NY MÄTNING: Vänsterpartiet ökar rejält i huvudstaden

2021 12 07

Med en ökning på hela 5 procentenheter klättrar Vänsterpartiet upp till 18 procent i Stockholm stad.

Den nya mätningen från Ipsos visar att Miljöpartiet är fortsatt vågmästare i Stockholms kommunpolitik – precis som partiet blev efter valet 2018 då De Gröna valde att stödja Alliansen i form av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Liberalerna.

Stor vinnare och stor förlorare

Om Vänsterpartiet är den stora vinnaren så råder det inga tvivel om vilket parti som är den stora förloraren.

– Liberalerna har tappat hälften av sitt väljarstöd sedan valet 2018, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Partiet fick 10,1 % i valet 2018 men landar på nu 5 % i Ipsosmätningen som använder sig av avrundade siffror

November 2021

Här är Ipsos mätning för november 2021 jämfört med valresultatet i Stockholms stad 2018. 

                                                       Nov      Valet 2018

🔴Feministiskt Initiativ         1      -2,7
🔴Vänsterpartiet                   18      +5,1
🔴Socialdemokraterna     24        +2,0
🟢Miljöpartiet                          8         -0,6
🟢Centern                                  9        +1,1
🔵Liberalerna                           5         -5,1
🔵Moderaterna                     21       +0,0
🔵Kristdemokraterna           4       -1,4
🔵SD                                            9         +1,0
 
 

Ipsos har under perioden 16 - 26 november ställt frågan "Om det var kommunalval idag, vilket parti skulle du då rösta på?” och har därefter ställt följdfrågan ”Men vilket parti lutar det mest mot för dig?”.

ANALYS PARTI FÖR PARTI
 

🔴 V är väldigt starka i Stockholms södra förorter men även på Södermalm. Frågan om nej till friare hyressättning i nyproducerade hyreslägenheter har varit en stark fråga för partiet i huvudstadsområdet.

🔴 S ökar mest av alla partier efter Vänsterpartiet men det hjälper inte om man inte får över Miljöpartiet som idag styr tillsammans med Alliansen.

🔴 Fi tappar kraftigt och deras tre mandat i Stockholms stadshus hänger löst. Ett litet parti i opposition har svårt att få genomslag i kommunpolitiken.

🟢 MP har en nyckelposition som vågmästare och skulle detta bli valresultat har partiet möjlighet att välja den sida som erbjuder partiet den bästa uppgörelsen.

🟢 C står för en liten ökning och ligger ungefär på samma nivå som partiet gör nationellt.

🔵 L tappar kraftigt i Stockholms kommunpolitiska mätning men ligger ändå klart över de nationella mätningarna som avser rikspolitiken. Stockholm är liberalare än landsbygden.

🔵 M är det klart största partiet i den styrande fem partikoalitionen i Stockholms kommun. Med tanke på Miljöpartiets vågmästarroll är relationen med MP en nyckelfråga för Moderaterna samtidigt som partiet behöver profilera sig som ett parti som står i kontrast till Socialdemokraterna. Stockholms kommunpolitik är dock liberalare än rikspolitiken och det märks även på Moderaternas Stockholmsprofil - vilket kan gynna partiet i huvudstaden.

🔵 KD har liksom i rikspolitiken tappat sedan förra valet och är sannolikt i behov av en positiv valvind i rikspolitiken då det är svårt att få genomslag som litet parti kommunalt.

🔵 SD är ett betydligt mindre parti i Stockholm än vad partiet är i landet som helhet och det kan bland annat kopplas till att partiet är betydligt starkare på landsbygden. Partiet har heller inte så kända lokala profiler i Stockholms kommunpolitik.


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen