Ny studie om Sis-hem: Mer inlåsning och kontroll än vård

2022 04 06

Både ungdomar och personal anser att miljön på de statliga ungdomshemmen är svår att bedriva vårdarbete i.

Det menar forskaren Kajsa Nolbeck som har studerat vårdmiljön på statens institutionsstyrelses ungdomshem (Sis) i nästan fem år som en del av sin doktorsavhandling.

Inlåsning istället för vård

Nolbeck kommer i sin avhandling fram till att det ofta är inlåsning som gäller istället för den individuella vård som det är tänkt att ungdomarna ska få.

– Det jag har sett är att det är en väldigt ensidig och oreflekterad tonvikt på säkerhet. Och att säkerhet tolkas som kontroll. Det blir en konflikt mellan säkerhet och kontroll å ena sidan och vård och behandling å andra, säger hon till SVT.

Flickor utsätts oftare för tvångsåtgärder än pojkar

Statskontoret publicerade tidigare i veckan en utredning där det bland annat framgår att flickor utsätts för tvångsåtgärden avskiljning oftare än pojkar och att de generellt sätt känner sig otrygga på hemmen i större utsträckning jämfört med pojkar.

Kan vara farligt att låsa in ungdomar

– Att bara låsa är inte bara ineffektivt, det kan även vara skadligt. Det har man sett in tidigare forskning, fortsätter Nolbeck

En problematisk miljö

I Kajsa Nolbecks avhandling har hon sett att både ungdomar och personal lyfter samma problem rörande miljön inne på hemmen. Vilket förvånade henne.

– Både ungdomar och personal ser att det här är en svår miljö att bedriva vårdarbete i, säger hon.

Övergrepp har förekommit

Sis-hemmen har tidigare varit med om upprepade granskningar där det framgått att ungdomar ofta har utsatts för övergrepp och kränkande behandlingar av personalen.

Statskontoret pekar på allvarliga brister

Statskontorets utredning av Sis-hemmen visar att situationen inte har förbättrats i någon större utsträckning. Det finns fortfarande allvarliga brister, vilket enligt Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån inte är något nytt.

– Det är inga nyheter, säger hon till SR.

Statskontorets förbättringsförslag

Statskontoret förslår att Sis:

Utvecklar en tidsatt plan med konkreta åtgärder för att tillgodose behovet av lämplig personal med rätt kompetens vid ungdomshemmen.
Löpande anordnar obligatoriska utbildningar om etik, bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa för personalen vid ungdomshemmen.
Inrättar ett forum för att utbyta erfarenheter för personalen på ungdomshemmen. Bemötande bör vara ett återkommande tema, eftersom en stor del av klagomålen från barn, ungdomar och anhöriga med flera gäller personalens bemötande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Många svenskar ska få pengar på kontot – minst 1 200 kronor

2026 01 09

Kompensation ska betalas ut till tiotusentals svenska hushåll.

Under de senaste veckorna har stormarna hållit stora delar av Sverige i ett järngrepp.

Enligt Svenska Kraftnät har minst 60 000 hushåll drabbats av strömavbrott till följd av stormen Johannes och det efterföljande snöovädret Anna.

Över 23 000 av dem har varit utan el i minst 24 timmar och elbolaget Ellevio beskriver det som “det värsta sedan stormen Gudrun", enligt SVT.

Men hushållen ska kompenseras.

Eljättarna lovar så kallad avbrottsersättning till dem som varit utan el under en längre tid. Enligt den information som finns på bolagens hemsidor kan det handla om tusentals kronor.

Ersättningen baseras på hushållens årliga elnätskostnad.

– Om du har haft ett sammanhängande strömavbrott i mer än 12 timmar betalar vi automatiskt ut en avbrottsersättning till dig. Det är en lagstadgad kompensation som alla elnätsföretag betalar ut till sina elanvändare, framhåller Ellevio som varit värst drabbat med cirka 11 500 strömlösa kunder.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Minst 1 200 kronor

Det hushåll som varit utan ström i minst tolv timmar kan räkna med att få minst 1 200 kronor utbetalt. Som mest kan man få 300 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för abonnemanget, vilket innebär ett minibelopp på 15 600 kronor för den som varit utan el i tolv dagar.

– Syftet är att täcka eventuella skador och kostnader som uppstår till följd av strömavbrottet, förklarar Ellevio.

Men även Eon och Vattenfall, som också har haft tusentals drabbade kunder, måste betala ut avbrottsersättning.

– Du behöver inte anmäla detta till oss, utan vi återkommer till dig med besked, försäkrar Eon.

Har du drabbats av ytterligare problem till följd av elavbrotten kan mer ersättning bli aktuellt.

– Om avbrottsersättningen inte täcker dina kostnader kan du ha rätt till skadestånd för den resterande delen, understryker Vattenfall.

Avbrottsperiod	Ersättning av beräknad årlig nätkostnad	Minimibelopp i kr
12 – 24 tim	12,5 %	1 200
24 – 48 tim	37,5 %	2 400
48 – 72 tim	62,5 %	3 600
72 – 96 tim	87,5 %	4 800
96 – 120 tim	112,5 %	6 000
120 – 144 tim	137,5 %	7 200
144 – 168 tim	162,5 %	8 400
168 – 192 tim	187,5 %	9 600
192 – 216 tim	212,5 %	10 800
216 – 240 tim	237,5 %	12 000
240 – 264 tim	262,5 %	13 200
264 – 288 tim	287,5 %	14 400
Över 288 tim	300,0 %	15 600

Källa: Ellevio

LÄS MER: Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

Foto:

Text: Redaktionen

Skatteverket genomför rekordutbetalning till många svenskar

2026 01 09

Miljonbelopp i svenska skattepengar har betalats ut utanför landets gränser.

Skatteverket har genomfört en rekordstor utbetalning av rotavdrag till utländska företag kopplade till svenskars semesterbostäder.

Totalt rör det sig om över 70 miljoner kronor – den högsta summan hittills, rapporterar TV4.

Ger rekordutbetalning

Under 2025 betalade Skatteverket ut 72,2 miljoner kronor i rotavdrag till företag utanför Sverige — pengar som gått till renoveringar av svenskarnas semesterbostäder runt om i Europa.

– Det blir en följd av att allt fler valt att köpa fastigheter utomlands och att allt fler utländska utförare har blivit bekanta med det här systemet och känner tilltro till att de får sina pengar från Skatteverket, säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket, till TV4.

Beloppet som betalats ut till utländska företag strax före jul är det största någonsin under ett år, enligt myndighetens statistik.

LÄS MER: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

En oväntad effekt

Rotavdraget infördes för att motverka svartarbete och skapa fler jobb i Sverige, genom att göra det billigare för privatpersoner att anlita seriösa hantverkare för renoveringar.

Men trots det är det just semesterparadis som Spanien, Frankrike och delar av Finland som haft mest aktivitet där svenskar utnyttjat avdraget, med miljonbelopp som hamnat utomlands.

– Det blir allt vanligare att utländska företagare får pengar från svenska Skatteverket för reparationer och hushållshjälp som utförts hos svenskar boende utomlands, uppger riksdagen.

Kritik och krav på förändring

Detta rekordbelopp har väckt kritik från politiskt håll.

Vissa politiker menar att svenska skattepengar inte ska användas för renoveringar utomlands, framför allt när syftet med avdraget är att stimulera svensk arbetsmarknad.

I dagsläget gör EU-rätten det omöjligt att begränsa rotavdraget.

– Det känns lite omoraliskt att våra skattepengar går till att man ska bygga om eller renovera ett hus man har utanför Sverige, säger riksdagsledamoten Eva Lindh (S), till TV4.

LÄS MER: “Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen