Ny rysk avdelning har upprättats – verkar i Europa

2025 02 15

Rysslands underrättelsetjänst har en ny avdelning.

Ryssland fortsätter att intensifiera arbetet kring Europa.

Uppgifter kommer nu om att en ny spionenhet har grundats med syfte att ställa till det för väst.

Det rapporterar Wall Street Journal.

Ny enhet

Rysslands underrättelsetjänst har en ny skugglik enhet som siktar in sig på västvärlden med hemliga attacker i Europa och på andra håll, uppger västliga underrättelsetjänstemän.

Den är känd som avdelningen för särskilda uppgifter och är baserad i det ryska militära underrättelsehögkvarteret, ett vidsträckt glas- och stålkomplex i utkanten av Moskva som kallas akvariet. 

Dess verksamhet, som inte tidigare har rapporterats, har omfattat mordförsök, sabotage och en plan att placera brandbomber på flygplan.

“Är i konflikt”

James Appathurai, biträdande generalsekreterare för Nato, förklarar hur han tänker.

– Ryssland anser sig vara i konflikt med vad man kallar ”det kollektiva väst” och agerar därefter, till och med genom att hota oss med kärnvapenattacker och bygga upp sin militär, säger han till WSJ.

Den nya avdelningen, som är känd för västerländska underrättelsetjänstemän under sin ryska akronym SSD, tros ligga bakom en mängd nya attacker mot väst, inklusive mordförsöket på vd:n för en tysk vapentillverkare och en plan att placera brandbomber på flygplan som används av fraktjätten DHL.

LÄS MER: Viktor Orban varnar – "Ukraina kan bli som Afghanistan"

“Kommer fortsätta”

Den välansedda tankesmedjan Atlantic Council framhåller att Ryssland kommer att fortsätta bedriva hotfullheter och hybridkrig mot väst tills det att Vladimir Putin har besegrats.

Sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har han upprepade gånger beskrivit sin vision om en ”multipolär världsordning” som skulle vända det kalla krigets dom och skapa en värld uppdelad i inflytandesfärer. 

Ny världsordning

Atlantic Council bedömer att den världsordning som Putin hoppas kunna införa skulle styras av den geopolitiska djungelns lagar och definieras av osäkerhet och aggression.

– Väpnade konflikter skulle spridas över hela världen när tidigare accepterade regler för internationella relationer ersattes av den överordnade principen att makt överträffar allt annat.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen