NY MÄTNING: V och SD lyfter rejält

2021 06 29

Nooshi Dadgostars  Vänsterpartiet och Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna är de två stora vinnarna i samband med regeringskrisen.

Det visar en helt ny mätning från Novus idag som är genomförd 21-27 juni och som därmed fångar in den pågående regeringsturbulensen. Samtidigt faller Centern rejält i mätningen och sammantaget  får M-KD-SD-L-sidan en skjuts uppåt till nästan 51 %:

Parti                              Novus Juni       Skillnad mot maj

🔴Vänsterpartiet                 11,2      +1,6
🔴Socialdemokraterna     25,5      -0,6
🟢Miljöpartiet                          3,5      -0,7
🟢Centern                                  7,9      -1,5
🟣Liberalerna                           2,5      +0,2
🔵Moderaterna                    21,8      -0,8
🔵Kristdemokraterna          5,0      -0,3
🟡SD                                           21,4     +2,2
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  48,1      -1,2
🔵🟡M+KD+SD+L               50,7     +1,3
 
ANALYS

Om talmansrundorna inte skulle resultera i någon lösning och talmannen istället skulle utlysa extraval indikerar Novusmätningen att det skulle bli seger för M-KD-SD-L-sidan och att Ulf Kristersson (M) skulle bli Sveriges nya statsminister vilket kan ha varit en av faktorerna bakom att Stefan Löfven (S) undvek extraval. Här är analysen parti för parti:

✅ V har vunnit rejält på sin kamp mot marknadshyror. Nooshi har även ökar rejält i personlig popularitet som partiledare.

✅ S är i behov av att samla partiet och formulera ett tydligt budskap. Pandemieffekten är utraderad.

✅ MP har under lång tid haft stora problem med att lyfta i opinionen och är i behov av en rejäl intern omskakning vad gäller budskap och strategi. Partiet tycks beroende av stödröster.

✅ C:s starka utveckling är bruten och partiet har skadats av kritiken om att man säger nej till både V och SD.

✅ L tycks ha  omöjligt att lyfta tydligt även om en liten marginell ökning ses i den nya mätningen. L är annars det parti som förändrats mest nyligen då det bytt sida i politiken.

✅ M ligger på fortsatt stabila nivåer. Ulf har betydande chans att bli nästa statsminister.

✅ KD tycks ha parkerat sig kring 5 %. Den tidigare akuta faran att fall ner till 4% tycks avvärjd.

✅ SD ökar rejält och är nu mindre än en halv procent från att vara landets största oppositionsparti. Jimmie har varit tydligast av alla när det gäller att han vill ha extraval vilket SD kan ha vunnit på.

◾Mätningen är genomförd 21 - 27 juni.  

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men mandatmässigt ingår de inte.

Foto: Nooshi Dadgostar, FB, resp. Jimmie Åkesson, FB

[yop_poll id="287"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen