Istället för att få frågan om man överhuvudtaget vill lämna dricks ger kortterminaler på barer och restauranger sedan en tid tillbaka förslag på färdiga summor som kunden får välja mellan.

Det har i regel handlat om summorna 5, 10 eller 15 procent.

Men alla har inte uppskattat förändringen, bland annat med argumenten att personalen redan har kollektivavtal och att dricksen är inbakad i notan.

De argumenten ger dock etikettexperten Mats Danielsson inte mycket förr. Är du nöjd ska du dricksa, punkt slut.

"Etikettdoktorn" förstärket nu budskapet inför året som kommer. “Vanan” att inte lämna dricks måste få ett slut.

– Att sitta och snåla in på dricks om man har ätit en bra middag för en ganska kostsam peng, det tycker jag att folk ska sluta med. Det är väl fullständigt självklart att förnuftiga människor som är nöjda på en restaurang ger dricks, säger han till GP.

Undantaget

Mats Danielsson vill inte slå fast en specifik regel, men uppmanar restauranggäster att hålla sig inom spannet mellan 5-10 procent. Det är alltså något mindre än summan på 15 procent som ofta erbjuds i kortterminalerna.

Det finns dock undantag.

Gäller det mat eller dryck som serveras över disk kan du skippa dricks, menar experten.

– Om du är missnöjd eller måltiden bara är okej, inget särskilt, ska man inte betala dricks, säger Mats Danielsson.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Tog bort lägsta beloppet

Förra året uppmärksammades att många restauranger dock hade tagit bort knappen för det lägsta påslaget, det vill säga fem procent. 

– Jag har noterat att de här apparaterna med förinställda knappar har dykt upp, sade Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt i en kommentar till Dagens industri vid tillfället.

Det är fortsatt möjligt att avstå att dricksa, men förändringen upplevs ändå som provocerande och kan i stundens ögonblick mycket väl ge sken av att det föreligger ett slags underliggande krav på att ge dricks.

– Efter att ha hällt upp en pilsner? Det är inte bara fräckt utan också girigt, sade bland annat författaren Lotta Lundberg till SVT och flaggade för framtida "barskam".

LÄS MER: Förbud införs för matbutiker – förslaget finns i Sverige

Foto: B. Luki resp Axfood

Text: Redaktionen

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen