NY STUDIE: Därför drabbas män hårdare av covid-19

2022 02 15

Det kvinnliga könshormonet östrogen kan ge en viss skyddande effekt mot svår sjukdom i covid-19.

Det visar resultatet från en ny studie vid Uppsala universitet.

Kan ge förklaring

Flera forskare hävdar att den nya studien kan ge en förklaring till varför fler män än kvinnor har avlidit i covid-19, rapporterar SVT Nyheter.

– Resultaten är så pass intressanta att det är motiverat att gå vidare med kliniska studier, säger Malin Sund,  professor vid Umeå Universitet och primär författare till studien i ett pressmeddelande.

Experimentera inte

Vidare framhäver Malin Sund olämpligheten i att försöka sig på egna experiment efter resultaten av studien. Det är högst olämpligt att börja experimentera med tillskott eftersom östrogen även kan ge många biverkningar. Sådana tillskott ska bara tas i samråd med läkare, framhäver hon i pressmeddelandet.

15 000 deltog

Studien omfattar nästan 15 000 kvinnor i åldern 50 till 80 år, som insjuknat i covid-19 mellan 4 februari och 14 september 2020.

Studiens deltagare omfattas av tre olika grupper. I den ena åt  2500 kvinnor östrogentillskott som behandling vid klimakteriebesvär. I den andra åt 200 kvinnor östrogensänkande  läkemedel efter cancerbehandling. Slutligen bestod studien av en kontrollgrupp som varken fick tillskott eller sänkning av östrogenet.

Risken halveras

Resultatet av studien visar att risken för dödsfall i gruppen som fick östrogentillskott var hälften så stor (2,1 procent) i jämförelse med kontrollgruppen, där dödligheten låg på 4,6 procent.

– Det är en signifikant minskad dödlighet som vi visar har samband med just östrogentillskott. Detta eftersom vi har rensat för möjliga bakgrundsfaktorer, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskare vid Umeå universitet och senior författare till studien.

Högst risk

Gruppen som fick östrogensänkande behandling hade högst risk för dödsfall, visar studiens resultat. Men orsakssambandet mellan den ökade risken och östrogensänkande läkemedel är inte säkerhetsställd, eftersom gruppen bestod av personer med en i genomsnitt äldre ålder som genomgått en cancerbehandling.

Viktigt att fortsätta

– För kvinnor som genomgått cancerbehandling är det viktigt att fortsätta ta sin medicin för att minska risken för återfall i cancern. Den här studien ger inget skäl att sluta. Däremot bör de givetvis vara noga med att bli vaccinerade och inte utsätta sig för onödig smittorisk, säger Malin Sund.

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Foto: M Majnun

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen