NY MÄTNING: Stort förtroendelyft för partiledaren

2022 05 25

Väljarnas förtroende för Ebba Busch (KD) skjuter i höjden.

Det indikerar SVT/Novus senaste mätning.

I undersökningen svarar 31 procent av väljarna att de har ett ganska eller stort förtroende för KD-ledaren.

Det är en statistisk säkerhetsställd ökning med 7 procentenheter. I aprils mätning noterade Ebba Busch ett förtroende på 24 procent.

Omtalat uttalande

Novus mätning genomfördes efter Ebba Busch omtalade uttalande efter påskhelgens kravaller i Sverige.

I en intervju i Sveriges Radio ställde KD-ledaren frågan:

– Varför sköts det inte skarpt?

En kommentar som hon sedan kritiserades hårt för – framför allt från politiska motståndare.

Justitieminister Morgan Johansson (S) jämförde Buschs uttalande med USA:s före detta president Donald Trump.

– Det är ett oerhört uttalande. Det är värre än vad Trump sade, kommenterade han.

Inget misstag

Ebba Busch uttalande om polisens metoder var inget misstag.

Det säger Johan Ingerö, policyansvarig för Kristdemokraternas.

– Det hon sa var egentligen ganska grundläggande. Antingen har vi ett våldsmonopol eller så har vi inte det. Vi kan inte ha en situation där det kastas sten, utförs regelrätta mordförsök på svensk polis, och så ska rättssamhället backa från det, säger han till SVT.

Han anser att Ebba Busch tydliga ledarstil ligger bakom KD-ledarens förtroendelyft.

– Hon är rak, hon säger vad hon tycker och vad hon anser är rätt. Hon är inte rädd för tuffa debatter och Sverige är tyvärr i ett läge där vi behöver tuffa debatter.

Glädjande besked för oppositionen

Samtliga partiledare i oppositionen ökar i mätningen. Förutom för Ebba Busch ökar även förtroendet för Johan Pehrson (L), Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD).

Statsminister Magdalena Andersson (S) fortsätter att toppa listan. Hela 57 procent av de tillfrågade anser att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för Socialdemokraternas partiledare.

Hela mätningen

Magdalena Andersson (S): 57 procent (+3)

Ulf Kristersson (M): 39 procent (+5)

Ebba Busch (KD): 31 procent (+7)

Jimmie Åkesson (SD): 30 procent (+4)

Nooshi Dadgostar (V): 20 procent (-2)

Annie Lööf (C): 19 procent (+1)

Johan Pehrson (L): 11 procent (+4)

Märta Stenevi (MP): 9 procent (+3)

Per Bolund (MP): 8 procent (+1)

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen