4 mars 2026

Ny typ av fartkamera kan sättas upp i trafiken – förslaget sågas

2025 04 11

Samtliga regeringspartier är emot Trafikverkets förslag på nya fartkameror.

Diskussionen om nya typer av kameror i trafiken har blossat upp igen.

Trafikverket har lyft förslaget om att börja mäta hur fort bilister kör mellan fartkamerorna.

Det innebär att snitthastigheten mellan två punkter skulle kunna ligga till grund för om föraren ska åka fast – istället för enbart när man passerar kameran som det är nu.

– Utifrån Trafikverkets roll att rädda liv och nollvisionen vore det en väldigt kostnadseffektiv investering, har Maria Krafft, måldirektör på myndigheten, tidigare sagt till DN.

Fem partier är emot

Nu har frågan aktualiserats igen.

Detta genom att samtliga riksdagspartier fått ta ställning till förslaget om att införa den här varianten av trafiksäkerhetskameror.

Det visar sig att det finns ett starkt motstånd, rapporterar Vi Bilägare.

Fem partier, bland annat samtliga regeringspartier (M, KD och L) samt Sverigedemokraterna säger blankt nej, precis som Centerpartiet.

Vi ser i dag inte den typen av kameror som en lösning, säger finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) till bilmagasinet.

Två partier säger ja

Till skillnad från Trafikverket bedömer Centerpartiet att systemet vore “väldigt kostsamt”. Istället förespråkas förebyggande arbete.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för, det förstnämnda partiet med motiveringen att det skulle förbättra säkerheten och rädda liv i trafiken.

Socialdemokraterna säger varken ja eller nej.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Används i flera länder

Systemet kallas för sträck-ATK. För att det skulle kunna bli verklighet krävs dock ett bredare politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


22 maj 2026

“Han kan knappt gå” – Putinvideo sprids som en löpeld

2026 05 22

Rysslands diktator Vladimir Putin avslutade i veckan sitt statsbesök i Peking.

Den ryska ledaren träffade sin motsvarighet Xi Jinping, ett möte som påstods fastställa Rysslands och Kinas “omfattande partnerskap”, som Putin själv uttryckte det.

Under mötet diskuterades bland annat projektet om att få till ett avtal om gasledningen Power of Siberia 2.

Men i efterdyningarna av besöket är det andra rubriker som stjäl uppmärksamheten.

Folk har nämligen fastnat för Putins egendomliga gångstil, vilket uppmärksammas i flera medier.

– Vladimir Putin hånas för att “knappt” kunna gå när han träffade Kinas president Xi Jinping, skriver exempelvis brittiska Mirror.

Obekväma skor

Den 168 centimeter långa diktatorn tros ha tagit på sig särskilda platåskor, sannolikt för att matcha längden hos sin kinesiska motsvarighet som bedöms vara runt 180 centimeter lång.

– Den ryske ledarens högra ben kändes stelt eller smärtsamt när han stegade i sina platåskor ut på röda mattan för att möta den kinesiske presidenten, framhäver Mirror.

Kritiker snappade upp de bisarra scenerna blixtsnabbt.

– Orchen kan knappt gå, uttryckte en ukrainsk kanal när Putin stegade fram på Himmelska fridens torg.

– Han hasar sig framåt med tafatt böjd gång när han hälsar på Xi.

LÄS OCKSÅ: Rysk attackdrönare nedskjuten i Afrika

Kan bli sju centimeter längre

Enligt den brittiska tidningen har Putin vid upprepade tillfällen fångats på bild då han bär skor med märkbart tjockare klack än normalt.

Tilltaget bedöms öka diktatorns längd med upp till hela 7,5 centimeter och skulle kunna vara anledningen till att han till synes har svårt att röra sig smärtfritt.

– Använder han ett exoskelett? frågar sig en kritisk kommentator, enligt Mirror.

Kreml har inte kommenterat uppgifterna om skorna.

Du kan se en video från när Putin hälsas välkommen i Peking och bilda din egen uppfattning  genom att klicka här.

LÄS OCKSÅ: Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 maj 26

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt 

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen