Ny rysk avdelning har upprättats – verkar i Europa

2025 02 15

Rysslands underrättelsetjänst har en ny avdelning.

Ryssland fortsätter att intensifiera arbetet kring Europa.

Uppgifter kommer nu om att en ny spionenhet har grundats med syfte att ställa till det för väst.

Det rapporterar Wall Street Journal.

Ny enhet

Rysslands underrättelsetjänst har en ny skugglik enhet som siktar in sig på västvärlden med hemliga attacker i Europa och på andra håll, uppger västliga underrättelsetjänstemän.

Den är känd som avdelningen för särskilda uppgifter och är baserad i det ryska militära underrättelsehögkvarteret, ett vidsträckt glas- och stålkomplex i utkanten av Moskva som kallas akvariet. 

Dess verksamhet, som inte tidigare har rapporterats, har omfattat mordförsök, sabotage och en plan att placera brandbomber på flygplan.

“Är i konflikt”

James Appathurai, biträdande generalsekreterare för Nato, förklarar hur han tänker.

– Ryssland anser sig vara i konflikt med vad man kallar ”det kollektiva väst” och agerar därefter, till och med genom att hota oss med kärnvapenattacker och bygga upp sin militär, säger han till WSJ.

Den nya avdelningen, som är känd för västerländska underrättelsetjänstemän under sin ryska akronym SSD, tros ligga bakom en mängd nya attacker mot väst, inklusive mordförsöket på vd:n för en tysk vapentillverkare och en plan att placera brandbomber på flygplan som används av fraktjätten DHL.

LÄS MER: Viktor Orban varnar – "Ukraina kan bli som Afghanistan"

“Kommer fortsätta”

Den välansedda tankesmedjan Atlantic Council framhåller att Ryssland kommer att fortsätta bedriva hotfullheter och hybridkrig mot väst tills det att Vladimir Putin har besegrats.

Sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har han upprepade gånger beskrivit sin vision om en ”multipolär världsordning” som skulle vända det kalla krigets dom och skapa en värld uppdelad i inflytandesfärer. 

Ny världsordning

Atlantic Council bedömer att den världsordning som Putin hoppas kunna införa skulle styras av den geopolitiska djungelns lagar och definieras av osäkerhet och aggression.

– Väpnade konflikter skulle spridas över hela världen när tidigare accepterade regler för internationella relationer ersattes av den överordnade principen att makt överträffar allt annat.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen