NY STUDIE: Därför drabbas män hårdare av covid-19

2022 02 15

Det kvinnliga könshormonet östrogen kan ge en viss skyddande effekt mot svår sjukdom i covid-19.

Det visar resultatet från en ny studie vid Uppsala universitet.

Kan ge förklaring

Flera forskare hävdar att den nya studien kan ge en förklaring till varför fler män än kvinnor har avlidit i covid-19, rapporterar SVT Nyheter.

– Resultaten är så pass intressanta att det är motiverat att gå vidare med kliniska studier, säger Malin Sund,  professor vid Umeå Universitet och primär författare till studien i ett pressmeddelande.

Experimentera inte

Vidare framhäver Malin Sund olämpligheten i att försöka sig på egna experiment efter resultaten av studien. Det är högst olämpligt att börja experimentera med tillskott eftersom östrogen även kan ge många biverkningar. Sådana tillskott ska bara tas i samråd med läkare, framhäver hon i pressmeddelandet.

15 000 deltog

Studien omfattar nästan 15 000 kvinnor i åldern 50 till 80 år, som insjuknat i covid-19 mellan 4 februari och 14 september 2020.

Studiens deltagare omfattas av tre olika grupper. I den ena åt  2500 kvinnor östrogentillskott som behandling vid klimakteriebesvär. I den andra åt 200 kvinnor östrogensänkande  läkemedel efter cancerbehandling. Slutligen bestod studien av en kontrollgrupp som varken fick tillskott eller sänkning av östrogenet.

Risken halveras

Resultatet av studien visar att risken för dödsfall i gruppen som fick östrogentillskott var hälften så stor (2,1 procent) i jämförelse med kontrollgruppen, där dödligheten låg på 4,6 procent.

– Det är en signifikant minskad dödlighet som vi visar har samband med just östrogentillskott. Detta eftersom vi har rensat för möjliga bakgrundsfaktorer, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskare vid Umeå universitet och senior författare till studien.

Högst risk

Gruppen som fick östrogensänkande behandling hade högst risk för dödsfall, visar studiens resultat. Men orsakssambandet mellan den ökade risken och östrogensänkande läkemedel är inte säkerhetsställd, eftersom gruppen bestod av personer med en i genomsnitt äldre ålder som genomgått en cancerbehandling.

Viktigt att fortsätta

– För kvinnor som genomgått cancerbehandling är det viktigt att fortsätta ta sin medicin för att minska risken för återfall i cancern. Den här studien ger inget skäl att sluta. Däremot bör de givetvis vara noga med att bli vaccinerade och inte utsätta sig för onödig smittorisk, säger Malin Sund.

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Foto: M Majnun

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen