NY MÄTNING: Så tycker svenska folket om Nato – Stor omsvängning

2022 03 04

Svenska folket säger tydligt ja till att gå med i försvarsalliansen Nato.

Det framgår av en helt ny mätning som Demoskop nu presenterar.

Kraftig ökning

JA-sidan ökar kraftigt i mätningen och får nästan dubbelt så stort stöd som NEJ-sidan. Mätinstitutet Demoskop konstaterar att det är den högsta siffran någonsin för JA-sidan i deras mätningar.

Ser vad som hänt med Ukraina

– Vårt eget säkerhetsläge är påverkat, och man ser vad som har hänt med Ukraina som inte är med i Nato, säger Demoskops vd Karin Nelsson till Aftonbladet.

Tusentals människor har dödats i Ukraina sedan den ryska diktaturen gått till anfallskrig med syfte att krossa landets demokrati och förvandla Ukraina till en rysk lydstat a la Belarus.

Majoritet för ja

Mätningen visar att nu vill en majoritet av svenska folket gå med i Nato. Mätningen som genomfördes 25 februari till 1 mars ger följande resultat med förra månadens utfall som förändringsvärde:

🟢 JA     51 %    (+9)

🔴 NEJ   27 %  (-10)

Partierna är delade

Frågan som ställdes var "Tycker du eller tycker du inte att Sverige ska vara medlem i försvarsalliansen NATO?".

De åtta svenska partierna är delade när det gäller svenskt Nato-medlemskap.

Fyra mot fyra

De partier som säger ja är Centern, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

På nej-sidan återfinns Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Nato-option het potatis

En het fråga har på sistone varit den så kallade Nato-optionen vilket är något som Finland redan har och som utgörs av möjligheten till ett snabbspår till Natomedlemskap om exempelvis situationen i omvärlden snabbt skulle förändras.

Förutom de fyra partier som redan säger ja till Nato så är även Sverigedemokraterna positiva till Nato-option.

Ökad information

Demoskops Karin Nelson bedömer att den ökade kunskapen kring Nato har fått JA-sidan att öka.

– Många ser vad som händer just nu, att ingen hjälper Ukraina militärt. Men många är rädda att vi inte är tillräckligt starka för att stå emot en rysk invasion, säger Karin Nelsson.

ANALYS

Ett av NEJ-sidans starkaste argument har nu till stora delar fallit och det är argumentet att det är bra för freden och säkerheten att hålla sig utanför Nato.

Läget i Ukraina indikerar att det är precis tvärtom. Hade Ukraina hunnit bli medlemmar i Nato så hade Putinregimen och Ryssland aldrig vågat anfalla. Men på grund av att Ukraina ännu inte gått med i Nato så gick Ryssland till anfall.

USA, Storbritannien och de andra Natoländerna är dessutom tydliga med att de säger nej till militärt ingripande i Ukraina just med anledning av att landet inte är medlem i Nato.

Tre länder

Förutom Ukraina så finns det ytterligare tre länder i Europa som inte är med i Nato och som dessutom gränsar till Ryssland eller till ett annat icke-Natoanslutet land som i sin tur gränsar till Ryssland – och det är Finland, Sverige och Moldavien.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


8 november 2025

JUST NU: Kraftig attack i Ryssland – 20 000 drabbade

2025 11 08

Ukraina har slagit ut omfattande elnät i en rysk region.

En kraftig attack mot Belgorod Oblast i Ryssland har lett till omfattande strömavbrott och skapat oro bland lokalbefolkningen, rapporterar Kyiv Independent.

Storskalig blackout

– Ukrainska styrkor har genomfört gränsöverskridande räder i Belgorod Oblast, säger regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov.

Han uppger även att över 20 000 människor drabbats av strömavbrott under kvällen.

Han meddelar att attacken orsakat strömavbrott i Belgorod och byn Dubove, men att inga personskador rapporterats.

Det ryska Telegram‑kontot Shot rapporterar att staden Belgorod attackerats med flerkanonsrobotar (MLRS) och att rester från avskärmade vapen träffat ett lokalt kraftverk.

LÄS MER:  Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Region nära frontlinjen

Belgorod Oblast gränsar till Ukrainas Sumy, Kharkiv och Luhansk och används ofta som utgångspunkt för ryska attacker mot ukrainskt territorium.

Situationen har förvärrats de senaste veckorna då Ryssland intensifierat attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur för att slå mot civila inför vintern.

– Livet i Belgorod är helt enkelt hopplöst, ska en lokal invånare ha sagt i ett samtal som avlyssnats av Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR), med hänvisning till regelbundna drönarattacker och strömavbrott.

Upptrappning av energiattacker

Under gårdagen genomförde Ryssland en massiv drönar- och missilattack mot Kyiv och andra städer.

Ukrainas statsägda energibolag Centrenergo rapporterar att alla landets värmekraftverk (TPP) nu står stilla efter vad som beskrivs som den största ryska attacken mot landets energiinfrastruktur någonsin.

Attacken skadade kritiska anläggningar och ledde till omfattande strömavbrott, vilket förvärrade situationen för miljoner civila som redan drabbats av tidigare ryska angrepp på energisektorn.

Händelsen markerar en ny upptrappning i konflikten, där Ryssland riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påverkan på civilbefolkningen inför vintern.

President Volodymyr Zelensky har tidigare varnat att Ukraina kommer att slå tillbaka mot Rysslands energisektor om attackerna fortsätter, då dessa nya skador kan få allvarliga konsekvenser för både uppvärmning och elförsörjning i landet.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


8 november 2025

Enormt fynd i Sverige – “värt många miljoner“

2025 11 08

Ett par utanför Stockholm har gjort ett oväntat fynd.

Vad som började som en vanlig fisketur och maskletning slutade i upptäckten av en storslagen medeltida silverskatt som legat nedgrävd i flera hundra år.

Fyndet uppskattas vara värd miljonbelopp, rapporterar SVT.

Sensationellt fynd

En sensommardag gick paret ut för att fiska och gräva efter metmask, men istället slog deras spade i något oväntat.

De hade upptäckt en nedgrävd medeltida skatt.

– Det såg nästan för otroligt ut för att vara sant, säger Arkeologen Richard Grönwall, som kallades till platsen efter fyndet, till SVT.

När skatten grävdes upp visade det sig bestå av 24 000 medeltida mynt och ett och ett halvt kilo andra artefakter, varav omkring 16 000 mynt kommer från Gotland.

LÄS MER: Joe Biden rasande – ”Jag hade ingen aning”

Unikt i Mälarområdet

– I hela Mälarområdet tidigare har det påträffats ungefär 80 stycken. Så det säger någonting om vad det här handlar om, det är väldigt speciellt, säger Grönwall.

Det rör sig om en välbevarad silverskatt från slutet av 1100-talet, baserat på mynt från kung Knut Erikssons tid.

Några av mynten är präglade med texten ”Kanutus”, vilket är Knuts namn på latin. Flera av mynten är ovanliga biskopsmynt, som präglades åt en biskop.

Skatten väger totalt sex kilo och består mestadels av silvermynt, men även av silverringar, hängen och pärlor som alla lagts ned i en kopparkittel.

Fyndet är en av de största samlingarna med medeltida mynt som hittats i området, och det ger ny inblick i handeln och livet under medeltiden i Mälarregionen.

Miljonvärde

Skatten kan vara värd flera miljoner kronor uppger Grönwall, men det exakta värdet kommer att fastställas när mynten analyseras.

– Upphittaren agerade helt korrekt som kontaktade oss på Länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen är den som hittar ett fornfynd av silver eller ett depåfynd skyldig att erbjuda staten att lösa in det mot betalning, säger Sofia Andersson, antikvarie på Länsstyrelsen i Stockholm.

Forskare planerar nu att studera skatten närmare, och fyndplatsen har skyddats för att säkerställa att inga fler artefakter försvinner innan forskningen är klar.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Foto: D L Almanzor

Text: Redaktionen