inte är medlem i Nato.

Tre länder

Förutom Ukraina så finns det ytterligare tre länder i Europa som inte är med i Nato och som dessutom gränsar till Ryssland eller till ett annat icke-Natoanslutet land som i sin tur gränsar till Ryssland – och det är Finland, Sverige och Moldavien.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen