Ny mur i Europa – ska stoppa migranter

2022 01 27

En mur som sträcker sig 186 kilometer längst Polens gräns har börjat byggas – muren ska avskräcka migranter från att ta sig in.

Tusentals migranter, främst från Mellanöstern och Afrika, korsade och försökte korsa gränsen mellan Belarus och Polen förra året. Muren ska sträcka sig runt hälften av gränsen.

Förväntas klar i juni

I tisdags påbörjades bygget. Den 5,5 meter höga och 186 kilometer långa muren förväntas bli klar i juni och kostanden kring arbetet förväntas ligga på 353 miljoner euro.

Den tillfälliga muren

För att redan nu förhindra migranter har det byggts upp en tillfällig mur av taggtråd.

- Det tillfälliga stängslet har redan hjälpt oss mycket eftersom det gav oss tid att förbereda oss medan en grupp migranter var på väg att attackera, att öppna en passage, tid att mobilisera tillräckligt med medel och personal för att förhindra det, förklarar Krystyna Jakimik-Jarosz, en av gränspolisens talespersoner för Euronews.

Konsekvenserna kan bli stora

Bygget har väckt oro bland människorätts- och miljöaktivister. En konsekvensens kan vara att migranter som flyr från konfliktsituationer inte kommer att kunna söka asyl. Bygget kan även skapa negativa effekter på djurlivet i skogsområdet vid gränsen.  

- Vår avsikt är att skadan ska vara så liten som möjligt, sade Anna Michalska, en av gränspolisens talespersoner till polska nyhetsbyrån PAP på tisdagen.

Övervakning vid muren

Enligt Krystyna Jakimik-Jarosz kommer den nya muren vara utrustad med övervakningskameror och rörelsedetektorer för att förhindra smuggling.

Försök till korsning

Trots den tillfälliga muren har det förekommit flera korsningsförsök.  En grupp på 14 personer lyckades skära av taggtrådsstängslet och komma in i Polen. Ett dussin migranter har dött vid gränsen.

Avstängd område

Den polska regeringen har även infört ett undantagstillstånd vid gränsen. Vilket bland annat innebär att journalister inte får vistas i gränsområdet.

Avvisar migranter vid gränsen

Flera människorättsorganisationer klandrar även Polen för att ha avvisat migranter utan att pröva deras asylskäl. Men Belarus har samtidigt anklagats för att dra migranterna till gränsen för att påverka EU.

Foto: Straz Graniczna

Text: Redaktionen

4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen