NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato – Stor omsvängning

2022 03 04

Svenska folket säger tydligt ja till att gå med i försvarsalliansen Nato.

Det framgår av en helt ny mätning som Demoskop nu presenterar.

Kraftig ökning

JA-sidan ökar kraftigt i mätningen och får nästan dubbelt så stort stöd som NEJ-sidan. Mätinstitutet Demoskop konstaterar att det är den högsta siffran någonsin för JA-sidan i deras mätningar.

Ser vad som hänt med Ukraina

– Vårt eget säkerhetsläge är påverkat, och man ser vad som har hänt med Ukraina som inte är med i Nato, säger Demoskops vd Karin Nelsson till Aftonbladet.

Tusentals människor har dödats i Ukraina sedan den ryska diktaturen gått till anfallskrig med syfte att krossa landets demokrati och förvandla Ukraina till en rysk lydstat a la Belarus.

Majoritet för ja

Mätningen visar att nu vill en majoritet av svenska folket gå med i Nato. Mätningen som genomfördes 25 februari till 1 mars ger följande resultat med förra månadens utfall som förändringsvärde:

🟢 JA     51 %    (+9)

🔴 NEJ   27 %  (-10)

Partierna är delade

Frågan som ställdes var "Tycker du eller tycker du inte att Sverige ska vara medlem i försvarsalliansen NATO?".

De åtta svenska partierna är delade när det gäller svenskt Nato-medlemskap.

Fyra mot fyra

De partier som säger ja är Centern, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

På nej-sidan återfinns Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Nato-option het potatis

En het fråga har på sistone varit den så kallade Nato-optionen vilket är något som Finland redan har och som utgörs av möjligheten till ett snabbspår till Natomedlemskap om exempelvis situationen i omvärlden snabbt skulle förändras.

Förutom de fyra partier som redan säger ja till Nato så är även Sverigedemokraterna positiva till Nato-option.

Ökad information

Demoskops Karin Nelson bedömer att den ökade kunskapen kring Nato har fått JA-sidan att öka.

– Många ser vad som händer just nu, att ingen hjälper Ukraina militärt. Men många är rädda att vi inte är tillräckligt starka för att stå emot en rysk invasion, säger Karin Nelsson.

ANALYS

Ett av NEJ-sidans starkaste argument har nu till stora delar fallit och det är argumentet att det är bra för freden och säkerheten att hålla sig utanför Nato.

Läget i Ukraina indikerar att det är precis tvärtom. Hade Ukraina hunnit bli medlemmar i Nato så hade Putinregimen och Ryssland aldrig vågat anfalla. Men på grund av att Ukraina ännu inte gått med i Nato så gick Ryssland till anfall.

USA, Storbritannien och de andra Natoländerna är dessutom tydliga med att de säger nej till militärt ingripande i Ukraina just med anledning av att landet inte är medlem i Nato.

Tre länder

Förutom Ukraina så finns det ytterligare tre länder i Europa som inte är med i Nato och som dessutom gränsar till Ryssland eller till ett annat icke-Natoanslutet land som i sin tur gränsar till Ryssland – och det är Finland, Sverige och Moldavien.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen