NY MÄTNING: Stort förtroendelyft för partiledaren

2022 05 25

Det indikerar SVT/Novus senaste mätning.

I undersökningen svarar 31 procent av väljarna att de har ett ganska eller stort förtroende för KD-ledaren.

Det är en statistisk säkerhetsställd ökning med 7 procentenheter. I aprils mätning noterade Ebba Busch ett förtroende på 24 procent.

Omtalat uttalande

Novus mätning genomfördes efter Ebba Busch omtalade uttalande efter påskhelgens kravaller i Sverige.

I en intervju i Sveriges Radio ställde KD-ledaren frågan:

– Varför sköts det inte skarpt?

En kommentar som hon sedan kritiserades hårt för – framför allt från politiska motståndare.

Justitieminister Morgan Johansson (S) jämförde Buschs uttalande med USA:s före detta president Donald Trump.

– Det är ett oerhört uttalande. Det är värre än vad Trump sade, kommenterade han.

Inget misstag

Ebba Busch uttalande om polisens metoder var inget misstag.

Det säger Johan Ingerö, policyansvarig för Kristdemokraternas.

– Det hon sa var egentligen ganska grundläggande. Antingen har vi ett våldsmonopol eller så har vi inte det. Vi kan inte ha en situation där det kastas sten, utförs regelrätta mordförsök på svensk polis, och så ska rättssamhället backa från det, säger han till SVT.

Han anser att Ebba Busch tydliga ledarstil ligger bakom KD-ledarens förtroendelyft.

– Hon är rak, hon säger vad hon tycker och vad hon anser är rätt. Hon är inte rädd för tuffa debatter och Sverige är tyvärr i ett läge där vi behöver tuffa debatter.

Glädjande besked för oppositionen

Samtliga partiledare i oppositionen ökar i mätningen. Förutom för Ebba Busch ökar även förtroendet för Johan Pehrson (L), Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD).

Statsminister Magdalena Andersson (S) fortsätter att toppa listan. Hela 57 procent av de tillfrågade anser att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för Socialdemokraternas partiledare.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 57 procent (+3)

Ulf Kristersson (M): 39 procent (+5)

Ebba Busch (KD): 31 procent (+7)

Jimmie Åkesson (SD): 30 procent (+4)

Nooshi Dadgostar (V): 20 procent (-2)

Annie Lööf (C): 19 procent (+1)

Johan Pehrson (L): 11 procent (+4)

Märta Stenevi (MP): 9 procent (+3)

Per Bolund (MP):  8 procent (+1)

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen