27 juli 2026

Ny typ av fartkamera kan sättas upp i trafiken – förslaget sågas

2025 04 11

Samtliga regeringspartier är emot Trafikverkets förslag på nya fartkameror.

Diskussionen om nya typer av kameror i trafiken har blossat upp igen.

Trafikverket har lyft förslaget om att börja mäta hur fort bilister kör mellan fartkamerorna.

Det innebär att snitthastigheten mellan två punkter skulle kunna ligga till grund för om föraren ska åka fast – istället för enbart när man passerar kameran som det är nu.

– Utifrån Trafikverkets roll att rädda liv och nollvisionen vore det en väldigt kostnadseffektiv investering, har Maria Krafft, måldirektör på myndigheten, tidigare sagt till DN.

Fem partier är emot

Nu har frågan aktualiserats igen.

Detta genom att samtliga riksdagspartier fått ta ställning till förslaget om att införa den här varianten av trafiksäkerhetskameror.

Det visar sig att det finns ett starkt motstånd, rapporterar Vi Bilägare.

Fem partier, bland annat samtliga regeringspartier (M, KD och L) samt Sverigedemokraterna säger blankt nej, precis som Centerpartiet.

– Vi ser i dag inte den typen av kameror som en lösning, säger finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) till bilmagasinet.

Två partier säger ja

Till skillnad från Trafikverket bedömer Centerpartiet att systemet vore “väldigt kostsamt”. Istället förespråkas förebyggande arbete.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för, det förstnämnda partiet med motiveringen att det skulle förbättra säkerheten och rädda liv i trafiken.

Socialdemokraterna säger varken ja eller nej.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Används i flera länder

Systemet kallas för sträck-ATK. För att det skulle kunna bli verklighet krävs dock ett bredare politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


17 nov 26

Tvätta i 30 grader – hela Sverige uppmanas

2026 11 18

Elpriserna skjuter i höjden.

Elhandelsbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson flaggar för den dyraste veckan på fyra år.

– Det blir riktigt höga elpriser i veckan. Det blir sannolikt det dyraste veckomedlet för spotpriserna i södra Sverige, både i SE3 och SE4, hittills i år, och de högsta sedan elkrisen 2022, säger han till Di.

Uppmanas: Tvätta i 30 grader

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

Den som vill sänka sin elräkning uppmanas att vidta flera åtgärder för att minska elförbrukningen.  

Energirådgivaren Emil Lind uppmanar bland annat hushållen att tvätta i 30 grader. Experten hänvisar till att det kostar ungefär dubbelt så mycket att tvätta i 60 grader.  

– En modern tvättmaskin den drar under en kilowattimme per tvätt om du tvättar i 30 grader. Då har du en totalkostnad på 2,4 kronor per tvätt, säger han till Sveriges Radio.

– Om du kör med 60 grader är det en dubblering av kostnaden och vid 90 grader är vi uppe vid en tredubbling av priset.

Läs mer: Vanlig miss med julbelysningen kan höja elräkningen

Sänk temperaturen

Ett annat tips för att dämpa elkostnaderna är att sänka temperaturen inomhus.

Enligt elbolaget Tibber kan en sänkning med en enda grad göra stor skillnad.

– Att sänka inomhustemperaturen från 21 till 20 grader kan minska energin som går till uppvärmning med omkring 5–6 procent, framhåller bolaget.

Tibber uppmanar hushåll att testa att sänka temperaturen med minst en grad.

– Har du en kompatibel värmepump kan smart styrning dessutom hjälpa till att anpassa uppvärmningen efter elpriset, så att mer av energin används när elen är billigare, skriver elbolaget.

Andra läser: Dubbel skattesmäll för svenska bilister

Foto: L. Anna

Text: Redaktionen


17 nov 26

Ukraina har lyckats – Ryssland står helt stilla

2026 11 18

Ryssland har gått från miljoner till noll.

Rysslands hamnar har nått ett kraftigt tvärstopp.

Efter Ukrainas drönarattacker har den tidigare mångmiljontrafiken i landets södra hamnar pressats hela vägen ner till noll.

Från miljoner till noll

Containertrafiken i hamnarna vid Svarta havet och Azovska sjön har tvärstannat. Under oktober registrerades inte en enda container i området.

Det innebär ett dramatiskt ras för en av Rysslands viktiga transportleder. Bara hamnen i Novorossijsk hanterade omkring 1,1 miljoner containrar under 2025.

Nu är trafiken nere på noll.

Bakom utvecklingen ligger en rad ukrainska drönarattacker som fått rederier att överge rutterna till de ryska hamnarna i söder, rapporterar United24 Media.

– På grund av den svåra situationen för sjöfarten i Svarta havet slutar containerrederier att trafikera Novorossijsk och styr i stället om sina tjänster till Sankt Petersburg, rapporterar PortNews.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Rederierna lämnar – Ryssland står stilla

Under sommaren intensifierade Ukraina sina attacker mot fartyg i Svarta havet. Det försämrade säkerhetsläget och gjorde det allt svårare för rederierna att fortsätta trafikera de ryska hamnarna.

– De sista containerrederierna som trafikerade Novorossijsk hade dragit sig tillbaka i oktober, efter att Ukraina intensifierat attackerna mot fartyg under sommaren, uppgav Sea-Shippings vd Alexey Gagarinov för InfraNews.

Det har tvingat importörer att leta efter andra transportvägar.

Leveranserna tar veckor

Ryssland försöker nu styra om godset till hamnar vid Östersjön och i Fjärran östern.

Men den nya rutten innebär stora problem.

Gods från Turkiet som tidigare kunde nå Novorossijsk på tre till fem dagar måste nu transporteras via Medelhavet, Gibraltarsundet, Engelska kanalen och Nordsjön till Sankt Petersburg.

Enligt oberoende Moscow Times har leveranstiden ökat till två–tre veckor. Samtidigt har fraktkostnaden per container blivit tre till sex gånger högre.

Även järnvägssystemet pressas av de ökade godsmängderna. I Fjärran östern har containrar redan fått vänta i upp till två veckor på att lastas på tåg.

Läs mer: Många pensionärer missar viktigt bidrag

Foto: Volodymyr-Zelensky-resp-President-of-Russia-Office

Text: Redaktionen