4 mars 2026

Ny typ av fartkamera kan sättas upp i trafiken – förslaget sågas

2025 04 11

Samtliga regeringspartier är emot Trafikverkets förslag på nya fartkameror.

Diskussionen om nya typer av kameror i trafiken har blossat upp igen.

Trafikverket har lyft förslaget om att börja mäta hur fort bilister kör mellan fartkamerorna.

Det innebär att snitthastigheten mellan två punkter skulle kunna ligga till grund för om föraren ska åka fast – istället för enbart när man passerar kameran som det är nu.

– Utifrån Trafikverkets roll att rädda liv och nollvisionen vore det en väldigt kostnadseffektiv investering, har Maria Krafft, måldirektör på myndigheten, tidigare sagt till DN.

Fem partier är emot

Nu har frågan aktualiserats igen.

Detta genom att samtliga riksdagspartier fått ta ställning till förslaget om att införa den här varianten av trafiksäkerhetskameror.

Det visar sig att det finns ett starkt motstånd, rapporterar Vi Bilägare.

Fem partier, bland annat samtliga regeringspartier (M, KD och L) samt Sverigedemokraterna säger blankt nej, precis som Centerpartiet.

Vi ser i dag inte den typen av kameror som en lösning, säger finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) till bilmagasinet.

Två partier säger ja

Till skillnad från Trafikverket bedömer Centerpartiet att systemet vore “väldigt kostsamt”. Istället förespråkas förebyggande arbete.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för, det förstnämnda partiet med motiveringen att det skulle förbättra säkerheten och rädda liv i trafiken.

Socialdemokraterna säger varken ja eller nej.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Används i flera länder

Systemet kallas för sträck-ATK. För att det skulle kunna bli verklighet krävs dock ett bredare politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


Ska leverera till Moskva – stora explosioner

2026 06 28

Ryssland har allvarliga problem.

Ukraina fortsätter att attackera Ryssland och skapa stora svårigheter för Putinregimen.

På lördagen har ukrainska styrkor slagit till öster om Moskva – mot en anläggning som levererar bränsle till Moskva.

Anläggningen förser bland annat flera stora flygplatser med bränsle.

Del av stor 40-dagarskampanj

Den 25 juni inledde Ukraina en 40-dagars kampanj av attacker som syftar till att ”tvinga” Putin att avsluta kriget.

Idag lördag har ukrainska styrkor slagit till mot Vtorovo oljepumpstation i Rysslands Vladimir oblast, rapporterar Kyiv Independent.

Det är andra gången den här månaden som oljepumpstationen attackeras, uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU. Första gången den attackerades var den 10 juni.

Anläggningen är belägen cirka 230 kilometer öster om Moskva, och levererar bränsle till Moskva oblast, enligt tidningen.

Drönare från ukrainska specialstyrkor uppges ha träffat byggnader vid anläggningen, med stora explosioner som följd.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Förser flygplatser med bränsle

Oljepumpstationen drivs enligt uppgift av statliga Transneft.

Den förser alltså Moskva med bränsle, och även stora flygplatser som Sheremetyevo, Domodedovo och Vnukovo nära Moskva, enligt tidningen.

Ukraina har alltså slagit till mot ännu ett viktigt mål långt inne i Ryssland; oljepumpstationen ligger ungefär 700 kilometer från den ukrainska gränsen.

Attacken är en del i en större ukrainsk satsning som handlar om att maximera pressen på Putins Ryssland så att landet tvingas till förhandlingsbordet.

Ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur har blivit allt vanligare, och utförs med hjälp av inhemskt producerade ukrainska långdistansvapen.

– I takt med att Ukrainas inhemska drönarproduktion har ökat och förbättrats, har även dess förmåga att störa rysk bränsleproduktion, flygverksamhet och export ökat, rapporterar tidningen.

På lördagen har också ukrainska Flamingomissiler attackerat en viktig rysk militärindustrianläggning i staden Volgograd, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: Ryskt besked till Rumänien - kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office resp sociala medier

Text: Redaktionen