Ny studie om Sis-hem: Mer inlåsning och kontroll än vård

2022 04 06

Både ungdomar och personal anser att miljön på de statliga ungdomshemmen är svår att bedriva vårdarbete i.

Det menar forskaren Kajsa Nolbeck som har studerat vårdmiljön på statens institutionsstyrelses ungdomshem (Sis) i nästan fem år som en del av sin doktorsavhandling.

Inlåsning istället för vård

Nolbeck kommer i sin avhandling fram till att det ofta är inlåsning som gäller istället för den individuella vård som det är tänkt att ungdomarna ska få.

– Det jag har sett är att det är en väldigt ensidig och oreflekterad tonvikt på säkerhet. Och att säkerhet tolkas som kontroll. Det blir en konflikt mellan säkerhet och kontroll å ena sidan och vård och behandling å andra, säger hon till SVT.

Flickor utsätts oftare för tvångsåtgärder än pojkar

Statskontoret publicerade tidigare i veckan en utredning där det bland annat framgår att flickor utsätts för tvångsåtgärden avskiljning oftare än pojkar och att de generellt sätt känner sig otrygga på hemmen i större utsträckning jämfört med pojkar.

Kan vara farligt att låsa in ungdomar

– Att bara låsa är inte bara ineffektivt, det kan även vara skadligt. Det har man sett in tidigare forskning, fortsätter Nolbeck

En problematisk miljö

I Kajsa Nolbecks avhandling har hon sett att både ungdomar och personal lyfter samma problem rörande miljön inne på hemmen. Vilket förvånade henne.

– Både ungdomar och personal ser att det här är en svår miljö att bedriva vårdarbete i, säger hon.

Övergrepp har förekommit

Sis-hemmen har tidigare varit med om upprepade granskningar där det framgått att ungdomar ofta har utsatts för övergrepp och kränkande behandlingar av personalen.

Statskontoret pekar på allvarliga brister

Statskontorets utredning av Sis-hemmen visar att situationen inte har förbättrats i någon större utsträckning. Det finns fortfarande allvarliga brister, vilket enligt Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån inte är något nytt.

– Det är inga nyheter, säger hon till SR.

Statskontorets förbättringsförslag

Statskontoret förslår att Sis:

  • Utvecklar en tidsatt plan med konkreta åtgärder för att tillgodose behovet av lämplig personal med rätt kompetens vid ungdomshemmen.
  • Löpande anordnar obligatoriska utbildningar om etik, bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa för personalen vid ungdomshemmen.
  • Inrättar ett forum för att utbyta erfarenheter för personalen på ungdomshemmen. Bemötande bör vara ett återkommande tema, eftersom en stor del av klagomålen från barn, ungdomar och anhöriga med flera gäller personalens bemötande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen