NY MÄTNING: Vinden har vänt – igen

2022 08 17

Riksdagsvalet 2022 ser ut att bli en kamp på målsnöret.

Det indikerar den senaste mätningen från Aftonbladet/Demoskop.

För tredje gången i rad skiftar majoriteten mellan blocken.

I Demoskops senaste mätning hade högerblocket greppet och fick över 50 procent av rösterna.

Men nu har vinden vänt – igen.  

De rödgröna partierna får 49,7 procent av rösterna. Ulf Kristerssons regeringsunderlag landar på 49 procent.

– Det är relativt små rörelser, men i och med att Socialdemokraternas nedåtgående trend är bruten och att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tappar så har läget svängt, säger Karin Nelson, vd på Demoskop.

Det kan bli helt avgörande

I ett extremt tajt läge tror statsvetare Linn Mårdstam att kommande partiledardebatter kan bli helt avgörande för valutgången den 11 september.

–  Dels så är den här valrörelsen kortare än tidigare, vilket gör att debatterna som är under tiden kan exponeras mer. Beroende på hur väl partiledarna gör sig kan det spela in, då partiledarförtroendet spelar allt större roll, säger hon till Aftonbladet.

I gårdagens partliderdebatt i Expressen TV kammade högerpartierna hem vinsten.

Kantar/Sifo lät tittarna få säga sitt och resultatet innebär en storslam för högerblocket. Ulf Kristersson (M) vann debatten, tätt följd av Johan Pehrson (L), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD).

I Demoskops mätning får dock högerblocket se sig besegrade av Magdalena Anderssons regeringsunderlag.

Hela mätningen

Här är Demoskops nya mätning för 17 augusti jämfört med 4 augusti.                                                     

🔴Vänsterpartiet                    7,4         -0,3
🔴Socialdemokraterna     29,6        +0,9
🟢Miljöpartiet                          5,2        +0,4
🟢Centern                                  7,5        +0,3
🔵Liberalerna                           4,9         -0,8
🔵Moderaterna                     19,9        -0,4
🔵Kristdemokraterna           5,8        -1,1
🔵Sverigedemokraterna   18,4       +0,7
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  49,7         +1,3
🔴🟢 S+V+MP                        42,2          +1,0
🟢      Centern                             7,5          +0,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0          -1,6
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C = 176
🔴🟢 S+V+MP = 149
🔵🔵 M+KD+SD+L = 173
 
Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V eller extra val.
 
◾Mätningen är genomförd   6 augusti – 16 augusti.

◾Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Foto: Moderaterna o Ninni Andersson Regeringskansliet

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen