NY STUDIE: Seglivad teori om öldrickare avfärdas

2023 10 02

Idén om att det skulle gå att dricka folk “snyggare” har nu testats vetenskapligt.

Du har säkert hört ryktet om så kallade “beer goggles” ("ölglasögon") förut.

Om man dricker tillräckligt mycket alkohol blir människor i ens omgivning mer attraktiva, lyder teorin.

Nu har forskare försökt ta reda på om det verkligen stämmer eller om det är en myt, skriver The Guradian.

Inget belägg

Och studien, som publicerats i Journal of Studies on Alcohol and Drugs, är ganska slående.

Man lyckades inte hitta något belägg för att alkohol ökar människors uppfattning om andra personers attraktionskraft.

– Men vi fann att människor var mer benägna att att välja att interagera med de människor som de uppfattade var mest attraktiva efter att ha konsumerat alkohol, säger Molly Bowdring, professor vid Stanford Prevention Center i Kalifornien, till The Guardian.

En förväxling

I studien fick försökspersoner bedöma och betygsätta foton på andra personer medan de var nyktra respektive berusade. 

Det har gjorts även tidigare, varför man nu även lade in ännu en dimension: att de fick träffa några av de betygsatta personerna i verkligheten. 

Men forskarnas resultat tyder alltså på att “beer goggles” egentligen inte existerar.

Istället är det sannolikt en förväxling av att den som dricker känner ett större mod i sociala situationer.

Svensk forskare: här är förklaringen

Även Göteborgs-Posten har rapporterat om studien och bett Malin Hildebrand Karlén, legitimerad psykolog och docent vid Göteborgs universitets psykologiska institution, kommentera den.

Hon tror att förklaringen till att människor upplever “beer goggles”, trots de blygsamma vetenskapliga bevisen för dess existens, finns i att man ofta tar fram sin sociala sida när man går ut och dricker.

– Sannolikt är man också oftare glad än ledsen när man väljer att gå ut på krogen. När man sen stimulerar hjärnans belöningssystem med alkohol så kan detta då bidra till att vi dras mer mot andra människor, och samtidigt är mer fokuserade på kortsiktiga positiva upplevelser, när vi dricker i en social miljö.

Foto: M. Thomas

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen