Ny typ av fartkamera kan sättas upp i trafiken – förslaget sågas

2025 04 11

Diskussionen om nya typer av kameror i trafiken har blossat upp igen.

Trafikverket har lyft förslaget om att börja mäta hur fort bilister kör mellan fartkamerorna.

Det innebär att snitthastigheten mellan två punkter skulle kunna ligga till grund för om föraren ska åka fast – istället för enbart när man passerar kameran som det är nu.

– Utifrån Trafikverkets roll att rädda liv och nollvisionen vore det en väldigt kostnadseffektiv investering, har Maria Krafft, måldirektör på myndigheten, tidigare sagt till DN.

Fem partier är emot

Nu har frågan aktualiserats igen.

Detta genom att samtliga riksdagspartier fått ta ställning till förslaget om att införa den här varianten av trafiksäkerhetskameror.

Det visar sig att det finns ett starkt motstånd, rapporterar Vi Bilägare.

Fem partier, bland annat samtliga regeringspartier (M, KD och L) samt Sverigedemokraterna säger blankt nej, precis som Centerpartiet.

– Vi ser i dag inte den typen av kameror som en lösning, säger finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) till bilmagasinet.

Två partier säger ja

Till skillnad från Trafikverket bedömer Centerpartiet att systemet vore “väldigt kostsamt”. Istället förespråkas förebyggande arbete.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för, det förstnämnda partiet med motiveringen att det skulle förbättra säkerheten och rädda liv i trafiken.

Socialdemokraterna säger varken ja eller nej.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Används i flera länder

Systemet kallas för sträck-ATK. För att det skulle kunna bli verklighet krävs dock ett bredare politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland hotar Sverige – kan skicka in allt

2026 03 25

Sverige har i närtid bordat och beslagtagit två fartyg som misstänks tillhöra den ryska skuggflottan.

Och genom agerandet mot Sea Owl 1 och Caffa vill Kustbevakningen skicka en signal.

– Vi räknar med att vi förr eller senare får ut vårt budskap. På våra vatten är de inte välkomna, säger myndighetens biträdande operativa chef Daniel Stenling, till DN.

Ryssland rasande

Sverige är inte ensamt om att slå till mot fartyg från den ryska skuggflottan.

Flera europeiska länder har gått samma väg, vilket nu får Ryssland att rasa.

– Europeiska länder som Frankrike, Sverige och Finland agerar ostraffat när de stoppar fartyg som de anser vara oönskade och eskorterar dem till sina hamnar, uppger Rysslands utrikesdepartement i ett uttalande, rapporterar TV4.

Hotar Sverige

Det ryska uttalandet stannar inte där.

Nu riktar Moskva också ett hot, bland annat mot Sverige, om att tillslagen mot fartygen inte kommer lämnas obesvarade.

Ryssland är beredda att skicka in alla åtgärder som behöver för att slå tillbaka sådana aktioner.

– Sådana aktioner av sjöröveri och laglöshet kommer inte att bli obesvarade från vår sida, inklusive genom användning av alla nödvändiga medel, dundrar det ryska utrikesdepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Kommer fortsätta

Beskedet från den svenska kustbevakningen är att fartygen inte uppfyller de krav som finns i havsrättskonventionen från FN.

Certifikat, försäkringar, underhåll och kompetent besättning saknas, menar Daniel Stenling.

– Det är ett hot mot sjösäkerheten i våra områden och det kommer vi att ingripa mot, säger han till DN.

Tydlig ökning

Den ryska skuggflottans trafik i Östersjön ökar kraftigt, Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, rapporterar SVT.

Och fartygen i Östersjön är avgörande för den ryska ekonomin, eftersom hamnarna i Svarta havet till stor del skurits av.

– Fartygen är livlinan för Ryssland just nu. Man är ekonomiskt beroende av skuggflottan i Östersjön, säger Jonas Kjellén till kanalen.

LÄS MER: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen