NY STUDIE: Seglivad teori om öldrickare avfärdas

2023 10 02

Idén om att det skulle gå att dricka folk “snyggare” har nu testats vetenskapligt.

Du har säkert hört ryktet om så kallade “beer goggles” ("ölglasögon") förut.

Om man dricker tillräckligt mycket alkohol blir människor i ens omgivning mer attraktiva, lyder teorin.

Nu har forskare försökt ta reda på om det verkligen stämmer eller om det är en myt, skriver The Guradian.

Inget belägg

Och studien, som publicerats i Journal of Studies on Alcohol and Drugs, är ganska slående.

Man lyckades inte hitta något belägg för att alkohol ökar människors uppfattning om andra personers attraktionskraft.

– Men vi fann att människor var mer benägna att att välja att interagera med de människor som de uppfattade var mest attraktiva efter att ha konsumerat alkohol, säger Molly Bowdring, professor vid Stanford Prevention Center i Kalifornien, till The Guardian.

En förväxling

I studien fick försökspersoner bedöma och betygsätta foton på andra personer medan de var nyktra respektive berusade. 

Det har gjorts även tidigare, varför man nu även lade in ännu en dimension: att de fick träffa några av de betygsatta personerna i verkligheten. 

Men forskarnas resultat tyder alltså på att “beer goggles” egentligen inte existerar.

Istället är det sannolikt en förväxling av att den som dricker känner ett större mod i sociala situationer.

Svensk forskare: här är förklaringen

Även Göteborgs-Posten har rapporterat om studien och bett Malin Hildebrand Karlén, legitimerad psykolog och docent vid Göteborgs universitets psykologiska institution, kommentera den.

Hon tror att förklaringen till att människor upplever “beer goggles”, trots de blygsamma vetenskapliga bevisen för dess existens, finns i att man ofta tar fram sin sociala sida när man går ut och dricker.

– Sannolikt är man också oftare glad än ledsen när man väljer att gå ut på krogen. När man sen stimulerar hjärnans belöningssystem med alkohol så kan detta då bidra till att vi dras mer mot andra människor, och samtidigt är mer fokuserade på kortsiktiga positiva upplevelser, när vi dricker i en social miljö.

Foto: M. Thomas

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen