Ny mur i Europa – ska stoppa migranter

2022 01 27

En mur som sträcker sig 186 kilometer längst Polens gräns har börjat byggas – muren ska avskräcka migranter från att ta sig in.

Tusentals migranter, främst från Mellanöstern och Afrika, korsade och försökte korsa gränsen mellan Belarus och Polen förra året. Muren ska sträcka sig runt hälften av gränsen.

Förväntas klar i juni

I tisdags påbörjades bygget. Den 5,5 meter höga och 186 kilometer långa muren förväntas bli klar i juni och kostanden kring arbetet förväntas ligga på 353 miljoner euro.

Den tillfälliga muren

För att redan nu förhindra migranter har det byggts upp en tillfällig mur av taggtråd.

- Det tillfälliga stängslet har redan hjälpt oss mycket eftersom det gav oss tid att förbereda oss medan en grupp migranter var på väg att attackera, att öppna en passage, tid att mobilisera tillräckligt med medel och personal för att förhindra det, förklarar Krystyna Jakimik-Jarosz, en av gränspolisens talespersoner för Euronews.

Konsekvenserna kan bli stora

Bygget har väckt oro bland människorätts- och miljöaktivister. En konsekvensens kan vara att migranter som flyr från konfliktsituationer inte kommer att kunna söka asyl. Bygget kan även skapa negativa effekter på djurlivet i skogsområdet vid gränsen.  

- Vår avsikt är att skadan ska vara så liten som möjligt, sade Anna Michalska, en av gränspolisens talespersoner till polska nyhetsbyrån PAP på tisdagen.

Övervakning vid muren

Enligt Krystyna Jakimik-Jarosz kommer den nya muren vara utrustad med övervakningskameror och rörelsedetektorer för att förhindra smuggling.

Försök till korsning

Trots den tillfälliga muren har det förekommit flera korsningsförsök.  En grupp på 14 personer lyckades skära av taggtrådsstängslet och komma in i Polen. Ett dussin migranter har dött vid gränsen.

Avstängd område

Den polska regeringen har även infört ett undantagstillstånd vid gränsen. Vilket bland annat innebär att journalister inte får vistas i gränsområdet.

Avvisar migranter vid gränsen

Flera människorättsorganisationer klandrar även Polen för att ha avvisat migranter utan att pröva deras asylskäl. Men Belarus har samtidigt anklagats för att dra migranterna till gränsen för att påverka EU.

Foto: Straz Graniczna

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

25 mars 2026

Ryssland hotar Sverige – kan skicka in allt

2026 03 25

Rysslands utrikesdepartement går till skarpt angrepp mot Sverige.

Sverige har i närtid bordat och beslagtagit två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Och genom agerandet mot Sea Owl 1 och Caffa vill Kustbevakningen skicka en signal.

– Vi räknar med att vi förr eller senare får ut vårt budskap. På våra vatten är de inte välkomna, säger myndighetens biträdande operativa chef Daniel Stenling, till DN.

Ryssland rasande

Sverige är inte ensamt om att slå till mot fartyg från den ryska skuggflottan.

Flera europeiska länder har gått samma väg, vilket nu får Ryssland att rasa.

– Europeiska länder som Frankrike, Sverige och Finland agerar ostraffat när de stoppar fartyg som de anser vara oönskade och eskorterar dem till sina hamnar, uppger Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande, rapporterar TV4.

Hotar Sverige

Det ryska uttalandet stannar inte där.

Nu riktar Moskva också ett hot, bland annat mot Sverige, om att tillslagen mot fartygen inte kommer lämnas obesvarade.

Ryssland är beredda att skicka in alla åtgärder som behöver för att slå tillbaka sådana aktioner.

– Sådana aktioner av sjöröveri och laglöshet kommer inte att bli obesvarade från vår sida, inklusive genom användning av alla nödvändiga medel, dundrar det ryska utrikesdepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Kommer fortsätta

Beskedet från den svenska kustbevakningen är att fartygen inte uppfyller de krav som finns i havsrättskonventionen från FN.

Certifikat, försäkringar, underhåll och kompetent besättning saknas, menar Daniel Stenling.

– Det är ett hot mot sjösäkerheten i våra områden och det kommer vi att ingripa mot, säger han till DN.

Tydlig ökning

Den ryska skuggflottans trafik i Östersjön ökar kraftigt, Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, rapporterar SVT.

Och fartygen i Östersjön är avgörande för den ryska ekonomin, eftersom hamnarna i Svarta havet till stor del skurits av.

– Fartygen är livlinan för Ryssland just nu. Man är ekonomiskt beroende av skuggflottan i Östersjön, säger Jonas Kjellén till kanalen.

LÄS MER: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen