Ny studie om Sis-hem: Mer inlåsning och kontroll än vård

2022 04 06

Både ungdomar och personal anser att miljön på de statliga ungdomshemmen är svår att bedriva vårdarbete i.

Det menar forskaren Kajsa Nolbeck som har studerat vårdmiljön på statens institutionsstyrelses ungdomshem (Sis) i nästan fem år som en del av sin doktorsavhandling.

Inlåsning istället för vård

Nolbeck kommer i sin avhandling fram till att det ofta är inlåsning som gäller istället för den individuella vård som det är tänkt att ungdomarna ska få.

– Det jag har sett är att det är en väldigt ensidig och oreflekterad tonvikt på säkerhet. Och att säkerhet tolkas som kontroll. Det blir en konflikt mellan säkerhet och kontroll å ena sidan och vård och behandling å andra, säger hon till SVT.

Flickor utsätts oftare för tvångsåtgärder än pojkar

Statskontoret publicerade tidigare i veckan en utredning där det bland annat framgår att flickor utsätts för tvångsåtgärden avskiljning oftare än pojkar och att de generellt sätt känner sig otrygga på hemmen i större utsträckning jämfört med pojkar.

Kan vara farligt att låsa in ungdomar

– Att bara låsa är inte bara ineffektivt, det kan även vara skadligt. Det har man sett in tidigare forskning, fortsätter Nolbeck

En problematisk miljö

I Kajsa Nolbecks avhandling har hon sett att både ungdomar och personal lyfter samma problem rörande miljön inne på hemmen. Vilket förvånade henne.

– Både ungdomar och personal ser att det här är en svår miljö att bedriva vårdarbete i, säger hon.

Övergrepp har förekommit

Sis-hemmen har tidigare varit med om upprepade granskningar där det framgått att ungdomar ofta har utsatts för övergrepp och kränkande behandlingar av personalen.

Statskontoret pekar på allvarliga brister

Statskontorets utredning av Sis-hemmen visar att situationen inte har förbättrats i någon större utsträckning. Det finns fortfarande allvarliga brister, vilket enligt Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån inte är något nytt.

– Det är inga nyheter, säger hon till SR.

Statskontorets förbättringsförslag

Statskontoret förslår att Sis:

Utvecklar en tidsatt plan med konkreta åtgärder för att tillgodose behovet av lämplig personal med rätt kompetens vid ungdomshemmen.
Löpande anordnar obligatoriska utbildningar om etik, bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa för personalen vid ungdomshemmen.
Inrättar ett forum för att utbyta erfarenheter för personalen på ungdomshemmen. Bemötande bör vara ett återkommande tema, eftersom en stor del av klagomålen från barn, ungdomar och anhöriga med flera gäller personalens bemötande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen