NY MÄTNING: Vinden har vänt – igen

2022 08 17

Riksdagsvalet 2022 ser ut att bli en kamp på målsnöret.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

För tredje gången i rad skiftar majoriteten mellan blocken.

I Demoskops senaste mätning hade högerblocket greppet och fick över 50 procent av rösterna.

Men nu har vinden vänt – igen.  

De rödgröna partierna får 49,7 procent av rösterna. Ulf Kristerssons regeringsunderlag landar på 49 procent.

– Det är relativt små rörelser, men i och med att Socialdemokraternas nedåtgående trend är bruten och att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tappar så har läget svängt, säger Karin Nelson, vd på Demoskop.

Det kan bli helt avgörande

I ett extremt tajt läge tror statsvetare Linn Mårdstam att kommande partiledardebatter kan bli helt avgörande för valutgången den 11 september.

–  Dels så är den här valrörelsen kortare än tidigare, vilket gör att debatterna som är under tiden kan exponeras mer. Beroende på hur väl partiledarna gör sig kan det spela in, då partiledarförtroendet spelar allt större roll, säger hon till Aftonbladet.

I gårdagens partliderdebatt i Expressen TV kammade högerpartierna hem vinsten.

Kantar/Sifo lät tittarna få säga sitt och resultatet innebär en storslam för högerblocket. Ulf Kristersson (M) vann debatten, tätt följd av Johan Pehrson (L), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD).

I Demoskops mätning får dock högerblocket se sig besegrade av Magdalena Anderssons regeringsunderlag.

Hela mätningen

Här är Demoskops nya mätning för 17 augusti jämfört med 4 augusti.                                                     

🔴Vänsterpartiet                    7,4         -0,3
🔴Socialdemokraterna     29,6        +0,9
🟢Miljöpartiet                          5,2        +0,4
🟢Centern                                  7,5        +0,3
🔵Liberalerna                           4,9         -0,8
🔵Moderaterna                     19,9        -0,4
🔵Kristdemokraterna           5,8        -1,1
🔵Sverigedemokraterna   18,4       +0,7
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,7         +1,3
🔴🟢 S+V+MP                        42,2          +1,0
🟢      Centern                             7,5          +0,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0          -1,6
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 176
🔴🟢 S+V+MP = 149
🔵🔵 M+KD+SD+L = 173
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   6 augusti – 16 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet


Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda 

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:  

  • Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
  • Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
  • Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


27 mars 2026

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon. 

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig. 

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen