1 sep 2026

NY MÄTNING: SD rasar i opinionen

2021 11 14

Sverigedemokraterna tappar kraftigt i Demoskops nya mätning samtidigt som avståndet mellan de båda regeringsunderlagen minskar.

Demoskops mätning för november pekar på att Jimmie Åkessons parti håller på att tappa stöd bland väljarna. Sverigedemokraterna sjunker med hela 2,2 procentenheter i den nya mätningen som sammanfaller med den senaste tidens partiledarbyte i Socialdemokraterna  och med osäkerheten kring hur det kommer bli med valet av ny statsminister och ny regering.

SD i skymundan

Det har varit stort fokus på Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson (S).

– Sverigedemokraterna har kanske hamnat i skymundan, säger Karin Nelsson, VD på Demoskop till Aftonbladet.

Samtidigt ökar Moderaterna och drar därmed ifrån SD i kampen om största parti på högerkanten.

– Vi ser att tappet väldigt tydligt går till Moderaterna.  De har fått mycket utrymme i debatten om hur man ska bekämpa brottsligheten, säger Demoskops VD.

Ett annat parti som går starkt i mätningen är Centerpartiet med Annie Lööf (C) i spetsen. Centern har bara 0,3 procentenheter kvar till 10-procentsgränsen vilket är en slags drömgräns för partiet. Centern har chans att få en nyckelroll om valet 2022 blir jämnt och Annie Lööf blir möjlig vågmästare

Kamp kring spärren

För Liberalerna och Miljöpartiet ser det riktigt dystert ut i mätningen. Men sett till regeringsfrågan bjuder mätningen på ett glädjetjut för högersidan då M-KD-SD-L är större än S-MP-C-V-sidan. I summeringen nedan inkluderas både L och V (se motivering längst ned i texten) . Om man exkluderar L och V från summeringen så blir M-KD-SD-sidans ledning ännu större.

Ulf Kristersson skulle enligt mätningen bli Sveriges nya statsminister om det vore val i dag.

Här är Demoskops resultat för november jämfört med oktober:

                                                       Nov     Okt

🔴Vänsterpartiet                    8,1         -0,5
🔴Socialdemokraterna     27,0         +0,3
🟢Miljöpartiet                          3,4         +0,4
🟢Centern                                  9,7         +0,2
🔵Liberalerna                           3,2         +0,5
🔵Moderaterna                    23,6         +1,4
🔵Kristdemokraterna         5,3         -0,2
🔵SD                                           18,7         -2,2
 
🔴🟢 S+V+MP+C                48,2        +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L            50,8         -0,5
 

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val. Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

ANALYS PARTI FÖR PARTI

🔴 V ligger betydligt lägre i denna mätning jämfört med flera andra mätningar. Partiet med ledaren Nooshi Dadgostar i spetsen är inne i ett mycket kritiskt skede i samband med sina förhandlingar om regeringsfrågan med S-ledaren Magdalena Andersson.

Min bedömning är att Vänstern kan bli mycket framgångsrika i förhandlingarna vilket kan stärka partiet ytterligare. Inget Vänsterparti - ingen S-statsminister lyder ekvationen som torde ge Vänstern ökat inflytande. 

🔴 S ligger relativt stabilt kring 26 - 27 % och  partiet har alldeles nyss fått ny partiledare i form av Magdalena Andersson. Hon har goda förutsättningar att lyfta S uppåt i mätningarna med sitt raka och tydliga sätt. Hon har knappt synts i TV-rutan sedan tillträdet och det är fortfarande Stefan Löfven som är statsminister.

Om och när Magdalena Andersson även tagit över som statsminister eller synts som partiledare i TV-rutan några gånger kan effekterna av den nya S-ledaren bli tydligare i mätningarna.

🟢 MP ökar en aning i denna mätning men ligger ändå klart under 4 %-spärren. Och detta under en period när klimat- och miljöfrågorna står i världspolitikens centrum. I vissa andra mätningar har MP högre resultat men det står klart att partiet fortfarande befinner sig i en kris. Under KD:s pågående riksting häcklades  partiet av KD-ledaren Ebba Busch som skojade till det om MP och energiförsörjningen.

MP är en slags slagpåse för flera partier på högersidan och frågan är hur det kommer att påverka partiets siffror framöver. Det kan paradoxalt nog ge oanade positiva effekter.

🟢 C ökar till nästan 10 % och är därmed nära en av sina drömgränser. Då de två konfliktfrågorna mellan C och MP om strandskyddet och skogsägande nu har avgjorts så skapas mer utrymme för båda partierna att gå vidare och fokusera på annat vilket är en fördel.

Annie Lööf har nyligen meddelat att Centern kommer att rösta ja till Magdalena Andersson (S) som statsminister vilket är relativt populärt bland C-väljarna enligt mätningar.  Samtidigt lägger partiet nu ökat fokus på den stundande budgeten.

🔵 L har ökat i en rad mätningar den senaste tiden och denna mätning är inget undantag. Liberalerna har gjort en rad uppmärksammade uppträdande på sistone och gick så sent som i morse ut med att medborgarskap ska kunna återkallas för personer som gjort sig skyldiga till spioneri eller terroristbrott.

Sakta men säkert tycks partiet punkt för punkt  jobba mot ett genombrott i mätningarna där de närmar sig spärren. Liberalerna hoppas på att klättra upp till 3,6 - 3,8 % så att rubrikerna "Fiasko under spärren" i stället ska ersättas med rubriker som "Nästan upp i 4 %".

🔵 M ökar till ett mycket högt resultat och är bara 3,4 under Sveriges största parti. Turerna kring Hanif Bali tycks inte ha påverkat partiet vilket bekräftar teorin att stor uppmärksamhet på enskilda partiföreträdare sällan påverkar ett partis generella förtroende hos väljarna. Moderaterna har fokuserat en hel del på elfrågan och på brottsligheten vilket bidragit till en tydlighet om vad M vill åstadkomma i politiken. 

🔵 KD genomför nu sitt pågående riksting i Norrköping och hoppas på en uppgång i samband med att alla turer kring Esbjörn, 82 år, och husbråket ser ut att närma sig ett slut. Partiet med Ebba i spetsen vill i stället fokusera på sjukvården, äldreomsorgen, brottsligheten och landsbygden i valet 2022 och det krävs ytterligare några mätningar för att se om partiet kan lyfta till säkrare opinionsmark.

🔵 SD tappar mest av alla i den nya mätningen och partiet har inte synts lika mycket i media vilket kan ha bidragit till tappet. Samtidigt är det lika viktigt för SD att ha en fungerande och god relation till M och KD vilket har utvecklat sig mycket positivt för partiet. SD har nyligen bytt ut flera talespersoner och bland annat har Adam Marttinen försvunnit som rättspolitisk talesperson.

◾Mätningen är genomförd 5 – 11 november.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

[yop_poll id="878"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen