NY MÄTNING: Vinden har vänt – igen

2022 08 17

Riksdagsvalet 2022 ser ut att bli en kamp på målsnöret.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

För tredje gången i rad skiftar majoriteten mellan blocken.

I Demoskops senaste mätning hade högerblocket greppet och fick över 50 procent av rösterna.

Men nu har vinden vänt – igen.  

De rödgröna partierna får 49,7 procent av rösterna. Ulf Kristerssons regeringsunderlag landar på 49 procent.

– Det är relativt små rörelser, men i och med att Socialdemokraternas nedåtgående trend är bruten och att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tappar så har läget svängt, säger Karin Nelson, vd på Demoskop.

Det kan bli helt avgörande

I ett extremt tajt läge tror statsvetare Linn Mårdstam att kommande partiledardebatter kan bli helt avgörande för valutgången den 11 september.

–  Dels så är den här valrörelsen kortare än tidigare, vilket gör att debatterna som är under tiden kan exponeras mer. Beroende på hur väl partiledarna gör sig kan det spela in, då partiledarförtroendet spelar allt större roll, säger hon till Aftonbladet.

I gårdagens partliderdebatt i Expressen TV kammade högerpartierna hem vinsten.

Kantar/Sifo lät tittarna få säga sitt och resultatet innebär en storslam för högerblocket. Ulf Kristersson (M) vann debatten, tätt följd av Johan Pehrson (L), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD).

I Demoskops mätning får dock högerblocket se sig besegrade av Magdalena Anderssons regeringsunderlag.

Hela mätningen

Här är Demoskops nya mätning för 17 augusti jämfört med 4 augusti.                                                     

🔴Vänsterpartiet                    7,4         -0,3
🔴Socialdemokraterna     29,6        +0,9
🟢Miljöpartiet                          5,2        +0,4
🟢Centern                                  7,5        +0,3
🔵Liberalerna                           4,9         -0,8
🔵Moderaterna                     19,9        -0,4
🔵Kristdemokraterna           5,8        -1,1
🔵Sverigedemokraterna   18,4       +0,7
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,7         +1,3
🔴🟢 S+V+MP                        42,2          +1,0
🟢      Centern                             7,5          +0,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0          -1,6
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 176
🔴🟢 S+V+MP = 149
🔵🔵 M+KD+SD+L = 173
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   6 augusti – 16 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

28 okt 26

I NATT: Allierade varnade – nu blir det krig

2026 10 28

USA uppges ha varnat sina allierade i Mellanöstern för en förestående upptrappning av kriget mot Iran.

Gulfstaterna ska ha uppmanats att förbereda sig för en kort men intensiv militär kampanj efter det amerikanska mellanårsvalet i november, rapporterar The Wall Street Journal.

Varningen ska ha framförts genom både militära och diplomatiska kanaler.

Samtidigt uppges USA genomföra omfattande militära förberedelser inför operationen.

Amerikanska trupper har omplacerats från utsatta militärbaser i regionen, ammunition har lagrats och bomb- och stridsflygplan har förberetts för attacker, erfar tidningen.

”Håller alla alternativ öppna”

Målsättningen med den stundande offensiven är att tvinga Iran till förhandlingsbordet, uppger Wall Street Journal.

Vita huset vill inte kommentera uppgifterna och hänvisar till att man inte uttalar sig om ”känsliga militära planer”.

Samtidigt utesluter Trumpadministrationen inte att en ny militär kampanj kan inledas.

– President Trump håller alla alternativ öppna för att säkerställa att Iran aldrig får ett kärnvapen, lyder uttalandet.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snart över enligt Trump

Trump hävdar själv att kriget mot Iran snart kommer att vara över.

– Det kommer att vara över väldigt snart. Det kan vara över när jag vill, sade han under ett kampanjmöte i Texas på onsdagskvällen.

Uppgifter om jättebomb

Enligt uppgifter till flera amerikanska medier är Trump redo att använda ett nytt vapen mot Iran.

Presidenten uppges planera att använda den största bomben USA har som inte är kärnvapenbestyckad – den 9 800 kilo tunga bomben GBU-43/B, även kallad för Massiv Ordnance Air Blast, Moab. 

Sprängladdningen beskrivs som ”alla moders bomb” och kan användas för att attackera Irans kärnanläggningar.

Trump beskriver GBU-43/B som ”en liten atombomb”.

– "Alla bombers moder" är inte ett kärnvapen. Det är bara en extremt stor bomb. Som en liten atombomb, har han sagt till Newsmax.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto:

Text: Redaktionen