NY MÄTNING: Vänsterpartiet ökar rejält i huvudstaden

2021 12 07

Med en ökning på hela 5 procentenheter klättrar Vänsterpartiet upp till 18 procent i Stockholm stad.

Den nya mätningen från Ipsos visar att Miljöpartiet är fortsatt vågmästare i Stockholms kommunpolitik – precis som partiet blev efter valet 2018 då De Gröna valde att stödja Alliansen i form av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Liberalerna.

Stor vinnare och stor förlorare

Om Vänsterpartiet är den stora vinnaren så råder det inga tvivel om vilket parti som är den stora förloraren.

– Liberalerna har tappat hälften av sitt väljarstöd sedan valet 2018, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Partiet fick 10,1 % i valet 2018 men landar på nu 5 % i Ipsosmätningen som använder sig av avrundade siffror

November 2021

Här är Ipsos mätning för november 2021 jämfört med valresultatet i Stockholms stad 2018.

Nov Valet 2018

Feministiskt Initiativ 1 -2,7

Vänsterpartiet 18 +5,1

Socialdemokraterna 24 +2,0

Miljöpartiet 8 -0,6

Centern 9 +1,1

Liberalerna 5 -5,1

Moderaterna 21 +0,0

Kristdemokraterna 4 -1,4

SD 9 +1,0

Ipsos har under perioden 16 - 26 november ställt frågan "Om det var kommunalval idag, vilket parti skulle du då rösta på?” och har därefter ställt följdfrågan ”Men vilket parti lutar det mest mot för dig?”.

ANALYS PARTI FÖR PARTI

V är väldigt starka i Stockholms södra förorter men även på Södermalm. Frågan om nej till friare hyressättning i nyproducerade hyreslägenheter har varit en stark fråga för partiet i huvudstadsområdet.

S ökar mest av alla partier efter Vänsterpartiet men det hjälper inte om man inte får över Miljöpartiet som idag styr tillsammans med Alliansen.

Fi tappar kraftigt och deras tre mandat i Stockholms stadshus hänger löst. Ett litet parti i opposition har svårt att få genomslag i kommunpolitiken.

MP har en nyckelposition som vågmästare och skulle detta bli valresultat har partiet möjlighet att välja den sida som erbjuder partiet den bästa uppgörelsen.

C står för en liten ökning och ligger ungefär på samma nivå som partiet gör nationellt.

L tappar kraftigt i Stockholms kommunpolitiska mätning men ligger ändå klart över de nationella mätningarna som avser rikspolitiken. Stockholm är liberalare än landsbygden.

M är det klart största partiet i den styrande fem partikoalitionen i Stockholms kommun. Med tanke på Miljöpartiets vågmästarroll är relationen med MP en nyckelfråga för Moderaterna samtidigt som partiet behöver profilera sig som ett parti som står i kontrast till Socialdemokraterna. Stockholms kommunpolitik är dock liberalare än rikspolitiken och det märks även på Moderaternas Stockholmsprofil - vilket kan gynna partiet i huvudstaden.

KD har liksom i rikspolitiken tappat sedan förra valet och är sannolikt i behov av en positiv valvind i rikspolitiken då det är svårt att få genomslag som litet parti kommunalt.

SD är ett betydligt mindre parti i Stockholm än vad partiet är i landet som helhet och det kan bland annat kopplas till att partiet är betydligt starkare på landsbygden. Partiet har heller inte så kända lokala profiler i Stockholms kommunpolitik.

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen