Ny rusdryck ska ta världen med storm – kan ersätta alkohol

2025 04 22

För tre år sedan tog USA ett stort kliv mot att avkriminalisera marijuana i hela landet.

Efter en dramatisk omröstning, som då bedömdes kunna ge ringar på vattnet över hela världen, gick förslaget som i förlängningen skulle kunna leda till en droglegalisering i USA igenom i representanthuset.

Idag är marijuana lagligt i 24 av 50 amerikanska delstater.

Och med det har en ny rusdryck tagit form.

Det handlar om så kallade cannabiscocktails som är på frammarsch och utgör en potentiell ersättare till traditionell alkohol, rapporterar Newsweek.

Ett generationsskifte

En cannabiscocktail är en dryck som innehåller ämnen som utvinns från hampa, exempelvis cannabidiol (CBD) eller tetrahydrocannabinol (THC).

Dryckerna är allmänt accepterade i USA, men beroende på var cannabis är lagligt varierar det var den går att köpa.

Förklaringen till uppgången tycks finnas i generationsskiftet där allt färre bland den yngre befolkningen dricker alkohol.

– Yngre konsumenter driver en ökad efterfrågan, säger Jamie Evans, medgrundare av The Herbal Cocktail Co, till Newsweek.

"Spännande alternativ"

Drycken, om den förtärs i små doser, beskrivs ha potentialen att “förstärka alla händelser eller tillfällen, stimulera samtal och lyfta deltagare, mycket likt alkohol”, menar Evans.

– Även om det fortfarande är en ny kategori, är cannabisinfunderade drycker ett spännande alternativ till alkohol och fortsätter att växa i popularitet när produktionen ökar i hela USA, säger entreprenören.

"Olika effekter"

I Sverige syns liknande trender. Alkoholkonsumtionen sjunker generellt, framför allt bland yngre, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Men till skillnad från andra länder beror minskningen dock inte på att unga har ersatt rusdrycken med hasch, enligt Isabella Gripe, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, som forskat på ämnet.

– Därför har riktade insatser för att minska drickandet bland unga i Sverige sannolikt ingen betydelse för att minska bruket av cannabis och tvärt om, sade hon 2024.

Och Diana Eberlein, ordförande för Coalition for Adult Beverage Alternatives, understryker att alkohol och cannabis “verkligen har olika effekter".

– Jag tror inte att cannabiscocktails någonsin kommer att helt ersätta alkoholhaltiga drycker, säger hon till Newsweek.

Folkhälsomyndigheten: kan ge allvarliga problem

Cannabis är narkotikaklassat i Sverige och är den vanligaste illegala drogen i landet. De flesta som använder drogen gör det under en kortare tid som inte utvecklas till missbruk, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Men samtidigt kan cannabisanvändning ge allvarliga problem som påverkar hälsan, det sociala livet och det allmänna välbefinnandet. Ett omfattande cannabisbruk i tidig ålder är i högre grad kopplat till allvarliga och varaktiga risker för hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder, framhåller myndigheten om drogen.

Foto: R. Khreiss

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen