Ny mur i Europa – ska stoppa migranter

2022 01 27

En mur som sträcker sig 186 kilometer längst Polens gräns har börjat byggas – muren ska avskräcka migranter från att ta sig in.

Tusentals migranter, främst från Mellanöstern och Afrika, korsade och försökte korsa gränsen mellan Belarus och Polen förra året. Muren ska sträcka sig runt hälften av gränsen.

Förväntas klar i juni

I tisdags påbörjades bygget. Den 5,5 meter höga och 186 kilometer långa muren förväntas bli klar i juni och kostanden kring arbetet förväntas ligga på 353 miljoner euro.

Den tillfälliga muren

För att redan nu förhindra migranter har det byggts upp en tillfällig mur av taggtråd.

- Det tillfälliga stängslet har redan hjälpt oss mycket eftersom det gav oss tid att förbereda oss medan en grupp migranter var på väg att attackera, att öppna en passage, tid att mobilisera tillräckligt med medel och personal för att förhindra det, förklarar Krystyna Jakimik-Jarosz, en av gränspolisens talespersoner för Euronews.

Konsekvenserna kan bli stora

Bygget har väckt oro bland människorätts- och miljöaktivister. En konsekvensens kan vara att migranter som flyr från konfliktsituationer inte kommer att kunna söka asyl. Bygget kan även skapa negativa effekter på djurlivet i skogsområdet vid gränsen.  

- Vår avsikt är att skadan ska vara så liten som möjligt, sade Anna Michalska, en av gränspolisens talespersoner till polska nyhetsbyrån PAP på tisdagen.

Övervakning vid muren

Enligt Krystyna Jakimik-Jarosz kommer den nya muren vara utrustad med övervakningskameror och rörelsedetektorer för att förhindra smuggling.

Försök till korsning

Trots den tillfälliga muren har det förekommit flera korsningsförsök.  En grupp på 14 personer lyckades skära av taggtrådsstängslet och komma in i Polen. Ett dussin migranter har dött vid gränsen.

Avstängd område

Den polska regeringen har även infört ett undantagstillstånd vid gränsen. Vilket bland annat innebär att journalister inte får vistas i gränsområdet.

Avvisar migranter vid gränsen

Flera människorättsorganisationer klandrar även Polen för att ha avvisat migranter utan att pröva deras asylskäl. Men Belarus har samtidigt anklagats för att dra migranterna till gränsen för att påverka EU.

Foto: Straz Graniczna

Text: Redaktionen

JUST NU: “Dödsstöten” från USA – dåliga nyheter för Ukraina

2025 10 23

Tomahawkmissilerna har stått längst upp på Ukrainas önskelista.

Vapnet, med en räckvidd på 2 500 kilometer, skulle ge Ukraina möjlighet att slå mot mål långt in i Ryssland och förhoppningsvis pressa Putinregimen till fred.

Den ukrainska presidenten Volodmyr Zelenskyj har under de senaste veckorna hoppats på att Donald Trump ska tippa över och ge grönt ljus för de åtråvärda robotarna.

Nu har den amerikanska ledaren, efter att ha velat fram och tillbaka, till slut bestämt sig.

Det blir inga Tomahawkmissiler för Ukraina, rapporterar TV2.

– Problemet med Tomahawkmissilerna är, och många vet inte detta, att det kommer att ta minst sex månader, vanligtvis ett år, att lära sig använda dem. De är väldigt komplexa, säger han enligt tv-kanalen i ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte natten till torsdag.

"Dödsstöten"

Den danska tv-kanalen beskriver beskedet som “dödsstöten” för den ukrainska drömmen.

Enligt Trump är robotarna helt enkelt för komplicerade för att Ukraina ska kunna använda dem utan att få omfattande träning från amerikanska styrkor.

USA vet hur man gör, men kommer inte att lära ut det, lyder Trumps dom.

– Det enda sättet som en Tomahawkmissil kommer att avfyras på är om vi avfyrar den – och det kommer vi inte att göra, säger presidenten.

LÄS MER: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Trump: inte säkert sanktionerna hjälper

Under onsdagskvällen fattade USA beslut om att slå till mot de två ryska energijättarna Rosneft och Lukoil.

Enligt den amerikanska finansministern Scott Bessent sker det för att Putin “vägrar avsluta detta meningslösa krig”.

Trump menar dock att han inte är säker på att sanktionerna kommer att få Ryssland att sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Jag vet inte om de kommer att göra det. Jag tror att de definitivt kommer att ha en inverkan där. Det här är massiva sanktioner och sanktioner mot olja. De två största oljebolagen, bland de största i världen. Men de är ryssar. De producerar mycket olja, säger han enligt TV2 och tillägger:

– Förhoppningsvis kommer det att sätta press på dem, förhoppningsvis kommer han (Putin) till sans, och förhoppningsvis kommer Zelenskyj också till sans. Du vet, det krävs två för att dansa tango, som man säger. Och det får vi reda på.

LÄS MER: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Beskedet: inför straff i skolan – ska få barnen att lyda

2025 10 23

Bestraffa elever som har gjort någonting dumt och ta bort elevinflytandet över undervisningen.

Så lyder det nya förslaget från Liberalerna.

Partistyrelsen är eniga om beslutet.

“Bestraffningarna” ska kunna bestämmas av lärare och ska kunna bestå av praktiska sysslor som exempelvis att plocka skräp på skolgården eller hjälpa till matsalen, rapporterar DN.

– Det behövs en kulturförändring där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin, säger Simona Mohamsson, partiledare i Liberalerna tillika utbildnings- och integrationsminister, till tidningen.

"Disciplinär åtgärd"

Simona Mohamsson vill dock inte använda ordet “bestraffning”. Hon kallar det istället för en “disciplinär åtgärd” som ämnar att “sätta gränser”.

Poängen är att eleven ska göra rätt för sig när den betett sig illa. 

Det ska bli upp till läraren att utdela bestraffningen. Någon risk för maktmissbruk ser inte partiledaren.

– Nej, det handlar om att bygga en kultur där elever lär sig om rättvisa och där de som inte beter sig ska få möjlighet att visa att de bryr sig, säger Simona Mohamsson.

Gymnasieministern: Inte barnens sak

Liberalernas beslut handlar även om ett förslag om att ta bort elevinflytandet. Skolverket konstaterar att “elever har rätt till inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö”, till exempel genom att hålla möten och organisera sig.

Enligt Mohamsson motiveras även detta beslut med att det behövs en kulturförändring och en skola som “präglas av disciplin".

LÄS MER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Hon tycks få medhåll från tidigare skolminister och numera gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om den saken.

– I min värld ska eleverna inte ha något inflytande över undervisningen, sade Lotta Edholm till Vi Lärare i våras och tillade:

– Det är inte barnens sak att besluta om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka examinationsformer man ska. Mycket av det här elevinflytandet strider faktiskt mot barnkonventionen.

Nyligen fattade Liberalerna även beslut om att man vill fasa ut aktiebolagen och förbjuda vinstintresset i skolan.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp K. Eliason

Text: Redaktionen