Nya framgångar för Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 03 27

Med hjälp av vapen från Väst har Ukrainas armé ryckt fram och återtagit flera orter från ryska armén.

En motattack från Ukrainas sida har pressat tillbaka ryssarna på flera håll i landet under helgen rapporterar CNN.

Återtagit flera orter

Ukrainas framgångar har bland annat ägt rum utanför landets näst största stad, Kharkiv, och TV-kanalen har med hjälp av geografisk verifiering lyckats bekräfta att Ukrainas Väpnade Styrkor nu har återtagit flera mindre orter.

Azovbataljonen deltar

Ryssarna har pressats tillbaka från Vilkhivka tre mil från ryska gränsen och från trakten kring Malaya Rogan två mil från Kharkiv.

Videofilmer visar att ukrainska armén i de aktuella striderna har stöd av den omtalade Azovbataljonen som betecknas som mycket vältränad.

70 ryssar dödade

Videoklippen som CNN kommit över visar intensiv eldgivning mellan bostadshus och i trädgårdar. Vid ett tillfälle ses Ukrainas Väpnade Styrkor röra sig mot en skola där ryska soldater ska finnas.

Enligt en av de soldater som lagt upp videon skall 70 ryska soldater ha dödats i kampen. Ukraina ska även ha tagit över ett antal ryska stridsfordon.

Tunna kläder och ögonbindel

I motattacken ska 27 ryska soldater ha gripits och tagits som krigsfångar. I klippen ses soldaterna avklädda i tunna kläder och iförda ögonbindel.

På videofilmerna ser man även tydligt att en del av de ryska soldaterna är skadade.

Norra Ukraina

Även nära staden Sumy med 300 000 invånare i norra Ukraina ska Ukrainas armé ha befriat flera mindre orter vilket har geoverifierats av CNN.

Tvingas äta katter och hundar

Norr om den svårt belägrade staden Mariupol, där ryssarna utsätter befolkningen för så omänskligt lidande att folk tvingas äta katter och hundar för att inte svälta ihjäl, har två mindre orter befriats från ryssarna enligt regionala militära myndigheter.

Ryska ockupanterna

– Melitopols Territoriala Försvarsbataljon har tillsammans med styrkor från Zaporizizhias Försvarsstyrkor framgångsrikt befriat orterna Poltavka och Malynivka öster om Huliaipole från de ryska ockupanterna, uppger lokala myndigheter på Telegram.

NASA bekräftar

Satellitdata från NASA:s Brandinformations- och Räddningsstyrningsssystem i USA bekräftar att intensiva strider rasat i området.

Ryska regimens strategi är emellertid att avståndsbomba ukrainska städer för att ta kål på invånarna genom svält och bombardemang.

FN kräver att Ryssland upphör med bombningarna mot civila vilket klassas som krigsbrott med Rysslands diktator har nonchalerat kraven.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen