NY MÄTNING: Svenskarnas val – folkomrösta inte om Nato

2022 05 05

En majoritet vill inte att Sverige ska ha en folkomröstning om att gå med i Nato eller inte.

62 procent. Så stor andel av svenskarna vill inte se en folkomröstning kring ett eventuellt svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

Svenskarna som är osäkra över ett medlemskap ökar också, visar en ny mätning från Novus enligt SVT.

Efter V:s krav

Undersökningen har utförts direkt efter att Vänsterpartiets ordförande och partiledare Nooshi Dadgostar krävt just en folkomröstning huruvida Sverige ska ansöka till Nato eller inte.

– Det här är ett beslut som innebär så långt gående åtaganden, och som enligt vår bedömning kommer göra Sverige otryggare, säger Nooshi Dadgostar till SVT.

“Hårresande”

Vänsterledaren kritiserar även Socialdemokraterna för att ha gett svenska folket falska löften då de gick till val med att säga nej till Nato.

– Jag har aldrig varit med om det i mitt politiska liv. Där är en så stor och viktig och central fråga för Sverige hastas fram på det här sättet. Det är inte rimligt. Svenska folket måste få veta vad det finns för fördelar men också risker så att vi kan få ett förankrat beslut. En folkomröstning skulle kunna ske i år så det är även det en snabb tidsplan. Men att göra det här på två-tre veckor är helt hårresande, tillägger hon.

Majoritet vill inte rösta

Enligt mätningen har inte svenska folket samma krav som Vänsterpartiet på en folkomröstning. 62 procent av de tillfrågade uppger att det inte bör röstas om Nato.

29 procent uppger att de vill att en folkomröstning ska äga rum medan nio procent är osäkra.

Osäkra socialdemokrater ökar

Mätningen visar också att andelen som inte har bestämt sig för om de vill se Sverige i Nato har ökat, från 22 procent till 27 procent.

Främst är det de socialdemokratiska sympatisörer som är osäkra. Där har statistiskt säkerställd uppgång från 26 till 35 procent noterats.

Eventuellt besked nästa vecka

Ett svenskt besked om Nato kan komma så tidigt som redan nästa helg. Tidigare har Socialdemokraterna kommunicerat att 24 maj är datumet då deras säkerhetsanalytiska rapport ska vara avlagd.

Under gårdagen bekräftade dock partiets pressekreterare Tobias Baudin att partistyrelsen kallat till nytt möte redan 15 maj då det också kan fattas beslut i frågan, uppgav Aftonbladet.

Samma helg som Finland

Det är i så fall samma helg som Finland uppges lämna sitt besked om Natoansökan.

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa till Aftonbladet som uppges ha insyn.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Ryska trupper krossas i överraskningsattack

2026 01 13

Ukrainska styrkor har överraskat ryska trupper.

Ukrainska trupper har krossat ryska försök att rotera och förbereda en ny offensiv i Donetsk‑regionen, enligt militära källor i Ukraina.

Under en överraskningsattack träffades ryska trupper och krigsmaterial förstördes, rapporterar RBC Ukraine.

Störning i ryska förberedelser

I området kring Pokrovsk i Donetsk‑regionen uppger Ukrainas 25:e luftburna brigad att man har lyckats störa ryska styrkors rotation och förberedelser för en planerad attack mot staden.

Enligt underrättelser identifierades ryska enheter och koncentrationer i Shakhtarskyi‑mikrodistriktet, vilket ledde till att ukrainska fallskärmsjägare avfyrade Grad‑raketer mot de samlade positionerna.

– Efter att ha fått bekräftade uppgifter om ryska positioner använde ukrainska parasoldater raketartilleri. Tio granater träffade området där fienden var koncentrerad, rapporterar militära källor.

LÄS MER: Expert fruktar kedjereaktion: kan få Ryssland att invadera

Resultat av operationen

Som ett resultat av den ukrainska eldöverföringen förlorade de ryska styrkorna materiel och soldater, enligt uppgifter.

Minst sex ryska trupper träffades, vilket tvingade angriparna att uppehålla ytterligare offensiva operationer i området.

Ukrainska militären beskriver händelsen som en del av stridsoperationerna i Pokrovsk‑riktningen, där intensiva strider fortsätter mellan parterna.

Front med hårda strider

Frontlinjen kring Pokrovsk är en av de mest aktiva sektorerna i östra Ukraina, med ryska försök att omringa staden från flera håll och förstärka trupper i området.

Enligt Ukrainas generalstab registrerades hela 46 ryska anfall i riktningen den 11 januari, där huvudstyrkorna enligt rapporter är koncentrerade söder om stadens centrum.

Trots detta säger talespersonen för Ukrainas generalstab, major Andrii Kovalov, att de ukrainska försvararna fortfarande håller norra delen av Pokrovsk längs järnvägslinjen.

– Ryska försök att bryta igenom med anfallsgrupper ovanför järnvägen stoppas framgångsrikt av de ukrainska försvarsstyrkorna, säger Kovalov.

Ryska trupper fortsätter sina försök att tränga in i staden, men ukrainska försvarare uppger att de bekämpar de ryska anfallsförsöken och hindrar framryckningarna.

Striderna i området väntas fortsätta med hög intensitet, där båda sidor genomför frekventa offensiva och defensiva operationer för kontroll över Pokrovsk och dess strategiska position i Donetsk‑regionen.

LÄS MER: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige – hela listan

Foto: HUNGQUACH679PNG

Text: Redaktionen


Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten. 

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker. 

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen