NY STUDIE: Seglivad teori om öldrickare avfärdas

2023 10 02

Idén om att det skulle gå att dricka folk “snyggare” har nu testats vetenskapligt.

Du har säkert hört ryktet om så kallade “beer goggles” ("ölglasögon") förut.

Om man dricker tillräckligt mycket alkohol blir människor i ens omgivning mer attraktiva, lyder teorin.

Nu har forskare försökt ta reda på om det verkligen stämmer eller om det är en myt, skriver The Guradian.

Inget belägg

Och studien, som publicerats i Journal of Studies on Alcohol and Drugs, är ganska slående.

Man lyckades inte hitta något belägg för att alkohol ökar människors uppfattning om andra personers attraktionskraft.

– Men vi fann att människor var mer benägna att att välja att interagera med de människor som de uppfattade var mest attraktiva efter att ha konsumerat alkohol, säger Molly Bowdring, professor vid Stanford Prevention Center i Kalifornien, till The Guardian.

En förväxling

I studien fick försökspersoner bedöma och betygsätta foton på andra personer medan de var nyktra respektive berusade. 

Det har gjorts även tidigare, varför man nu även lade in ännu en dimension: att de fick träffa några av de betygsatta personerna i verkligheten. 

Men forskarnas resultat tyder alltså på att “beer goggles” egentligen inte existerar.

Istället är det sannolikt en förväxling av att den som dricker känner ett större mod i sociala situationer.

Svensk forskare: här är förklaringen

Även Göteborgs-Posten har rapporterat om studien och bett Malin Hildebrand Karlén, legitimerad psykolog och docent vid Göteborgs universitets psykologiska institution, kommentera den.

Hon tror att förklaringen till att människor upplever “beer goggles”, trots de blygsamma vetenskapliga bevisen för dess existens, finns i att man ofta tar fram sin sociala sida när man går ut och dricker.

– Sannolikt är man också oftare glad än ledsen när man väljer att gå ut på krogen. När man sen stimulerar hjärnans belöningssystem med alkohol så kan detta då bidra till att vi dras mer mot andra människor, och samtidigt är mer fokuserade på kortsiktiga positiva upplevelser, när vi dricker i en social miljö.

Foto: M. Thomas

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen