NY MÄTNING: Vinden har vänt – igen

2022 08 17

Riksdagsvalet 2022 ser ut att bli en kamp på målsnöret.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

För tredje gången i rad skiftar majoriteten mellan blocken.

I Demoskops senaste mätning hade högerblocket greppet och fick över 50 procent av rösterna.

Men nu har vinden vänt – igen.

De rödgröna partierna får 49,7 procent av rösterna. Ulf Kristerssons regeringsunderlag landar på 49 procent.

– Det är relativt små rörelser, men i och med att Socialdemokraternas nedåtgående trend är bruten och att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tappar så har läget svängt, säger Karin Nelson, vd på Demoskop.

Det kan bli helt avgörande

I ett extremt tajt läge tror statsvetare Linn Mårdstam att kommande partiledardebatter kan bli helt avgörande för valutgången den 11 september.

– Dels så är den här valrörelsen kortare än tidigare, vilket gör att debatterna som är under tiden kan exponeras mer. Beroende på hur väl partiledarna gör sig kan det spela in, då partiledarförtroendet spelar allt större roll, säger hon till Aftonbladet.

I gårdagens partliderdebatt i Expressen TV kammade högerpartierna hem vinsten.

Kantar/Sifo lät tittarna få säga sitt och resultatet innebär en storslam för högerblocket. Ulf Kristersson (M) vann debatten, tätt följd av Johan Pehrson (L), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD).

I Demoskops mätning får dock högerblocket se sig besegrade av Magdalena Anderssons regeringsunderlag.

Hela mätningen

Här är Demoskops nya mätning för 17 augusti jämfört med 4 augusti.

Vänsterpartiet 7,4 -0,3

Socialdemokraterna 29,6 +0,9

Miljöpartiet 5,2 +0,4

Centern 7,5 +0,3

Liberalerna 4,9 -0,8

Moderaterna 19,9 -0,4

Kristdemokraterna 5,8 -1,1

Sverigedemokraterna 18,4 +0,7

S+V+MP+C 49,7 +1,3

S+V+MP 42,2 +1,0

Centern 7,5 +0,3

M+KD+SD+L 49,0 -1,6

Mandatfördelning

S+V+MP+C = 176

S+V+MP = 149

M+KD+SD+L = 173

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.

Mätningen är genomförd 6 augusti – 16 augusti.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen