Ny rysk avdelning har upprättats – verkar i Europa

2025 02 15

Rysslands underrättelsetjänst har en ny avdelning.

Ryssland fortsätter att intensifiera arbetet kring Europa.

Uppgifter kommer nu om att en ny spionenhet har grundats med syfte att ställa till det för väst.

Det rapporterar Wall Street Journal.

Ny enhet

Rysslands underrättelsetjänst har en ny skugglik enhet som siktar in sig på västvärlden med hemliga attacker i Europa och på andra håll, uppger västliga underrättelsetjänstemän.

Den är känd som avdelningen för särskilda uppgifter och är baserad i det ryska militära underrättelsehögkvarteret, ett vidsträckt glas- och stålkomplex i utkanten av Moskva som kallas akvariet.

Dess verksamhet, som inte tidigare har rapporterats, har omfattat mordförsök, sabotage och en plan att placera brandbomber på flygplan.

“Är i konflikt”

James Appathurai, biträdande generalsekreterare för Nato, förklarar hur han tänker.

– Ryssland anser sig vara i konflikt med vad man kallar ”det kollektiva väst” och agerar därefter, till och med genom att hota oss med kärnvapenattacker och bygga upp sin militär, säger han till WSJ.

Den nya avdelningen, som är känd för västerländska underrättelsetjänstemän under sin ryska akronym SSD, tros ligga bakom en mängd nya attacker mot väst, inklusive mordförsöket på vd:n för en tysk vapentillverkare och en plan att placera brandbomber på flygplan som används av fraktjätten DHL.

LÄS MER: Viktor Orban varnar – "Ukraina kan bli som Afghanistan"

“Kommer fortsätta”

Den välansedda tankesmedjan Atlantic Council framhåller att Ryssland kommer att fortsätta bedriva hotfullheter och hybridkrig mot väst tills det att Vladimir Putin har besegrats.

Sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har han upprepade gånger beskrivit sin vision om en ”multipolär världsordning” som skulle vända det kalla krigets dom och skapa en värld uppdelad i inflytandesfärer.

Ny världsordning

Atlantic Council bedömer att den världsordning som Putin hoppas kunna införa skulle styras av den geopolitiska djungelns lagar och definieras av osäkerhet och aggression.

– Väpnade konflikter skulle spridas över hela världen när tidigare accepterade regler för internationella relationer ersattes av den överordnade principen att makt överträffar allt annat.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen