NYA BESKED: Om Esbjörn får mer pengar kanske han godtar affären

2021 11 10

Bara några timmar efter beskedet att 81-åriga Esbjörn överklagar förlikningen med Ebba kommer nu nya uppgifter från hans juridiska ombud.

Det nya beskedet är att man vill ha mer pengar för kåken och det skulle möjligen kunna få Esbjörn Bohlin att svänga igen. Ombudet indikerar att prislappen är för låg.

– Jag tycker att det kan ifrågasättas. Man vill i vart fall rätta till så att det blir ett skäligt pris. Om det blir det så kanske jag kan få Esbjörn att acceptera priset, och därmed acceptera att fastigheten är såld, säger ombudet Sture Tersaeus till Aftonbladet.

Inte gjort skäl för sin lön

Husbråket mellan Esbjörn och Ebba avslutades för en månad sedan då de båda parterna kom överens om en förlikning. Men tidigare i dag kom besked om att det hela tagit en ny vändning då

Altinget rapporterade att Esbjörn återigen kände sig lurad och överklagar förlikningen. Han var även missnöjd med sina tidigare advokater som han inte anser har gjort skäl för sin lön.

Ville läsa i lugn och ro

– Jag fick inte ta med mig avtalet hem och läsa i lugn och ro innan jag skrev på. Att jag inte fått se avtalet i sin helhet och fått tagit del av det i lugn och ro innan jag skrev på gör att jag känner mig orättvist behandlad. Jag är ledsen och ångrar att jag inte orkade stå upp för mig själv. Jag är också ledsen över att jag inte fick den hjälp jag borde ha fått och önskade från advokaterna som jag betalar för, framför Esbjörn i sin skrivelse.

Djupt bedrövad och överkörd

Sture Tersaeus uppger till Aftonbladet att han nu ska undersöka huruvida Esbjörn undertecknade avtalet under press och huruvida han förstod själva avtalet.

– Han är djupt bedrövad och känner sig överkörd. Han har känt sig pressad att skriva på då det har sagts till honom att ingen annan kan företräda honom, säger Esbjörns ombud.

Ombudet har i ett brev från Esbjörn informerats om att Esbjörn känt sig tvingad att skriva på förlikningsavtalet.

Dömer ut Esbjörns chanser

Ombudet poängterar även för tidningen att man ska ta kontakt med läkare för att undersöka Esbjörns situation.
Aftonbladet har även varit i kontakt med två experter i civilrätt som båda bedömer Esbjörns möjligheter att överklaga förlikningen med Ebba som mycket, mycket små.

ANALYS

Turerna kring fastighetsbråket tycks aldrig ta slut men nu pekar mycket på att Esbjörn är nära att nå vägs ände med sina protester mot affären. Experterna betonar att en förlikning går ut på att slutligt avsluta en konflikt och att därefter ändå överklaga röner ytterst sällan framgång.

Det senaste utspelet ger närmast en bild av att säljande part vill ha mer pengar och det lär bli svårt att få rättsväsendet att klassa det som ett giltigt skäl – särskilt efter att man redan förlikats.

Foto: Ebba Busch, Instagram


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen