Nya matregler i svenska skolor – det här ryker från menyn

2024 08 21

Över hälften av landets kommuner skärper matreglerna i skolan.

Skolmaten har varit kraftigt omdebatterad den senaste tiden.

Bland annat rörde ett beslut i Kiruna kommun om att stoppa mjölk i skolan upp många känslor i slutet av förra året.

Att en växande del av eleverna dessutom behöver äta någon form av specialkost på grund av allergier, religion eller sjukdomar är också någonting som skolorna behövt anpassa sig till.

Men nu skärps kraven för att faktiskt bli serverad anpassad mat, rapporterar SVT.

Anpassningarna försvinner

De nya reglerna, som successivt införts av 61 procent av Sveriges kommuner, innebär därmed att en betydande del av anpassad kost försvinner från menyn.

Sollentuna kommun är en av de som skärpt kraven.

Och förändringen är markant.

– Vi har gjort om rutinerna under våren 2024 på grund av den stora mängden olika anpassningar. Denna åtgärd har inneburit mer än en halvering av den behovsanpassade kosten, säger Anna Franzén, restaurangchef i Sollentuna kommun, till tv-kanalen.

Serverar pasta varje dag

En åtgärd som kommunen istället infört är att varje dag servera pasta och tomatsås som ett alternativ till alla elever på samtliga grundskolor.

Och Richard Tellström, docent i måltidskunskap, är övertygad om att tiden då skolor serverar en mängd alternativa specialrätter mer eller mindre är förbi.

– Det är klart att det kommer att finnas kvar medicinsk specialkost för människor som blir sjuka av maten men den politiska och etiska specialkosten är nog gradvis på väg ut, säger han till SVT.

Har ingen skyldighet

Kommunala skolor har ingen skyldighet att möta önskemål om specialkost som är baserade på politiska, etiska eller filosofiska värderingar. 

Det menar Livsmedelsverket som uppdaterade sina riktlinjer för två år sedan.

– Livsmedelsverket bedömer inte att måltidsverksamheten behöver tillmötesgå kvalitetskrav från enskilda individer som exempelvis ekologisk mat eller kött från naturbetesdjur, framhåller myndigheten.

Däremot omfattas kost som har samband med religion eller trosuppfattning av diskrimineringslagen.

– Vid religiösa regler handlar anpassningarna ofta om att anpassa typen av kött som serveras eller att erbjuda ett vegetariskt alternativ, förklarar Livsmedelsverket.

Foto: Obi - @pixel7propix

Text: Redaktionen

I MORGON TORSDAG: Vädret slår om i hela landet

2025 06 25

Efter några gråa dagar med regn kommer sommarvärmen tillbaka.

Det fastslår SMHI i sin senaste prognos.

– Torsdagen karakteriseras av en högtrycksrygg som ger mestadels soligt väder med bara lättare molnighet, framhåller SMHI:s meteorolog Erik Höjgård-Olsen i ett uttalande.

På sina håll kan termometern visa hela 25 plusgrader. 

– Med solens hjälp kommer också sommartemperaturerna tillbaka med 20-25 grader i Götaland och Svealand och 15-20 grader i Norrland, berättar Höjgård-Olsen.

Bara på besök

Det gäller att passa på att njuta av sommarvärmen.

Sent på torsdagen drar ett nytt regnområde in över Sverige.

– Framåt kvällningen rör sig nästa regnområde in över landet från sydväst då ett nytt lågtryck med fronter passerar, framhåller SMHI:s meteorolog.

Nästan hela landet kan räkna med sjunkande temperaturer och regnskurar under fredagen.

– I nordligaste Norrland väntas däremot mest uppehållsväder om än ganska gott om moln, berättar Erik Höjgård-Olsen.

Rusning utomlands

Det ostadiga och kyliga vädret får många svenskar att packa resväskan.

Under midsommarhelgen ökade bokningarna av sista minuten-resor med nästan 18 procent jämfört med samma period i fjol, enligt resebyrån Ticket.

– Just nu ser vi många resor till bra priser, i vissa fall går det att hitta en veckas charterresa för omkring 3 000 kronor. Men ju längre man väntar, desto färre alternativ finns kvar och priserna riskerar att stiga snabbt. För den som vill säkra en semester i sommar är det därför ett riktigt bra läge att slå till och boka nu, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

Mest bokade resmålen under midsommarhelgen:

  1. Malaga (3)*
  2. Alicante (5)
  3. London (4)
  4. Barcelona (NY)
  5. Nice (9)
  6. Mallorca (7)
  7. Split (NY)
  8. Gdansk (NY)
  9. Prag (8)
  10. Rom (NY)

Källa: Ticket

*Siffra inom parentes står för placering på topplistan under samma period föregående år.

Foto: 

Text: Redaktionen

Putin kan orsaka katastrof – hela världsekonomin hotas

2025 06 25

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato i Baltikum kan bli en ekonomisk katastrof. 

Ett storkrig mellan Ryssland och Nato kan kosta hela 15 000 miljarder kronor under det första året – en enorm summa för den globala ekonomin.

Scenariot förutsätter att Putin skulle inleda en offensiv mot Baltikum. Detta enligt uppskattningar från Bloomberg.

– Om konflikten sprider sig kan notan bli ännu värre, varnar analysen.

Förödelsen slår mot BNP och energipriser

Bloombergs analys ser kostnaderna som en kombination av direkt förstörelse i konfliktzoner, skyhöga energipriser och chockeffekter på finansmarknaden.

Som exempel beräknas Baltikums BNP kunna sjunka till den nivå som ryskockuperade regioner i Ukraina upplevt – en nedgång på omkring 43 procent.

Putin kan orsaka katastrofen

Flera västerländska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland kan attackera Nato om landet inte slås tillbaka i Ukraina.

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har varnat för att Ryssland sannolikt kommer att vara mer benäget att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, framhöll FE i en rapport som publicerades i februari.

Natos generalsekreterare Mark Rutte delar oron.

– Ryssland skulle kunna vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år, har han sagt till tankesmedjan Chatham House

Försvarsalliansens tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg har också flaggat för att Ryssland kan starta ett storkrig i Europa.

– Jag är rädd för att kriget i Ukraina kan spinna utom kontroll och sprida sig till ett storkrig mellan Ryssland och Nato, sade han till NRK i december 2022.

LÄS MER: USA säger nej – Putin kan andas ut 

Rysk imperialism i fokus

Trots att Ryssland i nuläget inte bedöms ha kapacitet att öppna en ny front mot Nato, fortsätter den ryska ledningen att uttala territoriella ambitioner bortom ockuperade områden Ukraina.

– Jag betraktar ryssar och ukrainare som ett folk – och i den meningen är hela Ukraina vårt, sa Rysslands president Vladimir Putin vid det internationella ekonomiska forumet i Sankt Petersburg nyligen.

Han hänvisade  sedan till ett ryskt talesätt.

– Överallt, där en rysk soldat sätter sin fot – det är vårt. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen