Ny teori om Sveriges grova brottslighet – och två möjliga lösningar

2022 10 23

De gängkriminella i Sverige är extremt lättkränkta och det kan i sin tur innebära att det finns oväntade möjligheter att bekämpa brottsligheten.

Det är kontentan av en teori av författaren och juristen Jens Lapidus som framhåller att grovt kriminella i Sverige har speciella egenskaper jämfört med andra länder i Europa.

Skjuter efter kränkning

Jens Lapidus poängterar att hans egen bild är att skjutningarna ofta handlar om bråk mellan enskilda individer snarare än breda konflikter.

– De rör sällan uppgörelser kring övergripande frågor om narkotikahandel eller territoriell indelning. I stället handlar de om enskilda personer som upplever sig kränkta, framhäver Jens Lapidus i en text i DN i dag.

Under rubriken ”Varför är svenska gängkriminella så lättkränkta?” berättar Lapidus om sin erfarenhet av unga kriminella.

Matvanor och träning

– När jag var verksam som advokat träffade jag många klienter första gången när de bara var femton år gamla.  

– Brotten de stod åtalade för var relativt bagatellartade, men några år senare hade åtalspunkterna blivit betydligt allvarligare.

Under hans samtal med ungdomarna framträdde en avslöjande bild av utvecklingen.

– I isoleringen som rådde uppstod ibland samtal om annat än rättegången i sig. Det kunde röra matvanor och träning, tro och familj, film och litteratur.

Privatiseringar eller integration

– De var ännu inte fyllda arton, men jag tänkte på elitsoldater, killar som först bryts ner för att sedan byggas upp som nya, tuffare och farligare män.

Avseende frågan hur man ska motverka det växande gängvåldet i Sverige konstaterar Jens Lapidus att man de senaste åren skärpt en rad straff och det nu är på gång nya åtgärder som Regeringen Kristersson och M-KD-SD-L-styret tänker införa.

Lapidus diskuterar kring att en del tror att orsaken till problemen är nedskärningar, privatiseringar och ökade klyftor medan andra framhåller hög invandring och misslyckad integration.

– Jag tror emellertid att det mest unika i situationen är hur känsliga våldsverkarna är, framför Jens Lapidus i DN.

Klick i sociala medier

– En extrem manlighetsnorm tycks ha växt fram i delar av Sveriges ungdomsgrupper.

– Ett förlupet ord, en för lång blick, ett felaktigt klick på sociala medier kan upplevas som en kränkning som måste besvaras med våld, menar Lapidus.

– I Sverige är männen i de gängkriminella kretsarna oerhört mycket mer lättkränkta än sina gelikar i andra jämförbara länder.

När Jens Lapidus söker svar på varför Sverige drabbas av så många skjutningar poängterar han att fattigdomen, rasismen eller narkotikabranschen sannolikt inte skiljer sig så mycket åt mellan Sverige och andra länder.

– Det har med de bräckliga männen att göra.

Protestmaskulinitet

– Den giftiga maskuliniteten, hypermachisimo, är det egentliga skälet till varför Sverige toppar listorna på skjutningar, framhåller Jens Lapidus som i DN-texten även lyfter fram olika litterära källor, forskning och intervjuer.

Han frågar sig om de moderniserade mansnormerna i Sverige kan ha ökat klyftan till gängens hypermaskulina inställning.

– Sverige har kanske varit naivt, inte förstått allvaret i den så kallade protestmaskuliniteten.

Sverige jämfört med Tyskland

Lapidus indikerar att kulturella skillnader kopplat till utländska patriarkala tankesystem inte tycks vara den enda orsaken.

– Stora grupper med rötterna i dessa system finns även i andra länder, till exempel i Tyskland och Frankrike, utan att kränkthetskänsligheten blivit lika ultrahög där.

– Sverige ska aldrig skämmas för de landvinningar vi har åstadkommit på jämställdhetsområdet, understryker Jens Lapidus.

Två möjliga dellösningar

Samtidigt förklarar han att dellösningar kan ha kopplingar just till synen på manlighet.

– Måhända kan satsningar på kampsport eller militärtjänstgöring vara en del av lösningen: aktiviteter som premierar traditionellt manliga dygder som styrka och handfasthet, utan att vara toxiska.

I texten i DN betonar han även att det krävs mycket mer än så och att det inte finns några enkla lösningar.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen


Bankkunder uppmanas – kan spara 5 000 kr

2025 08 30

Bankkunder kan spara mycket pengar om de agerar på rätt sätt.

Som bankkund kan man vinna mycket på att vara en aktiv kund och föra en dialog med sin bank.

Under sommaren har det också kommit nya regler som underlättar bankbyten.

Finansinspektionen tipsar om att man kan spara många tusenlappar genom att byta bank.

Kan spara 5 000 kronor

Den första juli blev det lättare att bryta och flytta bundna bolån, rapporterar SVT.

Nya regler för hur ränteskillnadsersättningen räknas ut har tagits fram för att göra det lättare att byta bank.

Finansinspektionen uppmanar bankkunder att se över sina alternativ – genom att byta bank kan man tjäna tusenlappar varje år, framhåller de.

– Små val gör stor skillnad i plånboken. Pressar du bolåneräntan med en halv procentenhet kan du spara 5000 kronor om året för varje miljon du har i lån, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Plötslig flykt på börsen - många säljer samma aktier

Tjänar på att vara aktiv

Som kund kan man tjäna mycket på att vara aktiv och förhandla med sin bank, framhåller kanalen.

Man bör då börja med att ta reda på snitträntan hos sin egen och andra banker. Man kan också överväga att flytta sitt sparande, vilket kan leda till rabatt vid förhandling. Och man bör framför allt inleda en dialog med banken.

Moa Langemark framhåller att man bör utmana banken på flera områden.

– Väljer du en billig indexfond framför en dyr, aktiv fond kan det över tid handla om mer än 200 000 kronor i skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande, säger hon till kanalen.

Svenskar aktiva bankkunder

Undersökningar har också visat att svenskar faktiskt är ganska aktiva bankkunder.

Svenskar byter bank oftare än många andra européer, har TV4 tidigare rapporterat.

38 procent av svenskarna har bytt bank de senaste fem åren, enligt en rapport från Länsförsäkringar. I EU har i genomsnitt ungefär var fjärde person bytt bank.

Dock visar undersökningen också att svenskar främst byter bank för tjänster som kort och sparande, snarare än bolån.

– Under de senaste fem åren så är det framför allt att man byter bank av kortanledningar eller fondsparande och så vidare. Men just bolåneaspekten, där drar vi oss lite mer från att faktiskt byta bank, säger Amérigo Fernández, privatekonom på SEB, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Stort slöseri med skattepengar - ett parti pekas ut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


JUST NU: Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har orsakat katastrof - "situationen är akut"

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Saab svarar Ryssland - lanserar historiskt vapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen