Ny studie sågar smartklockor – bara ett pålitligt resultat

2025 08 10

I alla fall när det kommer till smartklockor. Att lita på sin smartwatch för att hålla koll på stressnivåerna kan vara missvisande.

En ny studie visar att klockorna i själva verket inte kan skilja på negativ stress och positiv upphetsning – vilket gör att de ofta tolkar fel.

Studien följde 800 unga vuxna under tre månader, där deltagarna bar smartklockan Garmin Vivosmart 4 och rapporterade fyra gånger om dagen hur stressade, trötta eller utvilade de kände sig.

– Min klocka sa att jag var stressad när jag pratade med en kompis på ett bröllop. Det finns i princip ingen koppling alls mellan klockans stressdata och hur stressade deltagarna själva sa att de kände sig, säger Eiko Fried, docent i klinisk psykologi vid Leiden universitetet och en av forskarna bakom studien, till The Guardian.

Pulsen avslöjar inte

Forskarnas slutsats är enhetlig.

Eftersom smartklockor främst mäter puls och aktivitetsnivå, blir det svårt att särskilja vad som faktiskt orsakar den höjda pulsen – fysisk träning, glädje eller oro.

– Det är inte konstigt att resultatet blev som det blev. Hjärtfrekvensen påverkas av många känslor – inte bara stress utan även sexuell upphetsning eller eufori, säger Fried, till tidningen.

Sömn – enda stabila faktorn

När det gäller sömnmätning visar smartklockorna mer pålitliga resultat.

Det finns ett klart samband mellan Garmin-testet och självrapporterade data för två tredjedelar av urvalet för sömn.

Forskarna noterade att i nästan alla fall, om deltagarna gick från en dag med självrapportering av dålig sömnkvalitet till en annan dag med ett bra resultat, kunde de förutsäga en ökning av sömnlängden på Garmin-testet med cirka två timmar.

Men även här finns brister, påpekar Fried.

– Klockan mäter sömntid, men säger inget om hur utvilad man verkligen känner sig. Det här är konsumentprodukter, inte medicinska verktyg. Man ska inte leva sitt liv utifrån vad klockan visar, säger han.

Förebyggande arbete

Målet med forskningen är att på sikt kunna använda bärbar teknik som ett tidigt varningssystem för depression – men enligt forskarna krävs mer för att tolka data korrekt.

Fler omfattande studier och tekniska utvecklingar behövs för att kunna få en mer pålitlig bild.

– Det är viktigt att förstå både möjligheterna och begränsningarna med teknik som detta, säger Margarita Panayiotou, forskare vid University of Manchester, till The Guardian.

Foto: A Amin Mir

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen