Ny mur i Europa – ska stoppa migranter

Ny mur i Europa – ska stoppa migranter

2022 01 27

En mur som sträcker sig 186 kilometer längst Polens gräns har börjat byggas – muren ska avskräcka migranter från att ta sig in.

Tusentals migranter, främst från Mellanöstern och Afrika, korsade och försökte korsa gränsen mellan Belarus och Polen förra året. Muren ska sträcka sig runt hälften av gränsen.

Förväntas klar i juni

I tisdags påbörjades bygget. Den 5,5 meter höga och 186 kilometer långa muren förväntas bli klar i juni och kostanden kring arbetet förväntas ligga på 353 miljoner euro.

Den tillfälliga muren

För att redan nu förhindra migranter har det byggts upp en tillfällig mur av taggtråd.

- Det tillfälliga stängslet har redan hjälpt oss mycket eftersom det gav oss tid att förbereda oss medan en grupp migranter var på väg att attackera, att öppna en passage, tid att mobilisera tillräckligt med medel och personal för att förhindra det, förklarar Krystyna Jakimik-Jarosz, en av gränspolisens talespersoner för Euronews.

Konsekvenserna kan bli stora

Bygget har väckt oro bland människorätts- och miljöaktivister. En konsekvensens kan vara att migranter som flyr från konfliktsituationer inte kommer att kunna söka asyl. Bygget kan även skapa negativa effekter på djurlivet i skogsområdet vid gränsen.

- Vår avsikt är att skadan ska vara så liten som möjligt, sade Anna Michalska, en av gränspolisens talespersoner till polska nyhetsbyrån PAP på tisdagen.

Övervakning vid muren

Enligt Krystyna Jakimik-Jarosz kommer den nya muren vara utrustad med övervakningskameror och rörelsedetektorer för att förhindra smuggling.

Försök till korsning

Trots den tillfälliga muren har det förekommit flera korsningsförsök. En grupp på 14 personer lyckades skära av taggtrådsstängslet och komma in i Polen. Ett dussin migranter har dött vid gränsen.

Avstängd område

Den polska regeringen har även infört ett undantagstillstånd vid gränsen. Vilket bland annat innebär att journalister inte får vistas i gränsområdet.

Avvisar migranter vid gränsen

Flera människorättsorganisationer klandrar även Polen för att ha avvisat migranter utan att pröva deras asylskäl. Men Belarus har samtidigt anklagats för att dra migranterna till gränsen för att påverka EU.

Foto: Straz Graniczna

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen