Nya framgångar för Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 03 27

Med hjälp av vapen från Väst har Ukrainas armé ryckt fram och återtagit flera orter från ryska armén.

En motattack från Ukrainas sida har pressat tillbaka ryssarna på flera håll i landet under helgen rapporterar CNN.

Återtagit flera orter

Ukrainas framgångar har bland annat ägt rum utanför landets näst största stad, Kharkiv, och TV-kanalen har med hjälp av geografisk verifiering lyckats bekräfta att Ukrainas Väpnade Styrkor nu har återtagit flera mindre orter.

Azovbataljonen deltar

Ryssarna har pressats tillbaka från Vilkhivka tre mil från ryska gränsen och från trakten kring Malaya Rogan två mil från Kharkiv.

Videofilmer visar att ukrainska armén i de aktuella striderna har stöd av den omtalade Azovbataljonen som betecknas som mycket vältränad.

70 ryssar dödade

Videoklippen som CNN kommit över visar intensiv eldgivning mellan bostadshus och i trädgårdar. Vid ett tillfälle ses Ukrainas Väpnade Styrkor röra sig mot en skola där ryska soldater ska finnas.

Enligt en av de soldater som lagt upp videon skall 70 ryska soldater ha dödats i kampen. Ukraina ska även ha tagit över ett antal ryska stridsfordon.

Tunna kläder och ögonbindel

I motattacken ska 27 ryska soldater ha gripits och tagits som krigsfångar. I klippen ses soldaterna avklädda i tunna kläder och iförda ögonbindel.

På videofilmerna ser man även tydligt att en del av de ryska soldaterna är skadade.

Norra Ukraina

Även nära staden Sumy med 300 000 invånare i norra Ukraina ska Ukrainas armé ha befriat flera mindre orter vilket har geoverifierats av CNN.

Tvingas äta katter och hundar

Norr om den svårt belägrade staden Mariupol, där ryssarna utsätter befolkningen för så omänskligt lidande att folk tvingas äta katter och hundar för att inte svälta ihjäl, har två mindre orter befriats från ryssarna enligt regionala militära myndigheter.

Ryska ockupanterna

– Melitopols Territoriala Försvarsbataljon har tillsammans med styrkor från Zaporizizhias Försvarsstyrkor framgångsrikt befriat orterna Poltavka och Malynivka öster om Huliaipole från de ryska ockupanterna, uppger lokala myndigheter på Telegram.

NASA bekräftar

Satellitdata från NASA:s Brandinformations- och Räddningsstyrningsssystem i USA bekräftar att intensiva strider rasat i området.

Ryska regimens strategi är emellertid att avståndsbomba ukrainska städer för att ta kål på invånarna genom svält och bombardemang.

FN kräver att Ryssland upphör med bombningarna mot civila vilket klassas som krigsbrott med Rysslands diktator har nonchalerat kraven.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen