Ny studie om Sis-hem: Mer inlåsning och kontroll än vård

2022 04 06

Både ungdomar och personal anser att miljön på de statliga ungdomshemmen är svår att bedriva vårdarbete i.

Det menar forskaren Kajsa Nolbeck som har studerat vårdmiljön på statens institutionsstyrelses ungdomshem (Sis) i nästan fem år som en del av sin doktorsavhandling.

Inlåsning istället för vård

Nolbeck kommer i sin avhandling fram till att det ofta är inlåsning som gäller istället för den individuella vård som det är tänkt att ungdomarna ska få.

– Det jag har sett är att det är en väldigt ensidig och oreflekterad tonvikt på säkerhet. Och att säkerhet tolkas som kontroll. Det blir en konflikt mellan säkerhet och kontroll å ena sidan och vård och behandling å andra, säger hon till SVT.

Flickor utsätts oftare för tvångsåtgärder än pojkar

Statskontoret publicerade tidigare i veckan en utredning där det bland annat framgår att flickor utsätts för tvångsåtgärden avskiljning oftare än pojkar och att de generellt sätt känner sig otrygga på hemmen i större utsträckning jämfört med pojkar.

Kan vara farligt att låsa in ungdomar

– Att bara låsa är inte bara ineffektivt, det kan även vara skadligt. Det har man sett in tidigare forskning, fortsätter Nolbeck

En problematisk miljö

I Kajsa Nolbecks avhandling har hon sett att både ungdomar och personal lyfter samma problem rörande miljön inne på hemmen. Vilket förvånade henne.

– Både ungdomar och personal ser att det här är en svår miljö att bedriva vårdarbete i, säger hon.

Övergrepp har förekommit

Sis-hemmen har tidigare varit med om upprepade granskningar där det framgått att ungdomar ofta har utsatts för övergrepp och kränkande behandlingar av personalen.

Statskontoret pekar på allvarliga brister

Statskontorets utredning av Sis-hemmen visar att situationen inte har förbättrats i någon större utsträckning. Det finns fortfarande allvarliga brister, vilket enligt Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån inte är något nytt.

– Det är inga nyheter, säger hon till SR.

Statskontorets förbättringsförslag

Statskontoret förslår att Sis:

Utvecklar en tidsatt plan med konkreta åtgärder för att tillgodose behovet av lämplig personal med rätt kompetens vid ungdomshemmen.
Löpande anordnar obligatoriska utbildningar om etik, bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa för personalen vid ungdomshemmen.
Inrättar ett forum för att utbyta erfarenheter för personalen på ungdomshemmen. Bemötande bör vara ett återkommande tema, eftersom en stor del av klagomålen från barn, ungdomar och anhöriga med flera gäller personalens bemötande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen