Ny studie om Sis-hem: Mer inlåsning och kontroll än vård

2022 04 06

Både ungdomar och personal anser att miljön på de statliga ungdomshemmen är svår att bedriva vårdarbete i.

Det menar forskaren Kajsa Nolbeck som har studerat vårdmiljön på statens institutionsstyrelses ungdomshem (Sis) i nästan fem år som en del av sin doktorsavhandling.

Inlåsning istället för vård

Nolbeck kommer i sin avhandling fram till att det ofta är inlåsning som gäller istället för den individuella vård som det är tänkt att ungdomarna ska få.

– Det jag har sett är att det är en väldigt ensidig och oreflekterad tonvikt på säkerhet. Och att säkerhet tolkas som kontroll. Det blir en konflikt mellan säkerhet och kontroll å ena sidan och vård och behandling å andra, säger hon till SVT.

Flickor utsätts oftare för tvångsåtgärder än pojkar

Statskontoret publicerade tidigare i veckan en utredning där det bland annat framgår att flickor utsätts för tvångsåtgärden avskiljning oftare än pojkar och att de generellt sätt känner sig otrygga på hemmen i större utsträckning jämfört med pojkar.

Kan vara farligt att låsa in ungdomar

– Att bara låsa är inte bara ineffektivt, det kan även vara skadligt. Det har man sett in tidigare forskning, fortsätter Nolbeck

En problematisk miljö

I Kajsa Nolbecks avhandling har hon sett att både ungdomar och personal lyfter samma problem rörande miljön inne på hemmen. Vilket förvånade henne.

– Både ungdomar och personal ser att det här är en svår miljö att bedriva vårdarbete i, säger hon.

Övergrepp har förekommit

Sis-hemmen har tidigare varit med om upprepade granskningar där det framgått att ungdomar ofta har utsatts för övergrepp och kränkande behandlingar av personalen.

Statskontoret pekar på allvarliga brister

Statskontorets utredning av Sis-hemmen visar att situationen inte har förbättrats i någon större utsträckning. Det finns fortfarande allvarliga brister, vilket enligt Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån inte är något nytt.

– Det är inga nyheter, säger hon till SR.

Statskontorets förbättringsförslag

Statskontoret förslår att Sis:

Utvecklar en tidsatt plan med konkreta åtgärder för att tillgodose behovet av lämplig personal med rätt kompetens vid ungdomshemmen.
Löpande anordnar obligatoriska utbildningar om etik, bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa för personalen vid ungdomshemmen.
Inrättar ett forum för att utbyta erfarenheter för personalen på ungdomshemmen. Bemötande bör vara ett återkommande tema, eftersom en stor del av klagomålen från barn, ungdomar och anhöriga med flera gäller personalens bemötande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen